– Nedskärningarna skapar oro och stress. De som är kvar får springa snabbare för att hinna. Personalen får en sämre arbetsmiljö och eleverna får sämre möjligheter att få hjälp. Effekten av det ser vi om kanske fem år då de inte klarar gymnasieintagningen, säger Jessica Ljunglöf, förhandlare på Kommunal Sollentuna.

Carina Reuterwall på Sveriges lärare delar hennes oro.

– Jag har suttit i fyra förhandlingar om övertalighet, det har aldrig hänt innan på de tio år jag har jobbat fackligt. Det här drabbar eleverna, säger hon.

Hyran höjs 10,9 procent

Skolpengen räknas i år upp med 4,2 procent. Det är mer än de flesta andra kommuner i länet, och mer än vanligt i Sollentuna.

Men det räcker inte då rektorerna brottas med budgeten när allt blir dyrare. Mat-, el- och lönekostnaderna ökar, liksom externa utgifter så som exempelvis städning.

Dessutom höjer kommunens eget bolag SKAB skolornas hyror med 10,9 procent då alla hyresavtal är kopplade mot konsumentprisindex.

– Politikerna matchar inte skolpengen med de andra ökade kostnaderna. Då går det inte ihop, konstaterar Jessica Ljunglöf.

Skollagen måste följas så hur många lärare som helst kan inte sägas upp. Det betyder att rektorerna måste hitta besparingar på annat håll.

Flest drabbas i Kommunal

Hittills har en handfull lärare sagts upp i kommunen, medan det totalt handlar om uppemot 20 av Kommunals medlemmar, så som fritidspedagoger och elevassistenter.

– Men det drabbar lärarna också när de försvinner. Då blir läraren ensam i klassrummet och ska undervisa klasser med många elever, säger Jessica Ljunglöf.

– De senaste åren har klasserna ökat från 28 till 32 elever. Scheman tajtas till och vi har inte halvklasser längre i NO när man behöver labba, säger Carina Reuterwall.

Ytterligare en sak de är kritiska till är att den hyra skolorna betalar till SKAB skiljer sig åt, från 1 737 kronor per kvadratmeter och år på Kärrdalsskolan till 2 694 kronor på Vaxmoraskolan.

– Generellt betalar de nybyggda skolorna mer. Går du i en ny fin skola så får du färre lärare och mindre läromedel. Vi tycker att modellen för lokalhyran måste ses över, säger Carina Reuterwall.

"Måste minska på personal"

Pia Westergren är tillförordnad rektor på Silverdalsskolan, en av de skolor som har tvingats skära ner mest, och på Helenelundsskolan. Hon menar att elevunderlaget är annan stor faktor till uppsägningarna.

– I södra Sollentuna finns det många F–9-skolor, samtidigt som elevantalet sviktar. Varje rektor måste ha en budget i balans, och då behöver man rätta kostymen efter elevantal. Skolpengen höjs med dubbelt så mycket jämfört med tidigare år men vi kommer att ha 48 elever färre nästa år. Samtidigt blir el och mat och allt annat dyrare, säger hon.

När Pia Westergren började arbeta i skolan för drygt 20 år sedan brukade 22 elever per klass bära alla kostnader, berättar hon. Så är det inte längre.

– Nu tangerar vi 28 elever, i alla fall på Helenelundsskolan.

Statistiken visar att personalkostnaden i procent av grundskolans omsättning har minskat för varje år i Sollentuna sedan åtminstone 2018.

Oro inför 2024

Kommunen jobbar för att de som är övertaliga ska få nya tjänster i kommunen, så exakt hur många som blir arbetslösa är inte klart ännu. Klart är dock att neddragningarna kommer att börja märkas 2024, enligt Jessica Ljunglöf.

– Uppsägningstiden är sex månader så det här syns nästa år. Vi har redan sett att anmälningarna om avvikelser i arbetsmiljön ökar. Det handlar om stress och hot och våld mot personal. Hela personalen får sämre arbetsmiljö, säger hon.