Det blir många frågor till Google bland ungdomarna på Rymdgymnasiet i Kiruna. De flesta har nämligen flyttat långväga för att studera här och vissa har aldrig tvättat kläder, lagat mat eller diskat själva förr.

– Det är en jäkla omställning! Men är nog det bästa beslutet jag någonsin har fattat. Här har vi alla flyttat hemifrån som unga – för att vi gillar rymden, säger Oliver Norling Villson.

Att lära känna folk har gått snabbt.

– Jag hittade vänner direkt. Man gör ju sällan det på skolor. Jag minns första dagen på min förra skola – det var hemskt. I grundskolan kände jag att jag knappt passade in någonstans. Men nu är det liksom som handen i handsken. De flesta av oss har varit ganska mycket outsiders innan.

Supernördar

– Alla här är supernördar. Det finns en gemenskap i det. Du kan fråga nästan vem som helst om nischade grejer och få höra allt om dem.

"Det blir intressant att få vara med om polarnätter. Jag har köpt en liten burk D-vitamin. Treorna har sagt att du får välja mellan D-vitamin och depression. Å andra sidan sitter man i skolan under den tid solen är uppe i Stockholm under de värsta dagarna. Nu kommer jag att vara ute i bergen med en pannlampa."

Privat

Efter skoltid händer det en hel del. En klubb bygger modellraketer och en annan räknar matte. En rollspelsklubb spelar "Dungeons & dragons" – och skolan har ett eget observatorium.

– Vi går upp på Luossavaara och hänger i skidbacken nästan varje kväll. Det kan vara runt femton personer och alla snackar med alla. Det är norrsken här varannan kväll och helt sjuka utsikter. Man kan se Kebnekaise.

– Nyligen övernattade vi i Abisko och fick undersöka massa saker. Det jag tyckte var coolast var växter som lever på hög höjd. Det finns en växt som heter Isranunkel, som kan finnas på glaciärerna kring Kebnekaise. Vilket är helt galet. Den bor på is. Galet också att det här är en skolgrej som vi blir betygsatta på.

Bygga raketer

Oliver kan sakna klätterväggar, fina gym och kollektivtrafiken på Lidingö och i Stockholm. Han saknar även sina föräldrar och sina två jack rusell terriers.

– Jag saknar hur bra vi har det hemma på Lidingö, och den fina skogen vid Näset där vi bor. Och hunden Eskil, ett litet värmeelement som brukade sova i min säng. Jag saknar min familj – men nu får vi ha mer meningsfulla samtal efter att vi har varit ifrån varandra.

Oliver Norling Villson här tillsammans med sin pappa Magnus Villson. "Kiruna skiljer sig mycket från Stockholm. Det är en mycket mindre stad med sämre infrastruktur, sämre vägar, bara åtta busslinjer, en jäkla omställning från Sveriges bästa kollektivtrafik. Men det är mäktigt här", säger Oliver.

Privat

Han hoppas inspirera andra att följa sina drömmar.

– Du jobbar en tredjedel av ditt liv. Om du verkligen älskar det du gör kan du jobba 70 procent utan problem. Jag ska bygga rymdraketer som flyger ut i universum, och jobba med programmering, och CAD-design.

Har du en favoritplanet?

– Jag gillar jorden väldigt mycket. Vissa planeter är otroligt coola men jag är mest intresserad av vår lilla blå. Jag skulle säga att mänskligheten är ganska cool också.

Var tar rymden slut?

– Det finns många teorier men det man tror främst på är att rymden expanderar oändligt åt alla håll. Den tar inte slut. Man känner sig så liten när man tänker på det. Det är en najs känsla.

Här är Oliver som treåring, med stort intresse för rymden redan då. "Jag har alltid tänkt att jag ska plugga maskinteknik och aerospace-engineering efter gymnasiet. Och bygga rymdraketer. Riktigt coolt", säger han.

Privat