Erika Stenmark och Rebecca Lindblom är ute på lunchpromenad när Mitt i Värmdö träffar dem på en av innegårdarna i Gustavsbergs hamn.
– Det är barnvänligt, nära all service och naturen. Vi saknar bara fler p-platser för besökare, säger Erika Stenmark, som bor i området.
"Flytta centrumkärnan till hamnen, det är så mycket finare här. Och bygg om och fräscha upp Gustavsbergs centrum." säger Erika Stenmark som bor i Porslinskvarteren. Här med vännen Rebecca Lindblom (t v) som är på besök från Söderort.
Pekka Pääkkö
Hon och familjen var bland de första som flyttade till nya Porslinskvarteren 2017.
– Jag pluggade på Lillsveds folkhögskola när jag ”upptäckte” Värmdö och Gustavsberg. Nu letar vi efter en större lägenhet i samma område för vi trivs så bra.
Och fler Värmdöbor ska det bli. Befolkningen tros växa med cirka 650 invånare per år fram till 2030, till totalt 50 000 personer.
För att alla ska ha någonstans att bo vill kommunen bygga 100–200 nya bostäder i snitt varje år fram till 2034.
Visionsbild. SKBs nya område med kooperativa hyresrätter som byggs just nu i Gustavsbergs hamn (fyravåningshusen mitt i bild).
Brunnberg Forshed arkitekter
Hemmesta och Gustavbergs centrum på gång
De största projekten i närtid är östra Charlottendal, mitt emot Värmdö marknad, med runt 700 bostäder, och Gustavsbergs centrum med cirka 500 lägenheter där galleriahuset och huset längs centrumgången ligger. Även på stora parkeringen ska det byggas.
– Om isidrotten flyttar från Ekvallen kan det bli ännu fler bostäder, säger Sofia Vogel, mark- och exploateringschef i Värmdö.
En annan plan är Hemmesta centrum, som varit på paus i flera år men nu väntas komma upp inom kort.
Men även om det ska byggas mycket är takten lägre än tidigare. De senaste tio åren har i snitt 250 lägenheter per år byggts i Värmdö.
– Vi har medvetet bromsat byggplaner på grund av att vägar och kollektivtrafik inte byggts ut i den takt vi önskat. Förenklat kan man säga att allt öster om Ålstäket, med undantag för Hemmesta centrum, är satt på paus, säger Kristina Lång (C), ordförande i kommunstyrelsens planutskott.
Kristina Lång (C), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsens planutskott, och Sofia Vogel, avdelningschef för mark och exploatering i Värmdö kommun.
Pekka Pääkkö
Hindra trafikkaos
För att hantera trafikpropparna och ändå kunna planera för nya områden testar Värmdöstyret så kallade detaljplaner med fördröjd genomförandetid. Tidigare har det bara använts vid utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp.
– Vi testar det nu i östra Mörtnäs etapp två. Det betyder att detaljplanen antas, men med villkoret att inget får byggas förrän Grisslingerakan är utbyggd, säger Kristina Lång.
I det här fallet är tidsfristen sex år, efter det får de börja bygga oavsett om vägbygget är klart då eller inte, enligt Sofia Vogel.
Utöver trafikproblem har det oroliga världsläget fått byggbolag att dra ner på tempot. I till exempel Porslinskvarteren har flera byggen pausats.
Även kommunala Värmdö bostäder har ställt sig på bromsen för planerade hyreshus i Lugnet och Munkmora.
– Det märks att vissa byggaktörer vill ta det lugnare. Det hänger sannolikt ihop med ökade produktionskostnader de senaste åren, och läget på bostadsmarknaden, säger Sofia Vogel.
"Vi flyttade hit till Gustavsbergs hamn i somras, men vi har bott i Värmdö sen 2006. Vi gillar det här området, nära vattnet, kollektivtrafik, restauranger och butiker. Baksidan är köerna som uppstår ibland i Gustavsbergs allé. Den gatan är inte dimensionerad för så mycket trafik. Bygg gärna nytt i Värmdö, men var rädd om naturen!" säger Fredrik Dahlström, här med hunden Sune.
Pekka Pääkkö
Fler vill bygga hyresrätter
Lågkonjunkturen har samtidigt gjort att fler vill bygga hyresrätter, menar Kristina Lång, och nämner Hemmesta centrum som exempel.
– Där har vi fått sätta en maxgräns för antal hyresrätter för att få en balans i området. Det brukar vara tvärtom, att man anger hur många hyresrätter det måste vara.
Så hur ska Värmdö växa? Svaret enligt kommunens översiktsplan: Bygg i centrumnära områden, där det redan finns service och kollektivtrafik.
Men det är inte alltid så enkelt. Som i förslaget om 300 nya bostäder i Vidsjöskogen nära Brunn, som har mötts av starka protester från Ingaröbor som menar att man bygger i orörd natur.
– Det pågår en samrådsprocess och ska utredas vidare. Det är viktigt att göra en bedömning vilka långsiktiga konsekvenser en plan får på miljön, och om det är möjligt att kompensera för dessa, säger Kristina Lång.
Visionsbild. Så här är det tänkt att se ut i nya Gustavsbergs centrum, efter ombyggnationen.
Reflex arkitekter
Behövs bostäder till unga
Förutom att det byggs nytt varje år bosätter sig allt fler permanent i fritidshus.
– Det här något vi inte kan styra över, men det hänger delvis ihop med utbyggnaden av kommunalt VA, som är en stor miljösatsning i Värmdö, säger Sofia Vogel.
Varför måste det byggas?
– Unga behöver kunna flytta hemifrån, och då behövs små billiga hyresrätter som de har råd med. Ett annat skäl är att det är bostadsbrist i Stockholmsregionen och vi också bör bidra, säger Kristina Lång.
Det senare krävs för att staten och Regionen ska lägga pengar på infrastruktur i Värmdö.
Men där har det blivit ett moment 22: Det går inte att bygga mer i Värmdö för att vägar och kollektivtrafik är för dåliga, samtidigt satsar staten inte tillräckligt på infrastrukturen eftersom Värmdö dragit ner på byggtakten.
– Där håller vi inte med. Vi har tagit ansvar och kommer att fortsätta göra det om vi får hjälp med infrastrukturen, säger Kristina Lång.
Visionsbild. Nya torget i Gustavsbergs centrum, när hela centrumet är ombyggt.
Reflex arkitekter
Helt ny stadsdel planeras vid Kvarnsjön
Flera hundra nya bostäder, förskola, vårdboende, idrottshallar och nytt friluftsområde. Så ser planerna för Värmdös nya stadsdel ut.
Cirka 700 bostäder fördelat på 145 småhus och resten lägenheter i flerbostadshus. Det ska byggas i skogsområdet mitt emot Värmdö marknad, på andra sidan Gustavsbergsvägen.
Förutom bostäderna finns ett vårdboende i tre våningar, med cirka 60 bostäder för äldre, inritat i planerna samt en förskola med fem till sex avdelningar för upp till 120 barn.
Visionsbild. Några av de fristående villorna.
ETTELVA Arkitekter AB
Dessutom ska området ha plats för två nya idrottshallar, varav en föreslås bli ishall.
– Vi måste planera långsiktigt för Värmdös barn och unga. Möjligheten till en aktiv fritid ger också stora samhällsvinster, säger Kristina Lång (C), ordförande i kommunstyrelsens planutskott.
Blir det några hyresrätter?
– Planen är att ha en blandad bebyggelse av flerbostadshus med bostadsrätter och hyresrätter, radhus och enskilda villor.
Alternativ till egen bil
För bilarna föreslås ett fyra våningar högt parkeringshus och en infartsparkering med 260 platser.
Parkeringshuset ska få ett grönt tak med solceller, bilpooler och laddplatser för elbilar.
– Bilpool, cykelpool, pakethämtning, kanske andra verksamheter som cykelverkstad eller dylikt. Det bidrar till att erbjuda möjliga alternativ till att ha en egen bil, säger Bodil Johansson, projektledare på på mark- och exploateringsavdelningen.
Visionsbild. Infarten till området, t h i bild en av idrottshallarna.
ETTELVA Arkitekter AB
Grönt tak med solceller ska kunna användas för till exempel laddmöjligheter, och grönskan för omhändertagande av takdagvatten, tillägger hon.
Idén är att parkeringshuset ska innehålla fler verksamheter för att inte kännas otryggt, det ska vara befolkat och välanvänt, enligt kommunen.
Edsbergs gård blir möteslokaler
Lägenhetshusen byggs med fyra till sex våningar och småhusen får två till tre våningar. Planförslaget uppfyller behovet av bostäder i kollektivtrafiknära lägen, enligt kommunen.
Visionsbild. Så här kan några av flerbostadshusen se ut.
ETTELVA Arkitekter AB
Inom planområdet finns delar av ett tidigare torp kvar, Edsberg. Det är ett 100 år gammalt bostadshus och ett timrat uthus från 1800-talet och på den tiden var det diversehandel och bostad åt porslinsfabrikens tillsynsman. Edsberg har kulturhistoriska värden och kommer därför att bevaras och rustas upp för att bli föreningslokaler, och nav i ett nytt friluftsområde vid Kvarnsjön.
– Avsikten är att spara natur med höga naturvärden som folk kan besöka. Delar av planområdet och runt om gården kan inkluderas i ett framtida naturreservat, säger Bodil Johansson.
Det cirka 50 hektar stora området ägs av JM AB, som också kommer att bygga de nya bostäderna.
Visionsbild. Flerbostadshus i nya området.
ETTELVA Arkitekter AB
Se hela planen och tyck till
Den nya stadsdelen kommer att byggas i etapper under cirka tio års tid.
Planen är ute på samråd nu. Gå in på varmdo.se och sök på "Samråd Östra Charlottendal" för att se hela planbeskrivningen och lämna synpunkter, senast 14 december.
Parallellt med detaljplanen för Östra Charlottendal planeras ett nytt naturreservat i området Kvarnsjön-Holmviksskogen-Knuts hav, som gränsar till den nya stadsdelen.
Källa: Värmdö kommun
Visionsbild. Några av de fristående villorna.
ETTELVA Arkitekter AB
Helt ny stadsdel på gång – med 145 småhus
M: "Värmdöstyret rear ut kommunens mark"
Värmdösamarbetet rear ut marken i Hemmesta till ett på förhand utvalt byggbolag.
Det säger Moderaterna som kräver att hela ärendet stoppas och görs om.
Många har väntat länge på att Hemmesta centrum ska fräschas upp och byggas om. Olika idéer har bollats, även hur Skärgårdsvägen, som går rakt igenom centrum, ska dras. Men hittills har inga nya detaljplaner klubbats.
Nu föreslås att ett markanvisningsavtal tecknas mellan kommunen och Sveaviken bostad AB. Det innebär att de får rätt att köpa mark från kommunen, cirka 12 000 kvadratmeter för att bygga bostäder på och 500 kvm för lokaländamål.
Prislappen för bostadsmarken bedöms bli runt 32 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 2 700 kronor per kvadratmeter.
Hemmesta centrum idag. Sveaviken AB äger mark här, i östra delen av centrumet.
Eva Tonström
Det hela skulle ske genom en så kallad direktanvisning, alltså inga andra företag bjuds in att lämna anbud på marken.
M: "De slumpar bort kommunens mark"
Det här har fått Moderaterna i Värmdö att gå taket. De menar att marken reas ut.
– Vi är oerhört kritiska till att man slumpar bort kommunens mark till rekordlåga priser till en på förhand utvald byggherre. Vi ifrågasätter priset som är på tok för lågt, säger Deshira Flankör (M), oppositionsråd i Värmdö.
Moderaterna tycker inte heller att det är motiverat med en direktanvisning i det här fallet, utan att det då krävs speciella skäl vilka men menar saknas här.
Deshira Flankör (M), oppositionsråd i Värmdö, vill veta totala antalet bostäder som planeras i Hemmesta centrum, inte bara marken som Värmdöstyret vill sälja. M kräver också att ärendet ska avgöras i kommunfullmäktige.
Markus Schill
Deshira Flankör hänvisar till tidigare markförsäljningar för bostäder, exempelvis Kråkberget i Gustavsberg, där kommunens mark såldes för 7 700 kronor per kvadratmeter och Kvarnbergsterrassen som såldes för 9 900 kronor per kvadrat.
M ifrågasätter också varför bara en oberoende värdering har gjorts av marken, när man planerar två värderingar på resten av kommunens mark som ska bli cirka 500 kvm centrumlokaler.
Slutligen är de kritiska till att Värmdösamarbetet ger Sveaviken rätt att bygga 4-våningshus, som M menar är en storskalig expansion utifrån den rådande trafiksituationen i området.
Sex olika markägare
Kristina Lång (C), ordförande i kommunstyrelsens planutskott säger att Sveaviken redan äger stora delar av Hemmesta centrum därför är det bästa lösningen med störst samordningsvinster, om de får köpa även kommunens mark. Företaget har också tecknat avtal om att köpa den privata fastigheten med stallet.
– Det är en komplex situation i Hemmesta, med sex olika markägare som alla vill att bostäderna hamnar på deras mark, och det har gjort att vi inte kommit vidare. Nu ser vi en möjlighet att få till en bra plan, säger hon.
"En markanvisning innebär inte att kommunen låser sig vid en specifik lösning, utan det återstår många frågor att utreda i detaljplaneprocessen" säger Kristina Lång (C), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsens planutskott.
Hamid Ershad Sarabi
Att ta in ytterligare en markägare skulle försvåra processen, menar hon. Dessutom vill man skapa en bättre trafiklösning för varuleveranser till Coop-butiken, men då krävs att butiken får nya lokaler, helst vid det planerade nya torget på Sveavikens mark.
Det här har Sveaviken tagit på sig att försöka ordna, menar kommunen, och det är en viktig anledning till direktanvisningen.
När det gäller priset går det inte att jämföra med de två Gustavsbergstomterna, menar Kristina Lång, eftersom de ligger mer centralt och närmare service och Stockholm och därför har ett högre värde.
– För Kvarnbergsterrassen har markanvisningarna återlämnats två gånger för att de inte får ihop kalkylerna, säger hon.
Rimligt pris utifrån nuläget
Omvärldsläget, med höjda kostnader för byggbranschen, ihop med att anvisningen villkoras med en rad åtaganden för företaget. Det handlar bland annat om att bygga ett så kallat mobilitetshus med parkering för bilar och cyklar, ordna gator och annat, vilket gör att det föreslagna priset bedöms som rimligt, enligt Kristina Lång.
– Det är stiltje på bostadsmarknaden just nu, byggandet av nya bostäder står still. Det måste vägas in när man gör värderingen.
Men slutligt pris på marken sätts när avtalet skrivs på, enligt Lång.
– Sedan beslutsunderlaget skrevs har priset ökat och ligger nu på 3 700 kronor per kvadratmeter enligt index, så vi får se vad det landar på, tillägger hon.
När det gäller vägen så är planen att den fortsatt ska gå genom Hemmesta.
– Vi har en avsiktsförklaring från Trafikverket att göra vägen till en trefilslösning med ny gång- och cykelväg, så vi kommer ta höjd för en breddning av vägen, säger Kristina Lång.
Tanken är att Hemmesta ska få ett nytt torg och en blandning av butiker, arbetsplatser, service och bostäder. Hela detaljplanen tas upp i nämnden i höst. Innan det kommer Värmdöborna bjudas in till en dialog om hur de vill ha det nya centrumet.
Ärendet med markanvisningen tas upp i kommunstyrelsen idag. Där kommer M att kräva återremiss, i annat fall avslag.
Då får direktanvisning användas
Om bara en aktör är aktuell att kunna genomföra det
Om det finns uppenbara fördelar med att samordna en utbyggnad
Om kommunen har mycket specifika krav
Om ett särskilt etableringsönskemål ska tillgodoses
Källa: Värmdö kommun
Hemmesta centrum idag. Kommunens mark som är till salu ligger här, i den västra delen av området.
Eva Tonström
M: "Värmdöstyret rear ut kommunens mark"
Hyresrättsbyggen försenas minst ett halvår
Bygget av cirka 300 nya hyresrätter i Värmdö försenas minst ett halvår. Orsaken är läget i världen, med krig och en allt högre inflation.
Beslutet att dra igång bygget av två nya hus i fem våningsplan, totalt 70 hyresrätter, vid Fiskgjusevägen i Lugnet skulle ha fattats i juni. Nu flyttas det fram minst ett halvår, till årsskiftet.
Även 144 lägenheter på Markörplan i Munkmora skjuts fram, till sommaren 2023, och det planerade bygget av 88 lägenheter i Charlottendal kommer inte få ett inriktningsbeslut förrän i början av nästa år.
Till det kan läggas en omfattande renovering som påbörjats i Värmdö bostäders 176 lägenheter på Stavsnäs gärde som försenas minst ett halvår, till årsskiftet. Samma sak med en planerad renovering av 80 lägenheter på Skyttevägen.
Vill bygga nytt
Orsaken är allt som händer i världen i just nu, med kriget i Ukraina och hög inflationstakt, enligt Kenneth Claesson, vd på Värmdö bostäder. Det har lett till högre priser på material och osäkra leveranstider.
– Allt har blivit dyrare. Med en så rörlig marknad är det svårt för entreprenörerna att ge oss ett fast pris eftersom läget ändras hela tiden. Vi behöver få ett pris som matchar våra krav för att vi ska kunna bygga, säger han.
Även räntehöjningarna påverkar byggpriserna, tillägger han. En konsekvens av allt detta är att bygget av nya hyresrätter i Värmdö försenas, enligt Kenneth Claesson.
Målet på sikt är att bygga 500 nya hyresrätter och än så länge har man inte behövt stoppa något byggprojekt helt.
– Vår ambition är att alla projekt i plan ska genomföras. Vi vill bygga nytt. Vi jobbar på så långt det går i varje projekt under tiden.
Fördröjningarna har gjort att bolaget kan lägga mer tid på sitt befintliga bostadsbestånd. Just nu handlar det om att försöka minska användandet av el, värme och varmvatten i deras fastigheter, enligt Kenneth.
– Vi tittar på olika effektiviseringsprojekt för få ner värme- och elförbrukningen. Några saker gör vi redan, som att täta fasader, byta fönster och installera värmepumpar, men det behövs fler åtgärder.
https://www.mitti.se/nyheter/70-nya-hyresratter-pa-gang-i-lugnet/repudg!u6TLS2RpKQCs3N5NYF2ew/
https://www.mitti.se/nyheter/stark-kurva-uppat-for-varmdo-bostader/repvbh!6x5uOlKCKBCPMyPdyorqGw/
https://www.mitti.se/nyheter/har-skapas-nya-ettor-at-ungdomarna/reptks!AW7qHJOSvvRxLya1K2sXBA/
Här planeras nya hyresrätter
Lugnet (Fiskgjusevägen): 70 lägenheter i två huskroppar, genomförandebeslut slutet 2022.
Munkmora: 118–144 lägenheter i tre huskroppar, varav en med tio våningar, på Markörplan, genomförandebeslut sommaren 2023.
Brunn: 28 lägenheter, inriktningsbeslut slutet 2022.
Charlottendal: 88 lägenheter i tre kvarter, inriktningsbeslut början 2023.
Skogsbo: 80–90 lägenheter, inriktningsbeslut slutet 2023
Hemmesta C: 108 lägenheter i två delområden, inriktningsbeslut slutet 2023.
De 132 lägenheterna som byggs i Brunn, Ingarö, beräknas vara klara för inflyttning hösten 2023.
Starka protester mot planerat bygge i skogen vid Brunn
Motståndet mot att bygga bostäder i skogen vid Brunn är kompakt.
I dag lämnade Ingaröbor över en protestlista med över 6 000 namn.
– Välj ett bättre område att bygga på, inte i vår skog! Och lös trafiksituationen på Ingarövägen först, innan ni tillåter fler bostadsområden på Ingarö.
Det var budskapet från flera Ingaröbor som hade samlats utanför kommunhuset tidigare på onsdagen för att lämna över en tjock lunta med namnunderskrifter till politikerna.
Anders Fredblad redo med lådan med namnunderskrifter, ihop med flera andra Ingaröbor, bland annat Marlen Fuglsang som syns i bild.
Eva Tonström
Kommunalrådet tog emot listorna
Det gjordes för att protestera mot det planerade bygget av 300 bostäder i skogen söder om Brunn, vid Vidsjön, som Mitt i Värmdö har berättat om tidigare. Deras krav är att detaljplanen stoppas och att det i stället blir naturreservat av hela skogen.
Ordförande i kommunstyrelsens planutskott, Kristina Lång (C), var den som tog emot lådan med namnlistorna i kommunhusets entré.
– 6067 namn, det är en imponerande siffra. Det här kommer nu att läggas till samrådshandlingarna och gås igenom, precis som alla andra synpunkter som kommit in, säger hon.
Anders Fredblad lämnade över lådan med namnunderskrifter till Kristina Lång (C), ordförande i kommunstyrelsens planutskott. På bilden syns också initiativtagaren till uppropet Christina Wallblom och Ingaröbon Marlen Fuglsang (t v).
Eva Tonström
I nära en halvtimme fick hon svara på frågor från upprörda Ingaröbor. Angående trafiken på Ingarövägen, som periodvis redan i dag leder till långa köer, var svaret att det ska utredas i planprocessen.
Och på frågan varför de överväger att tillåta bygge i en skog med många höga natur- och rekreationsvärden hänvisade hon till kommunens översiktsplan som säger att nybyggnationer ska prövas i centrumnära områden.
Man kommer dessutom att göra en del av skogen till naturreservat samtidigt som beslut fattas om bostadsområdet, tillade hon.
Redo med plakat och underskrifter. Ingaröborna Johanna Engström, Marlen Fuglsang, Anders Fredblad, Christina Wallblom och Virpi Orava Bergman.
Eva Tonström
Samlade namn utanför Coop
Anders Fredblad och Marlen Fuglsang, som är två av de drivande i uppropet, stod elva dagar i sträck utanför Stora Coop i Värmdö marknad och samlade in underskrifter.
– Hur kan man ens komma på tanken att skövla och exploatera 17,5 hektar av orörd natur där djur har sin fristad? Det motsvarar en yta av 35 fotbollsplaner, säger Anders Fredblad.
– Eftersom vi lever i en demokrati förutsätter jag att de styrande partierna i Värmdö respekterar folkviljan, tillägger han.
Från att ha haft 900 underskrifter på ett digitalt upprop för några veckor sedan har de nu fått ihop 6067 namn. Av dem är cirka 2 000 underskrifter digitala och resten fysiska påskrifter.
– Det visar vilket stort motstånd det finns mot att bygga i den här skogen. Där finns våtmarker och 100-årig skog, rödlistade arter och området används för rekreation av en massa människor, säger initiativtagaren och Ingaröbon Christina Wallblom.
För fyra år sedan lyckades hon samla in 1 600 underskrifter för att hejda att det byggs fler bostäder på Ingarö, framförallt på grund av trafiksituationen.
– Sedan dess har det byggts ännu mer här ute, säger hon och nämner nya hyresrätterna i Brunn och seniorboendet Vargbacken som exempel, plus att nya äldreboendet i Pilhamn snart är klart.
Detaljplanen för bostäderna är på samråd till 13 september.
Redo med plakat och underskrifter. Ingaröborna Johanna Engström, Marlen Fuglsang, Anders Fredblad, Christina Wallblom och Virpi Orava Bergman.
Eva Tonström
Starka protester mot planerat bygge i skogen vid Brunn
Nya husen på Ingarö byggs bland träden – ska smälta in i naturen
Hus på stolpar bland träden, naturlek och ”felleshus”. Nya bostadsområdet söder om Brunn ska bli spektakulärt.
Stigar och promenadstråk sparas som i dag, lovar byggherren.
Planerna på att bygga ett helt nytt bostadsområde i skogen söder om Brunn har pågått i flera år och har rört upp känslor hos många Ingaröbor.
Dels för att det är ett orört naturområde vid Vidsjön med höga naturvärden där många promenerar och det är ett populärt utflyktsmål för förskolor och skolor. Dels för att Ingarövägen, som redan i dag är hårt belastad och enda vägen till och från ön, inte klarar av mer trafik.
Nio våningshus
Nya förslaget innehåller drygt 300 bostäder, varav 200 som par- och radhus, resten som lägenheter fördelade på nio flerbostadshus i tre till fyra våningar.
Projektet är ovanligt på flera sätt, förklarar Simon Svensson, vd på RO Properties, som ska bygga alltihop.
– Det är väldigt svår terräng att bygga i, med mycket höjdskillnader och värdefull natur så vi har jobbat hårt för att anpassa oss efter platsen och minimera inverkan på naturen, säger han.
Till exempel byggs parhusen på stolpar runt bergsknallarna för att spara natur under och kring husen, och för att slippa spränga berg, enligt Simon Svensson.
Flerfamiljshusen byggs i tre till fyra våningar vid infarten till området.
RO Properties/Varg arkitekter
Husen, som förstås blir i trä, för tankarna till trädkojor och vägarna i området slingrar sig fram som stigar.
– Först drog vi vägarna där det var möjligt, därefter ritade vi in husen. Det är ovanligt att man tar anpassningar till naturen så här långt, säger Jakob Stenfelt, fastighetsutvecklare på RO Properties.
Parhusen får balkonger och takterrasser, ingen egen tomt.
Även radhusen anpassas till naturen.
– I vanliga fall hade man sprängt ut en plan yta där husen byggs. Här byggs varje radhus efter hur topografin ser ut precis på den platsen. Det blir ett område med unik karaktär, säger Peter Kuylenstierna, även han fastighetsutvecklare på samma bolag.
Jakob Stenfelt och Peter Kuylenstierna, båda fastighetsutvecklare i RO Properties AB, som ska bygga bostäderna i Brunn, med bolagets VD Simon Svensson.
Ulrika Bladh
Behövs fler bostäder nära centrum
Dagens stigar och promenadstråk bevaras, så att folk kan fortsätta röra sig i området som tidigare, enligt Peter Kuylenstierna, och intill bostadsområdet skapas ett 160 hektar stort naturreservat.
Den föreslagna detaljplanen kombinerar behovet av fler bostäder i servicenära och kollektivtrafiknära läge, med stor hänsyn till den omgivande naturen, menar Kristina Lång (C), ordförande i kommunstyrelsens planutskott.
– Jag ser fram emot samrådet för att vi brett ska kunna samla in synpunkter på förslaget. Planen möjliggör också att vi kommer vidare med naturreservatet i Brunn för att säkra den viktiga gröna kilen för framtiden, säger hon.
Hur ser du på Ingaröbornas oro över ännu mer trafik?
– I planarbetet ingår att göra trafikutredningar. Men att tillföra bostäder i centrala lägen nära till skola och rekreation, som Brunn, ger mindre belastning på vägnätet än om vi än om vi tillför bostäder längre ut.
Detaljplanen går ut på samråd den här veckan.
Förslaget
Planområdet ligger en km sydväst om Brunn centrum, väster om Mörtviksvägen.
Det är 17,5 hektar stort, 900 meter långt, 100-250 meter brett och gränsar till Nacka-Värmdös gröna kil.
I skisserna finns 311 bostäder och en förskola för 160 barn.
1,5 p-plats per par- och radhus och en plats per lägenhet
Tre samlingslokaler, så kallade ”felleshus” (från norskans felles som betyder gemensam). Ett av husen är tänkt som kvartersgård för alla i Brunn, och ska kunna bokas av lokala föreningar.
Utegym och en aktivitetsplan, öppna för alla
Byggnad med bilpool och cykelverkstad
Samråd pågår till 13 september. Handlingar finns på varmdo.se, sök på Brunn 1:286 (Vidsjötun).
Källa: Värmdö kommun och RO Properties
Parhus på pelare i sluttande terräng. Husen får takterrasser och balkonger.
RO Properties/Varg arkitekter
Nya skärgårdshusen byggs bland träden – ska smälta in i naturen
Värmdö växer: 400 fastigheter per år ska anslutas till VA-nätet
Just nu byggs kommunalt VA ut i en rasande takt i stora delar av Värmdö. Nödvändigt, men dyrt – räkna med runt en halv miljon kronor innan du får vatten i kranen.
Värmdö kommun är en av de kommuner i Sverige som bygger ut mest VA. Allt fler fritidshus blir permanentbostäder och en strid ström med nya Värmdöbor som flyttar hit gör att kommunen växer snabbt. De senaste tio åren har invånarantalet ökat från 39 400 till dagens 46 500.
Det här gör att allt fler behöver kommunalt vatten och avlopp för att kunna bo året runt.
Etapp för etapp betas av i Evlinge. Här grävs för att kunna lägga ner stora avloppsrör.
Eva Tonström
Just nu pågår arbete i 15 områden och ytterligare sju områden väntar på att det ska dras ut ledningar till deras tomter. Ett jobb som kommer pågå i minst tio år till, kanske längre.
Ett av områdena där det grävs för fullt just nu för kommunalt VA är Evlinge på Värmdölandet. Där finns 340 hushåll, varav cirka 70 procent är permanentboende.
Tidigare omröstningar i området, om man vill ha kommunalt VA eller inte, har lett till ett nej, berättar Evlingebon Sari.
– Det var många äldre här tidigare som inte såg något behov av kommunalt VA, och kanske inte hade råd. Nu är de flesta året runt-boende och det är många barnfamiljer som har flyttat hit. Vi har bott här i drygt 20 år och nu händer det äntligen. Jättebra, säger hon.
"Äntligen!" säger Evlingebon Sari om att få kommunalt VA. Hon och hennes man har bott i området i drygt 20 år. Här med hunden Naia.
Eva Tonström
Alla i området har egna brunnar och det är ständig risk för saltvatteninträngning, tillägger hon.
Anne och Göran Viklund, även de Evlingebor, är också positiva.
– Vissa har det kämpigt med vattentillgången i sina brunnar och får åka och hämta vatten i tankar när det är som torrast. Så det här är bara bra, säger han.
Det är även bra för miljön eftersom många har egna uttjänta avloppslösningar i dag, tillägger han.
"Så fort allt är påkopplat och kommunen öppnar kranen får vi fakturan, men vi löser det på något vis" säger Anne och Göran Viklund i Evlinge. De är positiva till att området får kommunalt VA.
Eva Tonström
Vill ansluta 400 om året
Men det är en dyr historia att få kommunalt VA. Bara att få ansluta sig kostar, med 2024 års taxa, upp till 350 000 kronor, sedan tillkommer kostnad för att dra rör från huset till anslutningspunkten, en nota på cirka 100 000 kronor.
– Det är mycket pengar, men vi ser det som en investering i både vårt eget hus och i området, som håller på att förvandlas från sommarstugeområde till permanentområde, säger Cecilia Wrangel Skoug, som flyttade till Evlinge i våras med sin familj.
Att det dessutom, oftast, leder till större byggrätter i området är en bonus, menar hon.
– Det är bra om man någon gång behöver bygga ut.
Familjen Wrangel Skoug i Evlinge håller just nu på att gräva ner ledningar på tomten fram till anslutningen (det bruna locket som syns i förgrunden).
Eva Tonström
Totalt cirka 300 miljoner kronor per år läggs på att bygga ut kommunalt VA i Värmdö, något som alltså betalas av de Värmdöbor som får nytt VA. Kommunens mål är att ansluta runt 400 fastigheter om året.
Anslutningsavgiften är samma oavsett var i kommunen man bor och betalas när kommunen kan leverera vatten och avlopp till fastighetsgränsen, och det är inte valfritt. Det måste betalas.
Sedan 2021 har anslutningsavgiften höjts med nästan 20 procent och nästa år är höjningen 23 105 kronor. Orsaken är höjda räntor och materialkostnader, enligt kommunen.
Om man inte har råd att betala kan kommunen hjälpa till med dels anstånd med betalning eller ett så kallat VA-lån.
Områden med stor andel permanentboende, nära kollektivtrafik, skolor, förskolor och annan service prioriteras för kommunalt VA.
Harri Alponen, platschef på Frentab AB.
Frentab
Evlinge klart 2027
Etapp ett i Evlinge är klar. Där håller fastighetsägare på att koppla på sig nu, sedan rullar det på, tills hela området är färdigt.
Det som grävs ned är avloppsrör och vattenledningar för kommunalt VA.
– Innan ledningarna tas i bruk utförs kontroller i form av provtryckning och filmning, vi tar även vattenprover för att se att vattnet är tjänligt innan fastighetsägarna får koppla på sig, berättar Harri Alponen, platschef på Frentab AB, som gör jobbet i Evlinge åt kommunen.
Målet är att hela Evlinge ska färdigt någon gång under 2027.
Såhär ser anslutningspunkterna ut, som ett brunt metallock i marken.
Eva Tonström
Så här mycket kostar det (2024 års taxa)
Ansluta till kommunalt VA: 317 209 till 353 175 kronor, beroende på om det krävs ledningar även för dagvatten.
Man betalar för framdragning av ledningar, att de gör en anslutningspunkt och en bostadsavgift.
Dra ledning fram till anslutningspunkt: Cirka 130 000 kronor, minus ROT-avdrag (30 procent av arbetskostnaden).
Där man bygger ut vatten och avlopp ökar också ofta byggrätterna med nya detaljplaner. Då tillkommer en planavgift om man vill bygga ut.
Planavgift: 74 500 kronor, för max 240 kvm stort hus.
Bygglovsavgift: cirka 37 000 kronor för ett nytt en- eller tvåbostadshus, tillbyggnad kostar cirka 23 200 kronor.
Om rören på din tomt inte är framdragna till anslutningspunkten inom sex månader tas en årlig avgift tas ut för ej ansluten fastighet.
Har du en godkänd egen VA-lösning kan du få ersättning för den, men du måste ändå betala anslutningsavgiften.
Anslutningsavgift och brukningsavgift ska täcka kostnader för VA-utbyggnad, vattenverk, reningsverk, inköp av vatten, drift och underhåll.
Källa: Värmdö kommun och Fabreko AB
Om du inte har råd
Om du har svårt att betala anslutningsavgiften finns några utvägar som kommunen erbjuder:
Sex månaders anstånd med betalningen
VA-lån: till ålderspensionärer utan ränta och amortering, om banklån inte beviljas
VA-lån: till övriga med en lånetid om maximalt tio år, om banklån inte beviljas
Källa: Värmdö kommun
"Så fort allt är påkopplat och kommunen öppnar kranen får vi fakturan, men vi löser det på något vis" säger Anne och Göran Viklund i Evlinge. De är positiva till att området får kommunalt VA.
Eva Tonström