Den initiala chocken har lagt sig hos de flesta efter besked att de nationella programmen börjar fasas ut från och med nästa läsår på Rönninge gymnasium.
Tråkigt, tycker de fyra gymnasieeleverna Christian Ths, Alva Sjöstrand, Felicia Hallström och Khattab Rajab. Alla fyra började i augusti och de blir de sista som får ta studenten.
– Vi blir påverkade först i trean. Då blir vi cirka 100 elever på hela skolan. Det hade ju varit roligare om vi kunde ha ettor och tvåor. Jag tror det kommer vara ganska tomt då, säger Alva Sjöstrand.
"Förlorar gymnasietiden"
De uppskattar att skolan är liten i förhållande till andra gymnasieskolor i grannkommunerna. Bland annat för att kommer nära sina lärare och klasskompisar.
Samtidigt innebär förändringen att de går miste om större evenemang som traditionellt hålls på skolan. Färre elever som kan delta i poängjakten vid högtiderna och vilka ska se skolans julshow som de ska få arrangera i trean? Lärarna?
– Det känns lite som att vi förlorar gymnasiekänslan, säger Alva Sjöstrand.
Å andra sidan:
– Det kan också bli bra. När det bara är vi i trean så kommer alla känna alla. Ingen lär hamna utanför, säger Khattab Rajab.
Avbryts – mitt i pågående arbete
Att ett besked om skolans framtid skulle komma var väntat. Desto mer förvånande var tidpunkten, menar rektor Jerry Norrbom. Just då höll de på att förbereda ett öppet hus som nu inte lär bli av.
Jerry Norrbom är rektor på Rönninge gymnasium och han tycker att beskedet att skolan slutar ta in elever till de nationella programmen är tråkigt. Men det var inte helt oväntat.
Albin Tingstedt
– Vi visste att det pågick en utredning om skolan skulle vara kvar eller inte. Däremot blev vi alla riktigt förvånade att det skedde nu samtidigt som vi går igenom ansökningar till nästa år.
Det känns lite som att vi förlorar gymnasiekänslan
Sedan 2020 har skolledningen arbetat aktivt med att förbättra ekonomin och elevernas resultat. Bland annat har fyra program lagts ner och tre nya startats.
När politikerna drog i handbromsen befann sig skolan i slutfasen av det arbetet. Om de hade fått löpa linan ut hade det kunnat ge effekt på resultaten och ekonomin, tror Jerry Norrbom.
– Nu måste vi ta hand om eleverna på skolan och se till att de får allt de behöver för att kunna ta studenten.
Pengar och låga resultat
Beslutet motiveras med att skolan blödigt ekonomiskt, och har gjorts så under flera år, och att elevkullarna blir mindre.
– Varje skola ska bära sina egna kostnader. Gymnasieskolan är enkel eftersom den får fasta belopp för de olika programmen – det är inte vår budget som styr gymnasiets förutsättningar. Dock får vi betala om gymnasiet gör förlust, säger Martin Lange (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Martin Lange (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Salem.
Privat
Har ni fått nog?
– Det är en av faktorerna som är styrande. Vi kan inte berättiga att ha ett gymnasium som inte går ihop ekonomiskt. Vi måste fokusera på de andra skolformerna. Vi är en liten kommun med en liten organisation som måste mäkta med mycket.
Martin Lange vill vara tydlig med att det här är en målbild. Det formella beslutet fattas i februari.
Skolan brottas också med en hög andel elevfrånvaro. Undantaget är natureleverna, menar Martin Lange. Men att slimma programutbudet är inte aktuellt.
– Hade vi bara tagit bort naturprogrammet hade vi gått mot ännu dystrare siffror om närvaro och examen. Samtidigt har lagstiftaren varit tydlig med att Sverige behöver elever som går yrkesförberedande program – inte högskoleförberedande, säger han.
I juni 2027 tar de sista eleverna studenten och därefter finns bara det kommunala aktivitetsansvaret och introduktionsprogrammen kvar på skolan.