I Bromma finns drygt ettusen kvartersnamn, namn textade med små bokstäver på gatuskyltarna, under själva gatunamnet.

Kvartersnamn är inte vilka namn som helst utan väldigt viktiga namn. Det förklarar Kristian Rosengren, tjänsteman på namnberedningen i Stockholms stad.

– Alla fastigheter måste ha en beteckning av olika anledningar, som vid banklån, i fastighetsrättsliga sammanhang, som servitut, så måste man veta vilken fastighet det handlar om.

Isa: "Jag har precis flyttat in och är osäker på vad jag tycker. Jag kan tycka att det är en oviktig fråga. Kanske börjar jag att tänka på det nu när jag fått veta det."

Anders Gustafsson

Stockholm har haft kvartersnamn ganska länge.

– Det är en tradition, säger Kristian Rosengren.

Kvartersnamn är viktiga?

– Ja, i många verksamheter är det det, som för landets ekonomi är fastigheter viktiga belåningsobjekt och fastighetsbeteckningar skapas med kvartersnamn. Det har med det att göra.

Christer Alkfast: "Jag har inget emot de namnen, jag tycker inte att det är nedsättande namn."

Anders Gustafsson

När Mitt i gick igenom kvartersnamnen som finns i Bromma noterade tidningen namn som kan uppfattas som stötande, bland annat kvartersnamn från 50-talet i Blackeberg som Araben, Finnen, Turken, Kinesen.

"Fördomsfulla"

Claes Tängh Wrangel, föreståndare och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, skriver att hans spontana reflektion är att sådana namn absolut kan uppfattas som fördomsfulla.

Erik Holmberg: "Så hade man inte döpt kvarter till i dag. Jag tror att kvartersnamnen visar den syn man hade på den tiden då namnen bestämdes."

Anders Gustafsson

När tidningen ringer upp Olle Zetterberg, ordförande i stadsbyggnadsnämndens namnberedning, för att fråga vad han tycker om lämpligheten med sådana kvartersnamn, säger han med eftertryck att de fyra kvartersnamnen inte skulle användas i dag.

– Det skulle vi aldrig döpa några kvarter till. Men å andra sidan, det finns en massa sådana namn som inte är helt up to date. Sedan om man ska börja byta de där så är det ibland så att det är bostadsrättsföreningar med flera sådana, det är inte helt lätt heller. Vi skulle aldrig döpa något kvartersnamn till Finnen eller Araben. Aldrig, aldrig.

Olle Zetterberg, ordförande i stadsbyggnadsnämndens namnberedning.

Privat

I Blackeberg, där kvartersnamnen finns, säger en kvinna:

– Det är bara namn. Hur man reagerar på kvartersnamnen tror jag beror på vilken typ av person man är, om man är lättkränkt eller är mer realistisk och förstår att det bara är namn.

Namnet på ett av kvarteren i området, det här döpt till Kinesen.

Anders Gustafsson

Mikael Åström bor också han i området:

– Jag förstår att kvartersnamnen sticker ögonen. Det är namn som speglar den tid då kvartersnamnen bestämdes och ska ses i det sammanhanget. Om man ska byta kvartersnamn tycker jag att man ska upplysa om det, varför man en gång i tiden bestämde att döpa kvarteren till de namnen. 

En kvinna, som bor i området också hon, låter nästan upprörd på rösten:

– Jag gillar inte namnen, det borde i stället vara namn som visar på Blackebergs historia. Jag förstår inte varför man har valt de namnen. Vill man segregera?

Ett annat kvarter är döpt till Araben.

Anders Gustafsson

Att ändra på kvartersnamn är inte helt lätt.

– Det finns praktiska skäl att vara lite restriktiv. Det kan få rätt stora konsekvenser att man måste ändra i register och system och på kartor, det gäller inte minst gatunamn som handlar om post, SOS alarm och folkbokföring. Det kan få stora effekter så man ska vara försiktig, säger Kristian Rosengren som på rak arm inte kan erinra sig ett byte av kvartersnamn.

– Det skulle vara om många hör av sig och har synpunkter. Om det får mycket uppmärksamhet eller om många ser namnet som stötande då får man fundera på att byta.

Ett tredje kvarter: Turken.

Anders Gustafsson

Mitt i har sökt kommentar även från Turkiets, Kinas, Finlands och Egyptens ambassad för att höra vad de tycker.