JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Okända Klarabohemen ställs ut på gamla stammishaket

Uteservering. Beth Lagerlund och Nils Ferlin någon gång i slutet av 1930-talet.
 Foto: Okänd

Uteservering. Beth Lagerlund och Nils Ferlin någon gång i slutet av 1930-talet. Foto: Okänd

20210924133300
20210924133300
2021-09-24
13:33
2021-09-24 13:33

Hon var en av få kvinnor bland Klarabo­hemerna. Nu ställs Beth Lagerlunds konst ut för första gången. Samtidigt har en bok om hennes forna kärlek poeten Nils Ferlin släppts.

Allt började med att artisten och poddaren Wille Crafoord hittade ett fotografi föreställande Nils Ferlin, Gunnar Ekelöf, Uno Eng och... en ”okänd” kvinna, utanför restaurang Gyldene Freden i Gamla stan.

Kvinnan visade sig vara konstnären Beth Lagerlund, Nils Ferlins flickvän 1938-1941.

– Jag brinner för Gyldene Freden och tänkte: ”vem är tjejen?” Efter lite forskning visade det sig att det var Beth Lagerlund. En cool brud vars tavlor fanns att köpa till ett märkligt underpris, säger Wille Crafoord.

Han fick kontakt med Beth Lagerlunds dotterdotter Mikaela Valtersson som håller på att skriva en bok om sin mormor. Nu ställs Beth Lagerlunds konst ut för första gången, just på Gyldene Freden. Mikaela har aldrig träffat sin biologiska mormor. Däremot har hon varit nyfiken på henne i hela sitt liv.

– Hon lämnade bort min mamma tidigt. Mamma växte upp hos andra som jag har kallat mina morföräldrar. Jag har länge vetat att min biologiska mormor var konstnär och att hon hade en relation med Nils Ferlin, säger Mikaela.

Spektakulärt liv

Via Nils Ferlin-arkivet fick hon tag i brevväxling mellan honom och Beth Lagerlund.

– Jag insåg att hon hade levt ett mer spektakulärt liv än vad jag trott. Det framgick av breven att hon hade suttit i fängelse på Långholmen. Hon och Nils Ferlin diskuterade bland annat straffet.

Orsaken till straffet på ett år och åtta månader var att Beth Lagerlund hade hjälpt kvinnor att göra aborter, på den tiden kallat fosterfördrivning. Beth saknade sjukvårdsutbildning men hade läst på om hur man gjorde.

– Alla omkring henne straffades också, även den som upplåtit ett rum. Det präglar den tidens syn på abort och skammen i att få barn om man inte var gift. Samtidigt som det var en god gärning för medsystrar var det också riskfyllt, säger Mikaela Valtersson.

På utställningen får man ta del av hennes konst från 1940- och 1950-talet, skisser och brev. Konsten hänger i tre veckor till.

Hon hade suttit i fängelse på Lång­holmen

– Tavlorna har jag lyckats ropa in på olika auktioner. Beth har en intressant historia och är uppvuxen på olika institutioner. Hela tiden har hon målat och tecknat, även i fängelset.

En kulturgärning

Dessutom var Beth Lagerlund – som levde på sitt konstnärsskap hela livet – en av få kvinnor bland Klarabohemerna.

– Hon var runt tjugo när hon började umgås i de kretsarna. När hon och Nils Ferlin blev ihop var hon 22 och han 38. De hade en passionerad och stormig kärleksrelation.

Nyligen kom ”Efterskörd - Ferlinfynd från en spånkoffert”, en biografi om Nils Ferlin med tidigare outgivet material. Författare är hans systerdotterson Hans Rutberg och litteraturvetaren Jenny Westerström.

Han berättar att det i boken finns ett 40-tal dikter som inte har publicerats tidigare.

– Det är även skisser, fotografier och brev. När Nils änka Henny dog skickades en del av den litterära kvarlåtenskapen till Ferlinbiblioteket i Göteborg. Resten delades upp mellan syskonbarnen. Jag och mina kusiner har fotograferat och scannat in det material vi har och fört samman det så att det inte ska försvinna. Det känns som en kulturgärning.

Klarabohemerna

Poeten Nils Ferlin (1898-1961) var en av de centrala gestalterna i Klarabohemerna, en grupp journalister, författare och konstnärer som levde eller verkade i Klarakvarteren (i dag nedre Norrmalm).

Deras storhetstid var framför allt 1930- och 1940-talet.

I Klara låg flera av de stora tidningsredaktionerna dit flera författare kom för att lämna sina nyskriva dikter mot ersättning.

Det fanns flera ölkaféer och krogar i området. Bohemernas stammishak var bland annat Café Cosmopolite på Vasagatan och restaurang Pilen på Bryggargatan.

Källa: Stadsbiblioteket

Uteservering. Beth Lagerlund och Nils Ferlin någon gång i slutet av 1930-talet.
 Foto: Okänd

Uteservering. Beth Lagerlund och Nils Ferlin någon gång i slutet av 1930-talet. Foto: Okänd

En teckning som Beth Lagerlund gjorde i present till Nils Ferlins systerdotter Inger till hennes 10-årsdag.
 Foto: Mimmi Epstein

En teckning som Beth Lagerlund gjorde i present till Nils Ferlins systerdotter Inger till hennes 10-årsdag. Foto: Mimmi Epstein

Inger Sundberg, Nils Ferlins systerdotter, tittar på Beth Lagerlunds konst på Gyldene Freden.
 Foto: Mimmi Epstein

Inger Sundberg, Nils Ferlins systerdotter, tittar på Beth Lagerlunds konst på Gyldene Freden. Foto: Mimmi Epstein

"Hon satt ofta på Gyldene Freden och skissade av människor”, berättar Beth Lagerlunds barnbarn Mikaela Valtersson som skriver en bok om sin mormor. Till vänster Hans Rutberg, som nyligen skrivit en bok om Nils Ferlin.
 Foto: Mimmi Epstein

"Hon satt ofta på Gyldene Freden och skissade av människor”, berättar Beth Lagerlunds barnbarn Mikaela Valtersson som skriver en bok om sin mormor. Till vänster Hans Rutberg, som nyligen skrivit en bok om Nils Ferlin. Foto: Mimmi Epstein

Utställning. Beth Lagerlunds konst ställs nu ut på hennes gamla stammisställe Gyldene Freden.
 Foto: Mikaela Valtersson

Utställning. Beth Lagerlunds konst ställs nu ut på hennes gamla stammisställe Gyldene Freden. Foto: Mikaela Valtersson

Beth Lagerlunds konst.
 Foto: Mikaela Valtersson

Beth Lagerlunds konst. Foto: Mikaela Valtersson

Senaste nyheterna

Taxar är bland de populäraste raserna för valpar på Kungsholmen.

Taxar är bland de populäraste raserna för valpar på Kungsholmen.

Malin Lövkvist

Valparna som gäller på Kungsholmen

Nyheter

Funderar du på vad du ska döpa valpen till?

Färre cykelstölder noteras på Lidingö mellan 2020 och 2024.

Färre cykelstölder noteras på Lidingö mellan 2020 och 2024.

Most Photos

Här är områdena med flest cykelstölder

Nyheter

Så många cyklar stals i fjol

Damtotoalett vid Valhallavägen. De nya toaletterna ska se snarlika ut.

Damtotoalett vid Valhallavägen. De nya toaletterna ska se snarlika ut.

Stockholms stad

Klart: Staden får färre offentliga toaletter

Nyheter

Alla offentliga toaletter i Stockholm ska bytas ut ✔ Blir avgiftsbelagda ✔ Flera ersätts inte

Så lyckas du med odlingen i Stockholm

Fler vill lära sig att odla sin egen mat, enligt odlaren Karin Saler.

Fler vill lära sig att odla sin egen mat, enligt odlaren Karin Saler.

Åsa Sommarström/Tom M Kronestedt/Åsa Sommarström

20250410160113
20250410141551
2025-04-10
16:01

Det finns alltid något att odla – vare sig du bor i en etta liten som en städskrubb eller en grosshandlarvilla med pampig trädgård.

Här är Mitt i:s guide till en lyckad odlingssäsong i Stockholm – anpassad efter dina kvadratmeter.

För 10–15 år sen var det inte många som brydde sig om Sveriges låga självförsörjningsgrad och att få svenskar vet hur man odlar, hävdar odlaren och arkitekten Karin Saler.

Men oroliga tider har fört upp vår eftersatta livsmedelsberedskap högt på dagordningen.

Och nu är trenden tydlig: Fler vill lära sig att odla sin egen mat.

– Ur ett beredskapsperspektiv är all odling bra, även om man bara odlar en avokadokärna hemma. Vi tar maten lite för givet men nu börjar vi förstå hur man gör och hur lång tid det tar att framställa mat, säger Karin Saler.

Bortglömda munsbitar

I takt med att jordbruket blivit mer storskaligt har många ätbara grödor fallit ur svenskarnas medvetande.

Till dem hör olika sorters linser, mangold och andra grönsaker som inte håller särskilt länge men som funkar utmärkt att skörda och äta samma dag. Även vissa ogräs som nässlor och maskrosor är ätbara.

– Man kan koka nyttigt te på maskrosens rötter eller äta bladen som sallad. Även knopparna går att äta.

Karin Saler har bland annat varit med och startat kooperativjordbruket på Öråkers gård i Upplands-Bro.

Karin Saler har bland annat varit med och startat kooperativjordbruket på Öråkers gård i Upplands-Bro.

Åsa Sommarström

Så odlar du...

... i lägenheten

Att odla inne i en lägenhet är fullt möjligt. I fönstret, helst med riktning mot söder, får dina odlingar mycket solljus. Här är det bra att satsa på småbladiga örter som till exempel sallat, basilika och persilja – de kräver inte speciellt mycket jord och får enkelt plats i fönstret.

– Vill man starta tidigt kan det vara bra att ha växtbelysning och vattna ordentligt, men inte för mycket, säger Karin Saler.

Även kryddor som timjan och oregano fungerar utmärkt att odla i fönstret och sköts med samma enkelhet som vanliga krukväxter.

Väljer du att odla chili eller tomat, som också är bra att odla i fönstret, är det bra att köpa en planta som du sköter om som en krukväxt, för att sedan plantera om i en större kruka när rötterna tagit över. Räkna med ett par omplanteringar per planta.

Här odlar de på höjden, i en container i Sollentuna.

Här odlar de på höjden, i en container i Sollentuna.

Tomas Stark

... på höjden

En smart lösning om du vill få plats med en större mängd grönska på en liten yta är att använda dig av vertikalodling. Det innebär att man odlar till exempel örter eller grönsaker på höjden. Det passar bra på balkongen eller uteplatsen, eller var som helst i lägenheten om du använder växtbelysning.

... på balkongen

Du behöver inte ha ett stort trädgårdsland, du kan odla grönsaker på balkongen, i krukor, i pallkrage eller odlingsbänk. Rädisor, sallat eller till och med potatis går alldeles utmärkt att odla i krukor eller hinkar på balkongen. Så fort du kan gräva i jorden på våren kan du så till exempel romansallat, rädisa, dill, persilja, plocksallat, sockerärta och spenat.

Tomater funkar finfint att odla i liten eller stor skala på balkongen eller i trädgården.

Tomater funkar finfint att odla i liten eller stor skala på balkongen eller i trädgården.

Angie Gray

... tillsammans

För den som vill bort från fönsterbrädan eller trädgården kan en kolonilott eller en gemensamhetsodling vara ett alternativ.

– Man kan antingen hitta en befintlig gemensamhetsodling eller höra av sig till stadsdelen och säga att man vill starta upp en, säger Karin Saler.

Se till att någon kollar till odlingarna dagligen för att upptäcka skadegörare och ogräs i tid och fixa vattningshjälp om ni är bortresta under sommaren.

Om du inte hinner odla upp all mark kan du så gröngödsling, till exempel blodklöver, fodervicker eller honungsört, på de ytor där du inte odlar. Gröngödslingen blir vacker, drar till sig bin, humlor och fjärilar och hjälper till att förbättra jorden.

Täckodling innebär att man håller marken planteringen täckt med organiskt material som gräsklipp och halm. Fördelen är att jorden förblir fuktig och man slipper rensa ogräs.

Täckodling innebär att man håller marken planteringen täckt med organiskt material som gräsklipp och halm. Fördelen är att jorden förblir fuktig och man slipper rensa ogräs.

Angie Gray

... i samspel med naturen

Gå inte bara runt med en vattenkanna utan ta tillvara på regnet. Med så kallad täckodling kan fukten bevaras i marken.

Komplettera ettåriga växter med fleråriga som tål det svenska klimatet. De behöver inte förodlas och förlänger säsongen. Till exempel rabarber, strandkål, sparris, funkia, piplök och olika typer av fruktträd och bärbuskar. Då behöver man inte gräva upp jorden lika ofta och därmed minskar koldioxidutsläppen. En annan fördel är att växternas rötter hinner bygga nätverk med svamparnas mycel – som i samverkan bildar näringsvägar som både växterna och svamparna kan nyttja.

– Undvik konstgödsel och bekämpningsmedel, det är urskillningslöst och tar död på allt, inte bara det man vill ta kål på, säger Karin Saler.

Olika skadedjur gillar olika växter. Se till att blanda grödor så att allt i odlingen inte dör vid ett angrepp.

KarlMeyer von Bremen
08-550 551 58