Med nya gängmord och sprängningar varje vecka, varav många i Stockholmsområdet, är det svårt att se positivt på samhällsutvecklingen. Det blir tydligt när Mitt i ställer frågan på Stockholms gator:

Hur påverkas din syn på Stockholm av den pågående våldsvågen?

– Man tänker mycket mer på vilka områden man rör sig i, säger Mikael Jovanovic Eriksson i Vendelsö-Gudö, Haninge.

Efter dödsskotten i Farsta Centrum i våras känns det inte längre tryggt att åka dit, tillägger hans make Zoran Jovanovic Eriksson, som exempel.

– Istället har vi börjat åka till Sickla Köpkvarter för att handla, där det är en annan känsla, säger Mikael.

Det känns hemskt och tragiskt att man behöver tänka så, tycker han.

Angie Gray

”Drar oss tillbaka till våra stugor”

– Jag vill bo en i integrerad stad där jag kan röra mig överallt. Nu drar vi oss mer och mer tillbaka till våra stugor, vi som är priviligierade.

Självklart motverkar det också integrationen, den känsla av sammanhållning som skulle behövas för att vända utvecklingen, menar båda. Det blir en ond cirkel.

Det verkligt hemska, tillägger Zoran, är att barn i vissa delar av stan växer upp med dödsskjutningar som en del av sin vardag, utan möjligheten att flytta någon annanstans.

– Det är fel att man sätter dem som inte har något jobb i vissa områden. De får inte en ärlig chans att komma in i samhället.

Flera vi pratar med resonerar på samma sätt, både att man slutar besöka platser som förknippas med gängvåldet och att problemet i grunden har med segregationen att göra.

– Framförallt blir man blir trött och arg på politikerna som under så lång tid har misslyckats med göra något åt det, säger Lucas Karlsson i Hägerstensåsen. Hans flickvän Sofia Häggbom medger att hon har blivit mer vaksam, att hon reagerar på ett annat sätt när hon hör höga smällar. Deras kompis Iusef Ezzat i Vårby gård påverkas ännu mer direkt.

– Numera ser jag till att alltid gå med flera andra människor om jag är ute sent i mitt område. Det är en skillnad de senaste tre åren, säger han.

”Behöver sprida ut folk mer – och lyssna”

Känner ni större hopp nu när den politiska debatten fokuserar så mycket på gängvåldet?

– Jag tror att det först kommer att bli ännu värre innan man på allvar börjar prioritera det här, säger Sofia.

Mer förebyggande arbete behövs anser alla tre. Och att unga i utsatta områden känner att de kan bidra till samhället, att det finns en annan väg än den kriminella.

Och hur löser man det?

– Man behöver sprida ut folk mer, så att det inte blir så många nyanlända i samma område. De träffar inga svenskar och blir inte integrerade i samhället. Mest av allt tror jag vi behöver lyssna på dem, säger Lucas.

Helena, en pensionär i Söderort, har de senaste veckorna slutat att läsa nyheter om skjutningar. Hon mår för dåligt av det.

”År det här mitt land?”

– Det är helt förfärligt att man kan köpa en 14-årings liv. Men jag måste kunna leva mitt eget liv också. Så jag duckar. Det är ändå inte så lätt att göra något åt det. Jag går mest och hoppas att det inte ska drabba mig, säger hon.

Känner du dig mer rädd?

– Jag är en ganska stabil person. Men det påverkar mina känslor. "Är det här mitt land?”, kan jag känna.

Hon utvecklar:

– Tidigare, på 1970-talet, då tänkte man att alla skulle med, att vi kunde lösa allting tillsammans. Men så är det inte längre. Och det är svårt att hitta tillbaka, säger Helena.

Under den stora flyktingvågen 2015-2016 stod hon nere på Centralen som volontär för Refugees Welcome.

– Jag tror inte jag skulle göra det idag. Jag har blivit mer skeptisk. Jag tror inte på det gemensamma lika mycket längre. Man ser att det inte funkar. Och jag tror inte våra politiker heller vet vad de ska göra.

Mikael Jovanovic Eriksson i Haninge har en uppmaning till politikerna:

– Samla er, över blockgränserna. Hitta gemensamma nämnare, för folkets bästa. Det är det som behövs. Tyvärr tror jag inte att det kommer att hända.

Fråga: Hur påverkas din syn på Stockholm av den pågående våldsvågen?

Raphy Ngueuko.

Petter Beckman

Raphy Ngueuko, Vårberg

– Det känns väldigt skrämmande det som händer. För några år sedan, när jag kom hit, var Sverige ett säkert land. Idag är det riktigt illa. Varje dag hör man på nyheterna om nya mord. Det gör att jag inte längre åker till vissa delar av stan. Det är för otryggt.

Zoran Jovanovic Eriksson.

Petter Beckman

Zoran Jovanovic Eriksson, Haninge

– Jag åker inte längre till Farsta centrum för att handla. Det är skrämmande att man har börjat reagera så. Men jag känner ändå en större tilltro till att politikerna kan lösa det, man har iallafall börjat göra något.

Gunilla Sjöberg, Lilla Essingen

Petter Beckman

Gunilla Sjöberg, Lilla Essingen

– Jag tror jag har blivit mer på min vakt, jag ser mig om bakom ryggen mer. Jag tycker inte att det är någon kvinnofrid i staden. Och det har förstärkts av de här händelserna. Generellt har det blivit tuffare och stökigare i stan.