Att färdas i bil genom Bromma med Nils Ringstedt är som att kastas tillbaka sisådär tusen år i tiden. På väg dit vi ska berättar Nils att en gång i tiden var Bromma rena rama skärgården.
Exempelvis låg Bromma flygplats under vatten. Ja, alltså förstås långt, långt, långt innan flygplatsen anlades, och Bromma var, ja, ett skärgårdsområde.
Efter att han gick i pension för ett par decennier sedan, från jobbet som ställföreträdande generaldirektör på Konsumentverket, har han ägnat en hel del tid och möda åt att ta reda på sin hembygds historia.
På den här platsen vid Bällstavägen finns gravar från järnåldern, berättar Nils.
Stefan Källstigen
Vad visste du när du började?
– Jag visste ingenting.
I dag är det annorlunda.
– Jag har lärt mig väldigt mycket om Bromma.
Han har en doktorsexamen i arkeologi, en examen han aldrig praktiserat. Förrän nu.
Rätt spår
Arkivstudier har satt honom på rätt spår. Och så har han givit sig ut i terrängen och letat själv.
Han har skrivit flera böcker, bland annat om fornlämningar i Bromma men också om gatunamn, som gatunamn i Norra och Södra Ängby.
Nils Ringstedt har jobbat som ställföreträdande generaldirektör på Konsumentverket. Som pensionär har han fått tid för sitt intresse för arkeologi.
Stefan Källstigen
Hur mycket av Brommas historia är känd? Han säger ”inte mycket”.
Vi har stigit ur bilen och följer Bällstavägen söderut. Vid sidan av vägen finns en slänt där en stentrappa är knappt synlig i gräset. Uppe på en höjd visar det sig ha legat ett torp, enligt Nils kallat Björklundstorpet. Torpet, som enligt Nils finns dokumenterat sedan 1700-talet, var tidigare en smedbostad, och brann på 1950-talet. Det enda som finns kvar att se är stentrappan.
Där vi står vänder vi oss om. Framför oss syns gräsbevuxna kullar som närmast böljar sig fram genom landskapet.
Enligt Nils handlar det om forngravar. Han bedömer att i det här området kan det finnas så många som över ett hundratal forngravar varav drygt 60 är bekräftade, enligt Nils, av myndigheter som länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.
En av gravsättningarna vid Bällstavägen, markerad med stora stenblock.
Stefan Källstigen
De gravar vi ser framför oss, som enligt Nils är från järnåldern, kan innehålla kvarlevor från personer i tre till fyra hushåll.
Skärgård
När gravarna anlades, för cirka tusen år sedan, bodde enligt Nils omkring 150 personer i skärgårdsområdet Bromma som ägnade sig åt jordbruk.
Vi går över till andra sidan Bällstavägen. Här finns fler forngravar, bara några meter från vägen där bilister susar fram.
En bit längre bort i det här området säger Nils att han har hittat tre forngravar som tidigare varit okända.
Vad driver honom i hans efterforskningar? Han säger att han tycker att det roligt att upptäcka saker.
Den som vill lära sig mer om Brommas historia kan använda sig av Riksantikvarieämbetets sajt Fornsök.
Stefan Källstigen
Känner Brommaborna till sin historia?
– Nej, det tror jag inte.
Ändå går det att att leta sig fram till de hittills kända fornfynden i Bromma, bland annat med hjälp av Riksantikvarieämbetets hemsida.