Silar. Malin Goldkuhl och Sam Niknam slunga honung från en av sina kunders bikupor på Första Långgatan.
Dino Soldin
20240917092413
20240917092417
2024-09-17
09:24
2024-09-17 09:24
Vad är väl en stad utan blommor och bin. Ingenting menar biodlarna i Stadskupan som förser företag med bisamhällen på taken. Nu är det honungstider – en söt påminnelse om arbetet för ett artrikare Göteborg.
En aningens klibbigt golv och en söt blommig doft möter besökarna i Stadskupans lokaler i Slakthusområdet.
Här är Malin Goldkuhl och Sam Niknam i färd med att ta vara på den åtråvärda produkten som hundratusentals pollinatörer har framställt under året.
– Vi slungar honung från bin på Första Långgatan. Den har smak av Lind som växer däromkring, säger Malin.
Med bestämda drag avtäcker hon ramarna från bivaxet medan Sam avslutar processen med att sila litervis av den bärnstensfärgade råvaran. Däremellan kommer slungan som likt en centrifug separerar honungen från ramen.
– Det är egentligen ganska enkelt. Honung kommer direkt från naturen. Vi bara preppar den för att kunna konsumera den lättare, ingen förädling krävs av människan. Det är det som är magiskt med honung, säger Sam.
Malin Goldkuhl avtäcker ramarna från vaxet.
Dino Soldin
Bjuder in naturen i stan
Stadskupan föddes 2014 ur Sams intresse för biodling och hållbart entreprenörskap. I samband med covid, när många planer gick i stöpet, uppstod däremot nya möjligheter när duons vägar korsades.
– Jag hade liknande ambitioner och en biverksamhet på hobbynivå. Vi bildade snabbt ett bolag ihop. Det var tufft i början men har utmynnat i en bra balans, säger Malin.
Sedan dess har de arbetat tillsammans för ökad biologisk mångfald och social hållbarhet i urbana miljöer.
– Vi vill bjuda in naturen i staden och tycker att alla har rätt att vara där, särskilt med tanke på att staden hela tiden breder ut sig.
Huvudspåret är att erbjuda företag lösningar som främjar biologisk mångfald, såsom blomsterängar, sandbäddar och insektshotell, ofta kombinerat med bisamhällen på taken i stan.
– Vi hjälper våra kunder att skapa livsmiljöer för både tama och vilda pollinatörer. Honungen från bina blir en symbol för deras bidrag till en mer hållbar och biologiskt rik närmiljö.
Stadskupan. Malin och Sam driver sin verksamhet från lokaler i Gamlestaden.
Dino Soldin
Ökad medvetenhet
Efter medias larm om bidöden för några år sedan har medvetenheten om binas livsviktiga funktion ökat, upplever biodlarna.
– Fler förstår att pollinatörer är viktiga för matförsörjningen. Och vill man ha närproducerad mat behövs pollinering och då behöver vi bin i staden.
Stadskupan arbetar även för att stötta vilda pollinatörer, såsom fjärilar, vilda bin och fladdermöss och har bland annat anlagt en blomsteräng i Sävenäs.
– Många växter är helt beroende av vilda bin för att kunna pollineras och spridas. Det är därför avgörande att vi skyddar och värnar om deras naturliga livsmiljöer.
Getingar, är de bara ett irriterande flygfä?
– De är rovdjur och bin är vegetarianer, det är största skillnaden. Getingar har en reglerande roll i naturen och i ett ekosystem finns olika roller där alla behövs!
Stadskupan…
… arbetar för att främja biologisk mångfald i urbana miljöer genom ett brett utbud av tjänster som bland annat innefattar uthyrning av bisamhällen, anläggning av blomsterängar och byggande av insektshotell.
De skapar även medvetenhet och engagemang genom events och föreläsningar kring hållbarhet och vikten av att skydda våra pollinatörer. Stadskupan främjar även social hållbarhet genom att samarbeta med sociala företag som ger arbete åt personer långt från arbetsmarknaden. Verksamheten finns inte bara i Göteborg utan också i fyra andra städer, där de samarbetar med lokala biodlare.
Aktuellt:
Honungsprovning Tid och plats: 6 oktober, kl. 14.00–16.00, Mångfaldsgården på Kulturhuset Kåken.
Källa: stadskupan.se
400 biodlingar i Göteborg
Det finns nära 400 registrerade biodlingar i Göteborgs kommun
Källa: Länsstyrelsen
Honung…
… uppkommer efter att bin samlar nektar, bearbetar den och förseglar den i vaxkakor i bikupan. Honung består huvudsakligen av olika sorters sockerarter, vatten och olika mineraler, vitaminer, inhibiner, enzymer och pollen. Beroende på vilka växter bina har besökt för att samla nektar har honung olika färg och smak.
Houngsbin…
… är sociala bin. De klarar sig inte utan biodlaren för att överleva. Honungsbina övervintrar i bikupan tillsammans med hela bisamhället, en drottning och 20 000 arbetsbin. Drottningen kan bli flera år gammal.
Vildbin…
… är en artrik grupp steklar, där humlor ingår. I Sverige finns omkring 300 arter av vildbin av vilka 40 är humlor. Vildbin räknas till insektsvärldens mest effektiva pollinatörer, där humlorna räknas till de viktigaste.
Skillnaden mellan getingar och bin:
Getingen har ofta en gulare färg med svarta inslag, har knappt någon behåring och ser blank ut på håll. Biet har en mjukare gul till orange färg med brunaktiga inslag. Biet är oftast lite hårigare, även om ett äldre bi kan ha nött bort mycket av sitt hår efter hårt slitande i bikupan och flygande ute när den pollinerar.
Pollinering…
… har stor betydelse för samhället och bidrar till fungerande ekosystem, livsmedelsförsörjning och berikande upplevelser i naturen. Pollinatörer befruktar både vilda och odlade växter vilket är en förutsättning för en produktion av frukt, bär och frön som mat för människor och djur, men också för att de flesta vilda växter ska kunna föröka sig. Bin och humlor står för den allra mesta av pollineringen av våra grödor, som raps och jordgubbar.
Hoten...
Färre blomrika miljöer, färre våtmarker, ökad användning av kemiska växtskyddsmedel, klimatförändringar är några av hoten som våra pollinatörer drabbas av. Det beror bland annat på att det svenska landskapet har förändrats. Mängden blommor och lämpliga livsmiljöer för vilda pollinatörer har minskat.
Källa: Naturvårdsverket/WWF/Biodlarna
Vi slungar honung från bin på Första Långgatan. Den har smak av Lind som växer däromkring.
