Den offentliga konst som finns i Sollentuna i dag har kommit till i enskilda projekt med olika upplägg och förfaranden.
Eftersom det just nu pågår många bygg- och stadsutvecklingsprojekt i kommunen har behovet av övergripande styrdokument som beskriver ambitionen kring konst, dess finansiering, ägande och förvaltning lyfts.
Enligt ett förslag som har varit ute på remiss till kommunens nämnder och bolag bör det varje år avsättas 5 miljoner kronor för inköp av ny konst och 500 000 kronor för underhåll av konsten.
Flera nämnder hade dock synpunkter på summan och kommunstyrelsen har i stället beslutat att det inte ska finnas någon fast summa.
Inte heller valde man den så kallade enprocentsregeln som finns i uppemot hälften av Sveriges kommuner och som innebär att cirka en procent av budgeten avsätts för konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnader.
Nej till fast summa
I stället blir det en fråga för varje budgetprocess hur mycket pengar som ska anslås till konst.
– Vi tycker att det är mycket bättre att styra med faktiska summor i stället för procent. Och vi ville inte ha en fast summa eftersom behoven kan skilja sig från år till år beroende på hur mycket exploateringar som sker, säger kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Anna-Lena Johansson (L).
I kommunstyrelsen i förra veckan var det total politisk enighet om att Sollentuna behöver ha en konstpolicy och konstregler.
Dock hade oppositionsrådet Peter Godlund (MP) synpunkter. Han menar att medborgarperspektivet saknas helt i policyn.
– Det är medborgarna som lever och verkar i kommunen som ser konsten. I dag får grannar komma till tals i samråd för en detaljplan, men det är bara de direkt berörda. I vissa fall kan det vara bra med en medborgardialog. Det var länge sedan vi hade det nu, senast var när Malmparken skulle göras om, säger han.
MP vill ha politisk diskussion
Peter Godlund saknade även en tydligare formulering kring när och hur de politiskt förtroendevalda kommer in och bidrar i processen om offentlig konst.
– För konst som kommunen köper in är jag inte orolig, men när det gäller exploateringsvtal saknas den politiska delen. De tas i kommunfullmäktige men det är i slutet, när allt redan är klappat och klart. Jag saknar en tidigare politisk diskussion om till exempel ambitionsnivå i nya projekt, säger han.
Anna-Lena Johansson håller inte med.
– Det görs avstämningar i respektive ansvarig nämnd på projekten, det är inte så att tjänstemännen bara sitter och bestämmer, säger hon.
Med anledning av sina invändningar yrkade Peter Godlund på att ärendet om policy och regler för arbete med offentlig konst skulle återremitteras till kommunledningskontoret för ytterligare beredning, men så blev det inte då hans yrkande endast fick stöd av SD.