Först höjdes ersättningen till akutsjukhusen med en miljard i årets budget. Men det räckte inte långt, meddelade sjukhusen. Nu utlovas ytterligare två miljarder, årligen.

– Det innebär att vi kompenseras rejält och inte behöver varsla personal, säger Christophe Pedroletti, VD vid Danderyds sjukhus.

Tidigare har sjukhuset uppgett att de skulle behöva minska personalstyrkan med 400 årsarbeten.

Men varför går akutsjukhusen back hela tiden? Larmen om underskott och varsel, köer och brist på vårdplatser har duggat tätt.

Södersjukhusets VD Mikael Runsiö svarar i ett mejl:

– Vi har under flera år haft en låg uppräkning av sjukhusavtalet.

Dyr vård

Sjukhusens ersättning är rörlig. De får betalt av regionen för antalet besök, operationer och andra åtgärder.

När det tidigare borgerliga styret ställde om vården, flyttade ut specialistvård från sjukhusen till mottagningar "på stan", eller till närakuter, skulle de klara sig på mindre pengar.

Men det har inte fungerat. Kvar på akutsjukhusen finns de svåra fallen, multisjuka, äldre. En kostsam vård som kräver vårdplatser.

Svälten över?

"En svältkur" enligt den dåvarande politiska oppositionen. Nu är det dom som styr och har lovat att svälten ska vara över.

Och sjukhusen hoppas nu att "pengar rullar in som det ska" för att citera rapparen Petter.

Men pengarna är villkorade: det krävs en åtgärdsplan för bättre arbetsmiljö, samt minskade kostnader för administration och hyrpersonal.

– Vi anställer personal som tidigare varit inhyrd för att minska bemanningskostnaderna och satsar på en hållbar arbetsmiljö för våra medarbetare, säger Runsiö.

Fortsätter spara

Christophe Pedroletti säger att det nu blir hälsoinsatser för personalen, som friskvårdsbidrag, fysiska aktivitet på arbetstid och bättre scheman.

– Men det kommer att finnas behov av besparingar även framledes. Vi tittar nu på om Danderyd, Sös och Södertälje sjukhus kan samverka när det gäller stabsfunktioner, som IT, ekonomi och medicinteknik.

Han hoppas kunna presentera en budget i balans. Men exakt hur mycket pengar sjukhusen får beslutas i regionstyrelsen i mars.

Karolinska universitetssjukhuset räknar i sin verksamhetsplan med att få 940 miljoner kronor extra, men skriver i planen att de trots det kommer att gå back med 387 miljoner.