Föga förvånande ökar bedrägerierna när folk shoppar som mest. Till exempel brukar det dyka upp fler falska hemsidor – snarlika välkända företag eller varumärken – med syftet att komma åt person- eller kortuppgifter.

– – Ofta handlar det om att lura brottsoffret att köpa något, som en vara som inte finns eller att legitimera sig med bank-id samt att stjäla kortuppgifter, säger Johan Halling.

Ett annat klassiskt tjuvknep är att skicka ut sms eller mejl, till exempel om att det saknas porto eller att ett paket fastnat i tullen och att man nu ska betala för det. Vanligtvis en struntsumma. Men man ska aldrig betala – för då kan bedragarna få tag i kortuppgifterna.

Johan Halling är brottsförebyggande samordnare på bedrägerisektionen region Stockholm.

Polisen

Falsk beställning – och sen hembesök

En tredje variant är att skicka ut falska order- eller leveransbekräftelser via mejl eller sms till potentiella offer.

– Man ska aldrig ringa till telefonnumret som står i bekräftelsen. Då kan bedragarna pressa en att lämna ut kortuppgifter eller simulera att de kopplar dig till din banks säkerhetsavdelning – men det kan inte företag göra, säger Johan Halling.

Har man lyft luren kan det gå illa. I ungefär tio procent av fallen följs samtalen upp av ett hembesök. I de fallen uppger tjuvarna ofta att de jobbar för elektronik-, möbel-, eller inredningskedjor.

– Om man säger att man inte gjort någon beställning kan bedragarna säga att de ska koppla in ett säkerhetsföretag, som i sin tur ska komma hem till en och och säkra tillgångar.

– Ofta samlar personerna ihop bankkort och värdeföremål som det sägs att brottsoffret ska få tillbaka senare.

En annan uppåtgående trend är att bedragare kommer hem till sina brottsoffer.

Överraskande paket under granen kan vara trevligt – men inte ett oväntat krav på leveransavgift.

Mostphotos

Så skyddar du bankkortet i julhandeln

I den fysiska handeln gäller det att hålla kolla vid kortterminalen, så att inte en ”giraff” och dess kompanjoner norpar åt sig ditt bankkort och kod.

– Vi brukar kalla dem för giraffer eftersom de gör sig långa och försöker se vilken kod man slår.

En typisk giraff jobbar ofta med flera andra, till exempel en som distraherar brottsoffret och en tredje person som tar plånboken.

Polisens tips är att själv hålla avstånd och se till att andra gör det, vrida terminalen utom synhåll och kanske till och med slå in en låtsaskod.