Vi skickade ut en fråga till 21 idrottsföreningar i Sollentuna för att undersöka hur mycket det kostar för en 13-åring att träna med och tävla för dem.

Elva svarade och det står klart att det inte är ovanligt att det går loss på åtskilliga tusenlappar per år.

Utöver avgifterna till föreningen tillkommer dessutom kläder och utrustning och i många fall kostnader för träningsläger och tävlingar eller cuper – något som i slutändan kan landa på mer än dubbelt så mycket som själva avgifterna.

I svaren framgick att flera klubbar är medvetna om att kostnaderna kan vara ett problem, att vissa barn helt enkelt inte har råd, och att det är frågor man har funderat på framför allt de senaste åren.

Låg avgift i Rotebro BTK

En som har funderat, och även agerat, är Lasse Naesström. Han är grundare, ordförande och tränare i Rotebro BTK – en av de klubbar i Sollentuna som har lägst avgifter för en 13-åring.

– Hos oss kostar det 650 kronor per termin, det är nog bland de lägsta avgifterna bland alla pingisklubbar i Sverige, säger Lasse Naesström.

En del föräldrar har föreslagit att avgifterna ska höjas så att Lasse ska kunna köpa in fler bollar och bord.

– Många har det bra ställt och de är nog bara snälla, men det finns de som inte har det så bra. ”Ta lägre för dem då” säger någon då, men nej, hur ska de då känna sig? Det ska vara lika för alla tycker jag. Det är bättre att ha låga avgifter än att ha någon slags lyxklubb.

– Men vi har bra bord, bollar och nät, vi snålar inte på det, skyndar han sig att tillägga.

Gör egna racketar

Vi träffar honom en torsdagskväll i Norra Strandskolan i Rotsunda. Lasse kånkar in två plastpåsar i den lilla gympasalen.

– Jag har med mig salta kex och mineralvatten till barnen. Och så har jag med racketar som jag kan låna ut till dem som inte har egna.

För att hålla nere kostnaderna köper han in bra stommar och gummin till lite lägre pris och gör egna racketar.

Lasse Naesström fixar egna racketar och tar med till träningarna för att kunna låna ut vid behov. På denna finns J-O Waldners autograf, efter stjärnans besök hos klubben för ett par månader sedan.

Lasse Naesström fixar egna racketar och tar med till träningarna för att kunna låna ut vid behov. På denna finns J-O Waldners autograf, efter stjärnans besök hos klubben för ett par månader sedan.

Mikael Andersson

– Då är det bara att riva av gummit när det är slitet och klistra på nytt. Och så gäller det att sköta racketen, jag har svampar att tvätta av dem med och jag ser till att alla har fodral.

Ende tränaren

13 barn har dykt upp till kvällens träning. Ett par pappor hjälper till att sätta upp bord och nät, men Lasse är den ende tränaren.

– Jag har pingisträningar nästan varje kväll, så jag är van. Och de här barnen är så fina och snälla mot varandra, jag blir nästan tårögd efter träningen när jag tänker på det.

Lasse samlar barnen och pratar om vad de ska tänka lite extra på under kvällens träning. Han avslutar med en dos beröm.

– Era servar har blivit mycket bättre och ni har börjat använda handlederna! Jättebra!

Träningen i Norra Strandskolan inleds med några olika bollkontroll-övningar, Lasse Naesström är med och testar.

Träningen i Norra Strandskolan inleds med några olika bollkontroll-övningar, Lasse Naesström är med och testar.

Mikael Andersson

Snickrade bord

När Lasse startade Rotebro BTK 1986 snickrade han ihop de första pingisborden själv. De sex borden i Norra Strandskolans gympasal är inte hemmagjorda, men flera av dem har många år på nacken.

– Pingisbord är jättedyra, men de håller länge om man sköter dem. Jag försöker tänka på allt för att hålla kostnaderna nere. Den här overallen jag har på mig har jag nog haft i 15 år, säger Lasse och skrattar.

De barn som vill tävla behöver ha pingiströja men Lasse gör sitt bästa för att ordna det med sponsring. Och han får ibland kläder till skänks via kontakter i branschen.

Även tävlingskostnaderna försöker han hålla nere. Det brukar kosta 50–250 kronor att åka på tävling i Stockholmsområdet. Handlar det om resor till andra orter så kan det bli dyrare, och det får den som tävlar betala själv.

– Men vi vill hålla nere priserna så gott det går för de flesta. Jag är för bredden. Vi behöver inte ha dyra tröjor. Vi ska trivas, det är det viktiga. Det är därför vi har klubben, säger Lasse.