Björkhagen – kallades Skjutbanan

En plats rik på björkar.

Anders Björklund

Det var då för väl att herrarna som ritade detaljplanen för Björkhagen tog en promenad och insöp dungen med björkar på platsen där Markuskyrkan sedan byggdes.

I plankartan från 1945 hette nämligen t-banestationen i det ännu obebyggda, namnlösa området "Skjutbanan", efter den dåvarande skjutbanan –  som i stort sett var det enda som fanns i området.

Att vara "Skjutbanebo" låter ju hälsovådligt, men den planerade bebyggelsen kallades också för "bostadsområde å Södra Hammarby". 1948 fick stadsdelen sitt namn inspirerat av björkarna.

Bagarmossen – här anas bagare i mossen

Tunnelbanan i Bagis invigdes 1958.

Ekelund, Gunnar/Spårvägsmuséet/1958

Namnet härstammar från 1790-talet då hovbagaren Nils Lychous arrenderade mossmark av Skarpnäcks gård, i ett område som pekas ut som Bagaremossen på en karta från 1846. Platsen, som tidigare hette bland annat Pungpina mosse, låg ungefär vid dagens Pungpinan och Riksrådsvägen-området, dikades ur och odlades upp.

I början av 1900-talet byggdes Mosstugan nära Lagaplan, vilket sannolikt stärkte aktierna för namnet på det nya området som blev stadsdel 1963.

Hammarbyhöjden – stenig höjd

Hammarby gård 1892. Låg på platsen för Luma-fabriken.

Stockholmskällan/Wikimedia commons/1892

Höjden var fram till 1930-talet i det närmaste obebyggd och tidigare kanske mest känd som Stockholms största publika avrättningsplats.

Först 1948 fick stadsdelen sitt namn. Några år dessförinnan hette området Södra Hammarby och innan dess var det officiella namnet Hammarby, som dock avsåg ett större område.

I förhållande till Hammarby gård. som låg i nuvarande Hammarby sjöstad och som länge ägde marken. låg området på en höjd.

Namnet Hammarby är känt sedan 1330-talet, och förledet hammar betyder stenig höjd/stenbacke.

Kärrtorp – torpet blev en stadsdel

Kärrtorpet – established in 1790.

Anders Björklund

Lilla Kärrtorpet som fått ge namn till en hel stadsdel ligger i södra delen av Kärrtorpsparken, nära centrum. Torpet låg förr på Hammarby gårds ägor och i närheten fanns kärrmark.

– När det frös till is kunde de första som flyttade till Enskededalen åka skridsko på kärrmarken, säger Torbjörn Hallström, från Hammarby-Skarpnäcks hembygdsförening.

Skarpnäck – lite flärdfullt tyskt

Ruinen av Neuscharfeneck nordväst om Karlsruhe.

Wikimedia commons/Gerd Eichmann

Namnet Skarpnäcks gård kommer från det före detta godset. Namnets börd går dock att hitta i byn Skarpa, vilket tros ha den obördiga betydelsen "hård, torr, ofruktbar" med syfte på jordmånen.

När grevinnan Maria Sofia De la Gardie bildade säteri här på 1660-talet snofsades namnet till och namn liknande Skarpnäck dyker upp.

– Hon tyckte väl att Skarpa lät lite torftigt och fattigt, säger Torbjörn Hallström från hembygdsföreningen.

Forskare menar att Skarpnäck syftar på tyska släkten Scharfeneck som genom giftermål kopplades ihop med Maria Sofias man Gustaf Gabrielsson Oxenstierna. Släkten Scharfeneck var i sin tur herre över slottet Neuscharfeneck. På så sätt ska den tyska flärden ha kommit till söderort.

Enskededalen – torpet i ändelsen

Torpet Dalen.

Arne Stråby - Brännkyrka 1913-2013

Enskededalen som ofta av förväxling lånar ut sitt namn till grannorten Dalen, består mest av småhus och gick först under namnet Enskede eller Enskede Trädgårdsstad III. Marken tillhörde förr Enskede gård, och ändelsen "dalen" kommer från torpet Dalen som lydde under gården.

Torpet som låg vid dagens Bersågränd i Dalen revs på 60-talet för planer på att bygga norra Europas största sjukhus. Ordet Enskede tros betyda Enåsen och ska ha syftat på gårdens läge och träd.

Pungpinan – kostsamma supar

Pungpinetorpet till vänster. Karl & Kristinas till höger.

Anders Björklund

Pungpinan är ingen stadsdel, men området gav faktiskt namn till en stadsdel som även inbegrep Skarpnäcksfältet 1934-1962.

Namnet kommer från Pungpinans krog som låg nära Pungpinetorpet där numera restaurangen Karl & Kristinas finns. Namnet var förr vanligt på krogar, då de törstiga, tvingades lätta på penningpungen – kanske till och med pina den.

"Även när brännvinet var billigt tyckte tydligen konsumenterna att det var för dyrt" skriver Per Anders Fogelström i boken "Söder om tullen".

Krogen upphörde 1803 efter de omtalade mord som skedde här på krögerskan Maja, hennes piga och två barn.

Källor: Böckerna "Stockholms gatunamn" och "Söder om tullen" av Fogelström, sajterna Wikipedia, Stockholmskällan och Skarpnäcks hembygd, liksom Torbjörn Hallström, Hammarby-Skarpnäcks hembygdsförening.