Det var i juni som den politiska rödgröna majoriteten gick ut med att ett naturreservat ska inrättas i Bagarmossenskogen som löper mellan Bagarmossen och Skarpnäck.
Samtidigt fattade man beslut om en något annorlunda dragning av byggvägen till bostadsbygget i Bergholmsbacken jämfört med tidigare. Byggvägen ska enligt den nya planen fortfarande gå via Vinggatan intill Skarpnäcks IP, men efter det ledas upp på gång- och cykelvägen genom Bagarmossenskogen och vidare upp i Bergholmsbacken. Här kommer lastbilar köra till och från bygget och den stenkross som planeras.
Protesterna mot både byggväg, stenkross och delar av bostadsbygget har varit hårda, men inte vunnit gehör i rättsliga instanser.
Gång- och cykelvägen som heter Skarpnäcksvägen ska bli byggväg. Det är det tydliga stråket som skär genom skogen ovanför byggnaderna i bildens nederkant.
Google maps
Nästa år
Enligt stadens budget startar utredningen om att inrätta ett naturreservat för skogen 2025. Målet är att skogen utropas som ett naturreservat året efter.
– Jag är väldigt glad över att vi fortsätter gå framåt med planerna på att inrätta ett naturreservat i Bagarmossenskogen. Miljö- och klimatkrisen har gjort det viktigare än någonsin att bevara Stockholms gröna lungor. Den här skogen är mycket uppskattad av stockholmarna och jag är tacksam över det engagemang som boende i området och miljövänner har visat i frågan, säger Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i ett pressmeddelande.
"Blir just tillfällig"
Kommunfullmäktige väntas fatta beslutet om naturreservat här.
– Genom att göra Bagisskogen till naturreservat ser vi till att den tillfälliga byggvägen blir just tillfällig. Det här är en otroligt viktig utveckling av Skarpnäck där vi ska få hela nio nya bostadskvarter med hyresrätter, bostadsrätter, vård- och omsorgsboende, förskola och så småningom även idrottshall, sa fastighetsborgarråd Clara Lindblom (V) i somras i ett gemensamt pressmeddelande från den rödgröna majoriteten.
Hävdar att staden mörkat om fladdermöss och fåglar
Mark- och miljödomstolen gav grönt ljus för byggplanerna.
Men motståndare menar att Stockholms stad undanhöll viktiga utredningar om djurlivet. Nu ska överdomstolen avgöra frågan.
I Bergholmsbacken mellan Bagarmossen och Skarpnäck tänker Stockholms stad låta bygga 700 bostäder inklusive äldreboende, skola och förskolor. Detaljplanen som klubbades i december 2022 överklagades dock av ett femtiotal personer och en fastighetsägare. Kritiken gäller flera aspekter av planerna. En tyngdpunkt finns i hur bygget riskerar att påverka miljön och djur i området.
Huvudstråket genom området som planeras ska heta Bergholmsstråket. Flera av kritikerna Mitt i talat med berättar att de bara är emot den bebyggelse som exploaterar orörd naturmark.
White arkitekter
I delar av planområdet finns Bagarmossenskogen som klassas som ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område (ESBO). Skogen fungerar också som spridningskorridor för växt- och djurliv mellan Nackareservatet och Skogskyrkogården. I området har det bland annat registrerats olika arter av fladdermöss, vilka alla är fridlysta och fåglar, de flesta vanliga, men också skyddsvärda arter.
En grupp kritiker hävdar att staden mörkat inventeringar av fladdermöss och fåglar för mark- och miljödomstolen. Inventeringarna var klara 1 november när staden fortfarande skulle yttra sig till Mark- och miljödomstolen om Bergholmsbacken, men inventeringen lämnades inte in.
– Det här ser illa ut för Stockholms stad, säger Skarpnäcksbon Antonie Grahamsdaughter som är djupt engagerad i ärendet.
Antoine Grahamsdaughter i Bagarmossenskogen för att registrera ljud av fladdermöss. Ljuden analyseras i ett särskilt dataprogram.
Privat
Håller inte med
Staden håller inte med. Huruvida staden anser att inventeringarna kunde ha varit nyttiga som underlag för domstolen får Mitt i inget rakt svar på, trots att frågan upprepas. Staden svarar dock via mejl att inventeringen av fladdermöss och fåglar inte rör detaljplanen, utan är gjorda med tanke på byggvägen under själva byggprocessen. Vidare att domstolens uppgift är att bedöma om underlaget för detaljplanen varit tillräckligt.
"Domstolen vänder sig till oss kring vilka frågor de vill ha svar på eller förtydliganden kring – och vi skickar in svar på detta. Så ser processen alltid ut", skriver Anna Wallström, enhetschef för planfrågor.
Mindre del av skogen
När mark- och miljödomstolen i slutet av november gav sin dom fick planen grönt ljus. Domstolen pekade bland annat på att mindre delar av skogen kommer att tas i anspråk. Domstolen bedömde att planprocessen skett korrekt och anser att de utredningar om naturen som gjorts varit tillräckliga. De pekar på att utredningarna varit av svensk standard och att detaljplanen inte bedömts påverka varken den lokala miljön eller spridningskorridoren på något betydande negativt sätt. Någon fördjupad miljöbedömning behövs därför inte, menade man.
En stenkorss planeras på grusplanen i Bergholmsbacken. Om den ska tillåtas och vilka regler som ska gälla för den är dock inte en del av själva detaljplanen utan hör till beslut inom genomförandeprocessen.
Anders Björklund
Men flera fel och brister finns, menar en grupp Bagarmossenbor som överklagat till mark- och mijööverdomstolen. De anser bland annat att det möjliga behovet av en fördjupad miljöbedömning inte blivit belyst och bedömt utifrån de tolv kriterier som finns i en författningsordning från 1998. Enligt Naturvårdsverkets vägledning kan till exempel en fördjupad miljöbedömning behövas om en aktuell detaljplan tillsammans med andra detaljplaner kan antas ge betydande miljöpåverkan.
– Det som skett nu är emot både miljöbalken och artskyddsförordningen, hävdar Antonie Grahamsdaughter.
Så ser processen alltid ut.
Frågan om stenkross
Det är ännu oklart när Mark- och miljööverdomstolen ger sin dom angående detaljplanen för Bergholmsbacken. Dom väntar sannolikt först om flera månader.
I mark- och miljödomstolen hade flera av de klagande tagit sikte på att den planerade stenkrossen i området och den planerade bygggvägen utgör miljöproblem och olägenheter. Bedömningen av dessa omfattas dock inte av detaljplanen som beskriver bebyggelse och infrastruktur, utan hör till genomförandebeslutet.
Källa: Svea hovrätt och Nacka tingsrätt.
Granskning: Konflikt mellan miljö- och bostadsmål
Stockholms stadsrevision har granskat hur staden tar hänsyn till målen om biologisk mångfald i stadsplaneringen i allmänhet.
Revisionen konstaterar att det finns ett tydligt mål om att skydda och stärka den biologiska mångfalden. Samtidigt har staden ett mål om 140 000 nya bostäder under perioden 2010-2035.
Stadsrevisionen menar att det finns en målkonflikt mellan miljömålet och bostadsmålet, där den biologiska mångfalden "inte värnas i den utsträckning som kommunfullmäktige angett."
Stadsrevisonen ser också en risk för att målkonflikter avgörs av tjänstemän och inte av politikerna som bestämt målen.
Källa: Rapporten "Biologisk mångfald i stadsbyggnadsprocessen"
Skarpnäcksborna Ylva Bexell (grön jacka) och Antonie Grahamsdaughter (med huva) är djupt engagerade i frågan.
Anders Björklund