Högsta domstolen ger inte något prövningstillstånd i målet om fastigheten Tång 2:2 i Brunna industriområde som företaget Kilenkrysset och Upplands-Bro kommun tvistat om i fem års tid.

Det här meddelar kommunen på sin webbplats efter att HD givit besked under onsdagen.

Frågan har handlat om vem som har "bättre rätt" till fastigheten i Brunna industriområde.

Svea hovrätt dömde i mars i år till kommunens fördel, dessförinnan har tingsrätten gjort samma sak.

I och med att HD inte meddelar prövningstillstånd så fastställs Svea hovrätts dom som menar att kommunen har bättre rätt till fastigheten. 

Kilenkrysset ska betala kommunens rättegångskostnad och HD-beslutet kan inte överklagas.

Det här är bakgrunden

Efter att ett avtalsbråk blossade upp i januari 2020 gällande fastigheten valde Kilenkrysset att stämma Upplands-Bro kommun på 142 miljoner kronor.

Bakgrunden är det optionsavtal med löfte om ett markköp som parterna skrev 2012.

Avtalet handlar om den mark där företaget Altia är verksamt. Fram till sommaren 2019 hade Kilenkrysset betalat tomträttsavgäld, en sorts hyra till kommunen, på 780 000 kronor per år.

Därefter skulle Kilenkrysset få köpa loss marken för 20 miljoner kronor. Detta sa kommunen nej till då man ansåg att marknadsvärdet gått upp mycket mer.

”Vi har sagt att optionsavtalet inte kan vara gällande, med hänsyn till att värdet på marken är så oerhört mycket högre" sa kommundirektören Ida Texell i samband med att stämningshotet blev känt.

Därefter har tvisten haft sin gång mellan parterna.

Nu står det alltså klart att kommunen har rätten på sin sida och den mångåriga tvisten är över.

Mitt i söker Kilenkryssets vd Jan Persson.

Fastighetsjättens nederlag: "Moraliskt har vi rätten på vår sida"

Fastighetsbolaget Kilenkrysset stämde Upplands-Bro kommun på 152 miljoner efter ett infekterat avtalsbråk. Nu har dom meddelats: Kilenkrysset får inte en krona, istället tvingas man betala miljoner för kommunens rättegångskostnader.

I centrum för konflikten står fastigheten Tång 2:2 och vem som har rätt till denna.

Bakgrunden till att Kilenkrysset valde att stämma kommunen är det optionsavtal med löfte om ett markköp som parterna skrev 2012.

Skulle få köpa loss marken

Avtalet handlar om den mark där företaget Altia i dag är verksamt. Fram till sommaren 2019 hade Kilenkrysset betalat tomträttsavgäld, en sorts hyra till kommunen, på 780 000 kronor per år.

https://www.mitti.se/nyheter/markstriden-gar-vidare-nu-stams-kommunen-pa-152-miljoner/lmtac!7693819/

Senast den 30 juni 2019, skulle Kilenkrysset få köpa loss marken från kommunen, till ett pris på 20 miljoner kronor, men det här sa kommunen alltså nej till – trots att det står i avtalet.

– Vi har sagt att optionsavtalet inte kan vara gällande, med hänsyn till att värdet på marken är så oerhört mycket högre, sa kommundirektören Ida Texell till Mitt i när kommunen gav sin bild då stämningshotet från Kilenkrysset blev känt.

Kommunen lät göra två olika värderingar där de kom fram till att fastigheten var värd mellan 90 och 150 miljoner.

Tvisten gick till domstol

Tvisten gick hela vägen till Attunda tingsrätt. Där yrkade Kilenkrysset på att tingsrätten i första hand skulle fastställa att de hade "bättre rätt" till fastigheten än kommunen.

I andra hand menade man att tingsrätten skulle förpliktiga Upplands-Bro kommun att betala ut ett skadestånd på 141 835 175 kronor plus ränta.

https://www.mitti.se/nyheter/mitt-i-avslojar-upplands-bro-kan-stammas-pa-70-miljoner-kronor/lmskr!7407053/

Tingsrättens besked

Nu meddelar tingsrätten att man går helt på kommunens linje och lämnar Kilenkryssets talan utan bifall.

– Det är oerhört tråkigt, och visar på att något är fullständigt fel i det juridiska systemet. Alla var överens under rättegången, både kommunens företrädare och vi, om att detta aldrig var tanken när vi gjorde upp affären för nästan 10 år sedan säger Jan Persson vd och ägare Kilenkrysset, i ett pressmeddelande.

https://www.mitti.se/nyheter/vdn-stammer-kommunen-beredd-att-driva-det-hur-langt-som-helst/lmsks!7412543/

Persson meddelar samtidigt att han kommer överklaga utgången och "strida till högsta instans".

– Moraliskt har vi rätten på vår sida, nu är det upp till nästa instans att pröva om moralen i en affär har något värde eller om kommunen får lov att bete sig precis hur som helst gentemot fastighetsägare, säger Jan Persson och fortsätter:

– I praktiken innebär domen att den här kommunen kan lura till sig en fastighet med ett markvärde om mer än 160 miljoner kronor. Ett handslag räcker tydligen inte i den här kommunen.

"Vi har som vi ser det sparat in 152 miljoner "

Hos kommunen välkomnar man domslutet.

– Domen är positiv för kommunen och de skattebetalare som bor här. Vi har som vi ser det sparat in 152 miljoner som annars skulle ha gått till en privat aktör, säger Sara Eklind, kommunikationschef.

– Det är bra att man fastslår att vårt agerande varit korrekt och att man heller inte funnit något som talar för att kommunen har agerat på ett sätt som medför skadeståndsskyldighet, säger Ida Texell, kommundirektör.

Kommunen vinner fastighetstvist – igen

Allt började med att Upplands-Bro kommun stämdes av fastighetsbolaget Kilenkrysset på 142 miljoner efter ett avtalsbråk. Nu har kommunen fått rätt både i tingsrätten och hovrätten. Kilenkryssets vd överväger att ta frågan till Högsta domstolen.

I närmare fem år har fastighetsjätten Kilenkrysset och Upplands-Bro kommun tvistat om vem som har "bättre rätt" till fastigheten Tång 2:2, en tomt i Brunna industriområde.

Efter att ett avtalsbråk blossade upp i januari 2020 gällande fastigheten valde Kilenkrysset att stämma Upplands-Bro kommun på 142 miljoner kronor.

Så började allt

Bakgrunden är det optionsavtal med löfte om ett markköp som parterna skrev 2012.

Avtalet handlar om den mark där företaget Altia är verksamt. Fram till sommaren 2019 hade Kilenkrysset betalat tomträttsavgäld, en sorts hyra till kommunen, på 780 000 kronor per år.

Därefter skulle Kilenkrysset få köpa loss marken för 20 miljoner kronor. Detta sa kommunen nej till då man ansåg att marknadsvärdet gått upp mycket mer.

”Vi har sagt att optionsavtalet inte kan vara gällande, med hänsyn till att värdet på marken är så oerhört mycket högre" sa kommundirektören Ida Texell i samband med att stämningshotet blev känt.

Därefter har tvisten haft sin gång mellan parterna.

Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande. Foto: Upplands-Bro kommun / Åsa Sommarström

Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande. Foto: Upplands-Bro kommun / Åsa Sommarström

Upplands-Bro kommun / Åsa Sommarström

Kjos: "Vi rättar oss efter beslutet"

I tingsrätten gick bolaget bet och man överklagade till hovrätten. Nu står det klart att även Svea hovrätt gör bedömningen att Upplands-Bro kommun hanterat frågan rätt.

– Jag konstaterar att hovrätten fastställer tingsrättens dom och vi rättar oss efter det beslutet. Det här handlar inte om en ovilja att sälja marken, men det måste ske inom jordabalkens och kommunallagens ramar, till marknadsvärde, säger Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande, i en kommentar på kommunens webbplats.

Kilenkrysset ska ersätta Upplands-Bro kommuns rättegångskostnader på närmare 900 000 kronor.

Jan Persson, grundare och vd, Kilenkrysset

Jan Persson, grundare och vd, Kilenkrysset

Pressbild / Kilenkrysset

Jan Persson: "Moraliskt sett har vi vunnit"

Kilenkryssets vd och grundare Jan Persson uppger för Mitt i att han och hans advokater nu överväger att överklaga Svea hovrätts domslut till Högsta domstolen. 

– Jag känner att allt vi har gjort har vi gjort rätt. Så moraliskt sett har vi vunnit. Vi jobbar i femton kommuner. Det finns ingen liknelse någonstans till hur dåligt detta är.

Jan Persson uttrycker att han tycker synd om mindre företagare som är verksamma i Upplands-Bro och säger:

– Men vi orkar, vi kan hålla på hur länge som helst. Vi har råd till det.

Vi kan hålla på hur länge som helst. Vi har råd till det.

Detta har hänt

Bakgrunden är det optionsavtal med löfte om ett markköp som parterna skrev 2012. Avtalet handlar om den mark där företaget Altia är verksamt. Fram till sommaren 2019 hade Kilenkrysset betalat tomträttsavgäld, en sorts hyra till kommunen, på 780 000 kronor per år.

Senast den 30 juni 2019, skulle Kilenkrysset få köpa loss marken från kommunen, till ett pris på 20 miljoner kronor, men det här sa kommunen alltså nej till – trots att det står i avtalet.

Kommunen har låtit göra två olika värderingar där de kom fram till att fastigheten var värd mellan 90 och 150 miljoner.

Tingsrätten gick helt på kommunens linje i oktober 2021. Kilenkrysset överklagade ärendet till hovrätten.

I maj 2023 föreslog Kilenkrysset en förlikning där fastigheten säljs till dem för 50 miljoner kronor.

I mars 2024 så meddelade Svea hovrätt att man fastställer tingsrättens dom.

Källa: Mitt i

På fastigheten som stått i fokus för konflikten huserar en logistiklokal på 22 000 kvm, verksamma i lokalerna är företaget Altia. Arkivbild.

På fastigheten som stått i fokus för konflikten huserar en logistiklokal på 22 000 kvm, verksamma i lokalerna är företaget Altia. Arkivbild.

Pressbild / Kilenkrysset

Kommunen vinner fastighetstvist – igen

Avtalsbråket med Kilenkrysset ✔ Bolagets vd: "Vi kan hålla på hur länge som helst"