Det var fullsatt på Rinkeby bibliotek, när elever från Askebyskolan och Bästa biblioteksklubben höll i en ceremoni om Nobels fredspris förra veckan.
Under hösten har omkring 60 barn, 10–12 år, arbetat med priset: De har samtalat, skrivit dikter och tecknat bilder kring teman om krig, fred, rättvisa och andra stora frågor i livet.
– Det har varit intressant och roligt. Vi har pratat mycket om det bästa och det sämsta som skulle kunna hända oss, och fått skriva ner ord som sammanställts till dikter, säger eleven Ghita Hilali.
Det var fullsatt på biblioteket när barnen presenterade sina arbeten.
Emma Löf Hagström
Fortsatt arbete
I fjol sa författaren Gunilla Lundgren adjö till arbetet med Nobel i Rinkeby och Tensta, som hon både tagit initiativ till och drivit i 35 år.
Arrangemanget har kommit att bli välkänt – när litteraturpristagaren varje år besöker Rinkeby för att ta del av arbeten som elever gjort.
Trots att hon bestämt sig för att lämna det hela i andra händer kände Gunilla Lundgren snabbt att hon inte kunde hålla sig borta helt från att jobba med barnen från Järva och tog därför initiativ till arbetet med fredspriset.
– Tänk vilka historier jag fått höra; det har varit djupt berörande samtal om egna upplevelser av krig och förtryck, men också om glädje och kärlek. Det har givit mig otroligt mycket, säger hon.
Rahaf Kilali, Yousra Zewari och Selma Ben Haj Dahlman från sexan i Askebyskolan var några av de unga som gick upp på scenen tillsammans för läsa dikter. Krig, naturkatastrofer, spindlar under sängen samt att tappa bort sig och aldrig hitta hem igen togs upp som det värsta som skulle kunna hända, enligt dem.
Emma Löf Hagström
Dalai Lama som barn
I år gick Alfred Nobels fredspris till den japanska organisationen Nihon Hidankyo, som kämpar för en värld utan kärnvapen.
Eleverna har gjort arbeten kring dem, men också kring två andra pristagare: Dalai Lama som fick priset 1989, och Malala Yousafzai som fick priset 2014.
Faiza Hossain och Kowsar Mahamed gick upp på scenen för att berätta om Dalai Lamas barndom.
– Han var busig och bestämd när han var ung, men också väldigt snäll! Han ville hjälpa de allra svagaste, berättar Faiza Hossain.
De båda beskrev sedan ett tydligt mål i livet: Att göra sina mammor stolta.
Faiza Hossain och Kowsar Mahamed.
Emma Löf Hagström
Mammor återkommer
Jakob Nor, Ghita Hilali och Sabir Hussein gick upp tillsammans på scenen för att läsa dikter, och möttes av stora applåder.
Efteråt var de glada, tagna av stunden.
– Det var nervöst, men jag känner att jag fått bättre självförtroende av att våga gå upp där, inför alla. Jag berättade om att min dröm är att köpa ett hus till mamma, det är det bästa som skulle kunna hända mig. Hon har kämpat så mycket och hjälpt mig genom allt, sedan jag föddes och jag vill ge tillbaka, säger Jakob Nor.
Sabir Hussein pratade om att utrota fattigdom.
– Ingen ska behöva vara fattig. Jag önskar att jag kunde hjälpa alla i mitt hemland, Somalia, så att alla skulle kunna ha mat på bordet, säger han.
För Ghita Hilali är klimatet och naturen viktigt, berättar hon, eftersom vi inte kan leva utan en fungerande jord. Sedan är alla människors lika värde grundläggande.
– Jag önskar att människor kunde stoppa rasism. Att bli utsatt för det gör att du känner dig ledsen, inte välkommen, och ingen förtjänar att känna så.
Jakob Nor, Ghita Hilali och Sabir Hussein.
Emma Löf Hagström
Alla är människor
När Sakaria Ali gick upp för att läsa en dikt stannade lokalen upp.
– Den handlade om att alla är lika mycket värda, oavsett kläder, religion, hudfärg, berättade han efteråt, och fortsatte:
– Du ska aldrig bli utsatt för att du är annorlunda, ingen ska reta dig för att du har en annan åsikt. Vi är alla människor.
Sakaria Ali går i sexan på Askebyskolan.
Emma Löf Hagström