I en trädgård ligger den, insjunken i gräsmattan, intill en syrenhäck. Doris Bredler, som bor i huset intill, sopar undan lite löv och mossa och då syns några runor. Runt 300 stycken var de från början, men knappt 1000 år av väder har suddat bort det mesta.
– Jag har bott här i drygt 40 år och under den tiden har runorna fyllts i med färg två gånger. Men nu syns inget av det, det var så länge sen nu, säger Doris Bredler.
Knappt 1000 år av väder har gjort runorna på Gerlögs sten svåra att se.
Stefan Källstigen
Nedanför stenen ligger Hillesjöviken med ett tunt lager is. Nu stilla, men då, när stenen höggs, en huvudväg till Sigtuna.
– Ror man i land och drar upp båten så ligger stenen i den strandlinje som var där på den tiden, säger Frands Herschend, professor emeritus i arkeologi vid Uppsala universitet.
Gerlögs värld
Här var navet i Gerlögs värld. Hon hade överlevt två män, flera barn, svärson och barnbarn. Och från all denna död har Gerlög ärvt, både sin dotters gård i Snottsta, i dagens Vallentuna, och sina mäns gårdar på Färingsö.
Det är när dottern Inga dör som Gerlög bestämmer sig för att hugga makten i sten. Hon anlitar runristaren Torbjörn skald och i den stora stenen låter hon honom hugga in hela historien.
Runstenen ligger nedsjunken i gräsmattan, intill en syrenhäck.
Stefan Källstigen
– För här hemma i Hilleshög sitter mamma Gerlög och hon är mäktig. Detta är inte en minnessten över någon som dött, utan det är ett regelrätt testamente, säger Frands Herschend.
Men, menar han, runstenen är också mer än så. Runorna är skrivna i två djur, ett som störtar framåt, där det står om Gerlög, och ett som ramlar, där det står om Inga.
– Det är tydligt att det finns en poäng som de inte säger något om, att det finns gömda meningar och betydelser, säger han.
En teckning visar runorna och de två djuren de är skrivna i.
Stefan Källstigen
Kanske kan de ha sjungit den här den dagen Gerlög dog.
Frands Herschends teori är att detta inte är en vanlig text, utan en sång.
– Jag gick på musikgymnasiet och där lärde jag mig om katolsk liturgisk musik. Och när jag läste den här runinskriften slog det mig att det är uppbyggd som en så kallas sekvens, säger han.
Texten på runstenen kan ha sjungits av två körer som talar till varandra: Den ena kören sjunger först en vers, sedan svarar den andra kören med en annan vers.
– Han som gjort runinskriften har gjort det smart. Han har satt en prick efter en kort stavelse i den ena versen så att det matchar en lång i den andra. Han kan inte rista noter i stenen, men han har varit noga med hur det han skriver ska sjungas, säger Frands Herschend.
Vindflygeln som sitter uppe på Doris Bredlers hus föreställer huvudet på djuret i Gerlögs sten.
Stefan Källstigen
Det är inte förrän precis i slutet av den långa runskriften som det allra mest väsentliga kommer fram: att Gerlög ärvde sin dotter Inga.
– Det i mitten är egentligen bara dramatik. Kanske kan de ha sjungit den här den dagen Gerlög dog, eller den dag Inga dog, som en del i en ortodox katolsk dödsmässa, vem vet, säger Frands Herschend.
Familjens sång
Och även om det var Torbjörn skald som ristade runan, och därför skulle kunna kallas kompositör, så finns det en del som tyder på att det var familjen, och inte skalden, som ville ha just en sång på runstenen.
Dottern Inga har nämligen också rest stenar, efter sin första man och sina barn uppe i Snottsta, och de är uppbyggda på liknande sätt. I den här familjen finns det fyra exempel på såna här rytmer, så när sekvensen i Hilleshög diktades var det troligtvis ett samarbete mellan familjen och Torbjörn, menar Frands Herschend.
– Och det visar att vid denna tid hade en uppfattning om europeisk musik kommit till Färentuna.
Torbjörn skald högg flera runor runt om på Mälaröarnas. En av de pampigaste står nära Tingsstaden i Säby. ”Thorbiorn hiogg runar” lyder signeringen.
Stefan Källstigen