Förslaget att bygga 710 nya bostäder vid Filipstadsbacken och Brattforsgatan har inte landat väl bland de som bor i området. Till samrådsmötet på Farsta stadsdelsförvaltning har en hel hord kommit för att protestera.

– Jag trivs så himla bra så jag kommer att bo kvar, men det kommer inte bli roligt de åren de ska bygga. Många säger att de kommer att flytta, säger Madeleine Teimert och granskar skeptiskt en planritning på en anslagstavla.

Stämningen pendlar mellan uppretad och uppgiven.

– Vi blir så besvikna om de gör det här. Det finns bara en infart till området. Hur ska det bli med byggtrafiken, frågar sig Per Olsson.

Insyn och skugga

Att få tretton våningar höga punkthus inpå knuten oroar av flera anledningar.

– Det är helt groteskt. De tar ljuset från de andra husen. Jag förlorar min morgonsol, säger Karin Sidenvall.

– Vi kommer att få insyn rakt in i sovrummet, konstaterar Nadira Ansari.

Nya grannar lär också öka konkurrensen om parkeringsplatser.

– Det är svårt att få parkering redan i dag. Vi kommer inte kunna ha bilen kvar, säger Christine Wessel.

Mikael Ingman, Christine Wessel, Nadira Ansari, Per Olsson och Sara Öberg är allt annat än nöjda med byggplanerna.

Mattias Kamgren

”Inget är klubbat och beslutat”

Golnaz Mirheidari, planhandläggare på stadsbyggnadskontoret, svarar tålmodigt på frågor från mötesdeltagarna.

– De flesta synpunkter handlar om norra delen av planområdet vid ringen på Filipstadsbacken. Boende i området har frågor om parkeringssituationen, höjden på föreslagna punkthusen, insyn och naturområdet.

Och vad svarar du?

– Vi har en demokratisk planprocess där samrådet är ett tillfälle att påverka förslaget. Inget är klubbat och beslutat.

Angående de fem höga punkthusen, menar Golnaz Mirheidari att det finns en tydlig tanke med dem: De passar in i Farstas karaktär.

– Det är vanligt i Farsta med grupper av tre till fem höghus som placeras på höjder, sticker upp och syns, säger hon.

Golnaz Mirheidari från stadsbyggnadskontoret förklarar och svarar på frågor. I mitten av modellen syns de fem höga punkthus som planeras.

Mattias Kamgren

Tydlig trend: Högre andel flerbostadshus

Projektet på Filipstadsbacken är typiskt för den pågående stadsplaneringen i Stockholm då det bara innehåller flerbostadshus. Av de bostäder som byggts i Farsta stadsdelsområde de senaste tio åren utgör flerbostadshusen hela 92 procent.

Så varför ser det ut så? En förklaring kan vara Stockholms stads bostadsmål på 140 000 nya bostäder. Det menar Hans Lind, professor i fastighetsekonomi. I en debattartikel i Dagens Nyheter i somras varnade han för att kvantitet går framför kvalitet i bostadsplaneringen.

– Det blir trångt mellan husen och bostäder byggs i bullriga lägen med mindre gårdar, säger han till Mitt i.

Just Farsta har han stenkoll på. Han bor i området och arbetar med en bok om bostadsbyggandet i Farsta 1980-2023.

– Man kan inte göra som nu i Farsta och trycka in bostäder på varje ledig plätt. Bygg hellre som Farsta byggdes från början, med en blandning av flerbostadshus och trädgårdsstadskvarter.

Vill undvika segregation

På så vis kan man enligt Hans Lind attrahera olika inkomstgrupper och få mer hållbara stadsdelar.

– Annars bygger vi en segregerad stad, säger han.

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Jan Valeskog (S) håller inte med om att bostadsmålet skulle leda till lägre kvalitet.

– Det har varit väldigt hög kvalitet i det som byggts de senaste åren samtidigt som vi har byggt mycket. Jag ser ingen motsättning där, säger han.

Andelen nya bostäder i småhus senaste tio åren i Farsta är åtta procent. Är det en bra fördelning?

– Man ska komma ihåg att olika delar av Stockholm ser olika ut. På en del platser passar det att bygga radhus – och det gör vi också – och på andra inte.