Lorensberg
Få känner till stentrappan från Olof Wijksgata vid Näckrosdammen upp till Lyckans väg, som i sin tur så småningom om leder ut på Viktor Rydbergsgatan. Men genvägen är typisk för området.
– I Lorensbergs villastad och längs nedre Viktor Rydbergsgatan präglas terrängen av nivåskillnader. Stadsplanerna utnyttjade omgivningarna för att skapa en varierande miljö. Området binds fortfarande samman av slingrande gator och branta trappor, säger Mattias Axelsson, göteborgskännare bakom podden Gator och torg i Göteborg.
Det var fortfarande landsbygd där Lorensbergs villastad började anläggas under 1900-talets första decennier. Samtidigt pågick ett idéskifte inom stadsplaneringen. Nya arkitekturideal, med inspiration från den österrikiske arkitekten Camillo Sitte, hade fått genomslag.
Sitte var kritisk mot de rutnätsliknande gatusystem som länge hade präglat städerna. Istället blickade han ännu längre tillbaka och inspirerades av medeltida barockstäder med oregelbunden stil och slutna gaturum.
När stadsingenjören Albert Lilienberg planerade det nya området i Göteborg var det tydligt var ifrån han fann inspiration.
Carlanderska villan. Byggdes 1913 på Lyckans väg 4 i för Axel Carlander. Villan har en grind i trädgården som under Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 användes för att kunna gå direkt in i utställningsområdet. Idag leder den ut i Renströmsparken.
Lina Isaksson
Rustikt och exklusivt
Villastaden växte fram och byggdes med handslaget tegel och granit. Tunga murar i natursten omgärdade fastigheterna. Det var rustikt och pampigt.
– Området var främst avsett för förmögna göteborgare. Det låg som ett reservat både i geografin, arkitekturen och klassmässigt. Det gör det fortfarande på sätt och vis, säger Mattias Axelsson.
Broström, Carlander och Beyer var några av de överklassfamiljer som flyttade in i det exklusiva området.
Som många andra byggnader i stadsdelen ritades huset i engelsk stil.
Spåren av dem finns kvar. Villa Beyer på Viktor Rydbergsgatan 20 står stadigt med namnet i behåll trots att familjen inte bodde kvar särskilt länge.
Carlanderska villan, som byggdes 1913 på Lyckans väg för SKF:s grundare Axel Carlander, var spektakulär redan då.
– Villan hade en grind i trädgården som under Jubileumsutställningen 1923 användes för att kunna gå direkt in i utställningsområdet. I dag leder den ut i Renströmsparken, berättar Mattias Axelsson.
Adress för kunglig herrklubb
Broströmska villan. Uppfördes 1916 för redaren Herbert Metcalfe som dock kom på obestånd och fick sälja. 1922 köptes huset av Dan Broström och hans fru Ann-Ida Broström. Royal Bachelor's Club flyttade in 1969 och är kvar.
Lina Isaksson
Mitt på gräddhyllan, på Skyttegatan 1, står en byggnad i djupviolett tegel och granitstolpar runt fönstrena – Broströmska villan. De varierande takhöjderna för tankarna till en brittisk riddarborg. Associationen är inte helt fel.
– Som många andra byggnader i stadsdelen ritades huset i engelsk stil. Även inredningen är i engelsk stil med mahognypanelväggar, inbyggda skåp och öppna spisar, berättar Mattias.
Villan uppfördes ursprungligen för skeppsredaren Herbert Metcalfe. Men 1969 flyttade Royal Bachelors’ Club in, som fortfarande förvaltar de anrika lokalerna.
Hur man än vrider och vänder sig bland stenfastigheterna hamnar man lätt på Viktor Rydbergsgatan, som leder vidare upp i Johanneberg. En stadsdel som byter skepnad allteftersom längs den långsträckta gatan. Från pampiga tegelbyggnader till typiska funkishus.
– Villastaden är en rest från en svunnen tid. I dag används merparten av villorna som kontor och till universitetet. Medan längre upp i Johanneberg sjuder det av liv från de ljusa och höga flerfamiljshusen.
