Varje dag i tjugo års tid var Ragnar Östberg, ledande kreatör bakom Stockholms stadshus, på plats för att se hur sju miljoner tegelstenar sakta formade det Stadshus som pryder Kungsholmen i dag.

Men faktum är att Stadshuset kunde varit byggt i granit – och fyllt av kriminella. Karl Kadhammar har skrivit boken Stockholmsdrömmar – staden som aldrig byggdes.

– Historia kan vara jävligt tråkigt. Ofta blir det torrt, abstrakt och fullt av årtal. Men genom att placera läsaren i en historisk miljö kan man göra berättelserna mer intressanta. Där besitter fotografier en enorm kraft, säger Karl Kadhammar.

Karl Kadhammar.

Privat

I ett års tid har han tillsammans med sitt bokförlag, arkitekter och tjänstemän tagit fram ett hundratal byggnader som kunde prytt stadsbilden i dag.

– Byggnaderna som omger oss är ofta resultat av samspelet mellan enskilda individers djärva visioner och ett pragmatiskt förhållningssätt till verkligheten. Det är en intressant dragkamp som format Stockholm genom seklen.

Löst problemen

Som exempel nämner Karl Kadhammar Klarakvarteren. När de revs på 60-talet blev det stor uppståndelse i Stockholm, men det har ända sedan tidigt 1900-tal diskuterats lösningar på hur man ska hantera en växande stad.

– Det har nästan blivit en självklarhet att klanka ner på vissa byggprojekt i Stockholm. Men faktum är att de flesta projekt var den mest lämpade och optimala lösningen på ett visst problem eller behov vid den specifika tidpunkten.

Intresset för boken har varit stort, och redan innan lanseringen har förbeställningarna toppat listorna hos Adlibris.

– Jag är otroligt stolt. Boken har krävt ett enormt arbete och har många fler lager än min förra.

Skyskrapa på Nybroplan.

Omslag: Patric Leo, Dataanimation: Martin Norlin. Bokförlaget Max Ström.

Skyskrapa på Nybroplan (Thor Törnblad 1927)

Det är kanske svårt att föreställa sig att denna skyskrapa hade kunnat stå på Nybroplan. Men när Thor Törnblad reste till USA på 1920-talet blev han uppenbart inspirerad av hur ny teknik kan förändra samhället. Efter sin hemkomst presenterade han förslaget om att bygga ett höghus med 40 våningar på Nybroplan. 

Skyskrapan skulle ge tusen bostäder, affärer, simhall och kontor och omges av breda gator och en stor parkering. Förslaget kallades för Thors torn, vilket ironiskt nog senare blev ett av arbetsnamnen för Norra tornen, 100 år senare.

Så här hade Slussen kunnat se ut.

Dataanimation: Martin Norlin.

Ett alternativt Slussen (Ferdinand Boberg 1906)

Stockholms stad beslutade faktiskt att genomföra Ferdinand Bobergs idé om ett Slussen prytt i tegel. Men förslaget innehöll brister, och motståndare ansåg att den nationalromantiska utformningen tillhörde gårdagen. Första världskriget fördröjde byggstarten ytterligare. Under tiden ökade mängden biltrafik, vilket ledde till att idén blev daterad och en ny, bilanpassad, idé för Slussen lades fram.

Stadshuset i granit.

Dataanimation: Martin Norlin.

Ett stadshus i granit (Ragnar Östberg 1903)

I början av 1900-talet behövde Stockholm ett nytt stads- och rådhus. Staden utlyste en arkitekttävling där Ragnar Östberg vann med sitt förslag ”Mälardrott”, tänkt att byggas i granit och troligen med fängelseceller i hörntornet. Förslaget fick omarbetas av budgetära och praktiska skäl, och materialet byttes ut till tegel. Arkitekten Ragnar Östberg var på plats vid bygget under hela byggtiden, och beslutet om att tornet skulle prydas av tre kronor fattades inte förrän långt in i byggprocessen.