Lidingökoalitionen har nu klubbat sin budget för 2025. Totalt 3,6 miljarder kronor ska fördelas, efter en skattesänkning som innebär 110 miljoner kronor mindre i kassan för staden.

– Det är bättre att Lidingöborna får bestämma över sina pengar i stället för att vi politiker gör det, säger kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M).

Det blir en skattesänkning på 50 öre per intjänad hundralapp, vilket innebär i snitt drygt 2 990 kronor mer i fickan om året för öborna. Förändringen gäller från 1 januari 2025.

I budgeten satsas det på att räkna upp grundskolepengen och på investeringar i fastigheter.

– Vi har sett att grundskolan har lite tajtare resurser än andra verksamheter och att de står inför utmaningar med för stora lokaler när antalet elever blir färre, säger Daniel Källenfors.

– Sedan har vi gått igenom stadens fastigheter och sett att flera måste uppgraderas. Det blir konsekvenser på sikt när de missköts. Man kan tycka att fastigheter är tråkigt att satsa på – men det är ju där barn, äldre och personal befinner sig.

Svältkur

Oppositionsrådet Daniel Larson (S) är missnöjd över att fritidsgårdarna inte prioriteras.

– Under 2024 har stadens ungdomsavdelning – efter styrets kraftiga nedskärningar – tvingats hålla fritidsgårdar stängda samt skära ner på personal och verksamhet. Styret fortsätter med den svältkuren 2025, säger han.

Enligt Daniel Källenfors har fritidsverksamheten varit för kostsam.

– Vi kan inte ha en situation där det är fler vuxna än barn på fritidsgårdarna, vi måste jobba smartare. Varje besök kostade 900 kronor. Vi har fört över en del av pengarna till konceptet Backa barnet – som också är ett förebyggande arbete för unga.

Fler äldre

Liberalernas gruppledare Suzanne Liljegren är dock kritisk:

– Man har gjort gjort kraftiga besparingar under 2024 och uppräkningarna bygger på ett lägre utgångsläge. Dessutom har man ständigt stora överskott som man samlar på hög och inte använder i verksamheterna, säger hon.

Kultur- och fritidsnämnden får ett tillskott på 3,5 miljoner kronor för driften av idrottsanläggningar och alla nämnder får en generell uppräkning på 3,2 procent, motsvarande Sveriges kommuner och regioners (SKR) beräkning av kostnadsökningar i kommunal verksamhet.