Ljudet av en sågklinga mot sten skär genom luften. Barkarbystadens nytillskott Safirtorget är bara några stenplattor ifrån att kunna öppna för allmänheten.

Men en del av torget kommer Barkarbyborna inte få se. Den som döljs under ytan.

Projektchefen Toni Chmielewski och projektledaren Jonas Sahlin visar vägen ner genom en lucka i marken.

Magasinet rymmer vatten motsvarande 27 500 badkar och ska klara av ett 30-årsregn, berättar Toni Chmielewski.

Stefan Källstigen

I de djupare partierna ska lera och smuts sjunka till botten. Det finns en ramp i ena hörnet, där en liten grävmaskin kan ta sig ner för att skyffla upp sörjan.

Stefan Källstigen

Därnere öppnar sig ett stort tomt betongrum. Rösterna ekar mellan väggarna i det 150 meter långa och 5 500 kubikmeter stora utrymmet.

– Det är där vattnet kommer in, säger Jonas Sahlin och pekar på en tre gånger tre meter stor stålport.

Som tur är lyser solen däruppe på ytan. För om ett kraftigt skyfall slår till så är det hit överflödigt vatten från Barkarbystadens gator färdas. Dagvattenmagasinet rymmer vatten motsvarande 27 500 fyllda badkar.

Renare vatten flödar vidare

När vattnet fylls upp sjunker lera och annan smuts ner mot botten i den första delen av magasinet. Renare vatten rinner ut över en högre barriär och vidare bort mot stort rör i andra änden av magasinet.

Trots många hårdgjorda ytor så är Barkarbystaden bättre rustat för kraftiga regn än många äldre områden, påpekar Toni Chmielewski. Det senaste decenniet har nämligen kraven på att ta höjd för vattenflöden ökat.

Stefan Källstigen

I somras hoppade grodor upp genom ledningen mellan Kyrkdammsparken och dagvattenmagasinet under Safirtorget. Arbetare i projektet samlade in dem i hinkar och släppte ut dem, berättar Jonas Sahlin.

Jonas Sahlin

– Här har ni snabbaste vägen till Kyrkdammsparken, säger Jonas Sahlin om röret och skrattar till.

När dagvattenmagasinet fyllts upp ska regnmassorna flöda dit. Kyrkdammsparken fungerar också som ett slags magasin, där vattnet dröjer kvar innan det går vidare ut i Bällstaån och slutligen till Mälaren.

Området som drabbas värst

Nyckelordet är fördröjning. Allt från växtbäddar på gatorna till det underjordiska dagvattenmagasinet handlar om att lätta på trycket för Bällstaån, som är en av de svagaste punkterna i Järfälla vid höga vattenflöden.

Under Veddestabron har kommunen tagit upp Bällstaån i dagens ljus. Den rann tidigare i kulvertar. Med den här lösningen ska vattnet dels renas bättre och fördröjas innan det rinner vidare.

Erik Lejdelin

Tidigare har Bällstaån runnit i kulvertar genom Barkarbystaden, men nu låter kommunen vattnet rinna fritt intill Bas Barkarby. Även det en insats för att fördröja vattnet.

I och med klimatförändringarna kommer kraftiga skyfall bli vanligare. Ett regn som väntas inträffa vart 30:e år ska dagvattenmagasinet klara av. Men om ett så kallat 100-årsregn inträffar kommer magasinet att bli fullt. Då finns det ett andra rör som leder vattnet förbi magasinet.

– Det som kommer hända då är att det blir väldigt blött i Kyrkparken och Bällstaån, säger Toni Chmielewski.

I Kyrkdammsparken ska vattnet fördröjas vid kraftiga flöden.

Stefan Källstigen

Staden byggs med lutning

I den närliggande Igelbäcken har man motsatt problem.

– Den har för lite vatten. Där tittar vi på hur vi kan tilta Barkarbystaden för att leda ner mer vatten åt det hållet istället. Man måste ha alla perspektiv med sig hela tiden, det är det som är väldigt knepigt, säger Toni Chmielewski.