Köket är städat, diskmaskinen igång.
Det har blivit dags för dagens invägning. Solrosens matrester står på tur och Mio Lenov Johansson, 5, och Axel Berglund, 4, som själva går på avdelningen hjälps åt att få upp hinken på vågen.
– Det går bra, jag är stark som superman, försäkrar Mio.
Ett kilo och åtta gram kycklingrester, ris, sås och grönsaker. Även Näckrosen och Maskrosens rester går in på dryga kilot. Helt klart godkänt, konstaterar kocken Elin Bahrman.
– I början skrev jag ofta upp sex-sju kilo rester per dag. Så det går år rätt håll. Men det går absolut att minska svinnet mer.
Klimat- och pengafråga
För drygt en månad sedan började Elin på Ängkärrs förskola att väga barnens rester. Det är ett pilotprojekt, som görs på Ihop med förskolan Påfågeln och de är först ut bland Solnas förskolor.
Siffrorna rapporteras in till förvaltningen innan resterna går i komposten. Målet är att minska svinnet.
Vissa rätter tenderar att generera mer svinn än andra. "Det är ju något med barn och fisk. En del grönsaker kan vara svåra också", säger Elin Bahrman.
Stefan Källstigen
Elin Bahrman tycker det känns meningsfullt.
– Av flera orsaker. Att slänga mat får konsekvenser för klimatet. Man vill få barnen att förstå varför man inte kan ta en full tallrik, äta två tuggor och slänga resten. Det handlar om vår gemensamma miljö.
– Sen är det ju en pengafråga. Man har den budget man har samtidigt som många varor ökat jättemycket i pris, som knäckebröd, smör och fisk tillexempel. Då ska jag inte laga mer än vad som äts upp.
Grönsaksbingo
Statistiken ska så småningom att utvärderas. Men Elin är redan inne i ett "nytt tänk", berättar hon.
– Det handlar om att planera menyerna och om att lägga upp mindre mat på vagnen innan den går ut på avdelningen. Hellre att maten som inte äts upp blir kvar i köket, överbliven potatis från måndagen kan gå ned i en soppa på onsdagen, skalen kan bli chips.
Att involvera barnen i köket och på ett lekfullt sätt vänja dem vid nya smaker (nej, man kan inte bara laga korv och fiskpinnar trots svinnmål) är också sätt att få maten uppäten, tror Elin.
– Ibland spelar vi grönsaksbingo. När barnen inser att de får bingo genom att äta en haricot verts så gör de det. Och förhoppningsvis gillar de även smaken.
Axel och Mios favoriträtter är korv respektive fiskpinnar. Även om målet är att svinnet ska ned betyder inte det att köket ska servera uteslutande säkra kort. Elin Bahrman gillar att laborera med smaker och rätter från olika kulturer.
Stefan Källstigen
Rester för vägning.
Stefan Källstigen
Det ingår i Solnas klimatstrategi att minska klimatpåverkan i verksamheternas kök. Enligt livsmedelsverket är mätning av matsvinn ett första, viktigt steg.
Ändå har inte förskolornas svinn tidigare mätts på något systematiskt sätt i Solna.
Frågan har varit uppe på politikernas bord, men hamnat mellan stolarna bland annat på grund av pandemin.
Egen regi nästa år
En förklaring som Mitt i får är att Sodexo, som levererar maten till hälften av de kommunala förskolorna, inte serverar och hanterar maten. Det saknas rutiner och tid för köksbiträdet på förskolan att mäta svinn.
En annan sak som krånglar till det är att barnen ibland äter i en matsal och andra gånger på avdelningen – "när vi mäter måste det göras på ett sätt så det blir korrekt och jämförbart", menar förvaltningen.
Nästa år avslutas avtalet med Sodexo och skol- och förskolematen övergår i kommunal regi. Då ska en högre växel läggas in i svinnfrågan, säger miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Victoria Johansson (MP).
– När vi får full kontroll över köken blir det lättare att styra och ha tydliga rutiner.
Hon ser framför sig att staden då både kommer att väga – och använda – barnens rester.
– Det finns flera kreativa exempel från andra kommuner att inspireras av, som att laga mat av rester och sälja matlådor till personal.
Grönsaksbingo – ett kul sätt att minska svinnet.
Stefan Källstigen