Noelia, 5, har bakat en prinsesstårta och en frukttårta åt sin familjedagmamma Karina Galassi Immo. Den ena har hon dekorerat med ett ljus format som en femma.

– Tack! Fyller jag fem? Kanske 55? frågar Karina Galassi Immo.

Det är förstås ett plastljus och en plasttårta. Men det tar Noelias fantasi ingen hänsyn till.

Noelia berättar att hon gillar att gå till dagmamman, i synnerhet vilorummet som också har ett leksakskök.

– Då kan man låtsas att man äter glass med hallonsmak och dricker vatten, säger hon.

Noelia har bakat. När dagmamman Karina Galassi Immo fått sin tårta, dukar hon upp en ny tårta och flera bakelser till resten av sällskapet. Även alla kompisarna.

Angie Gray

Men Noelia, och många andra barn och familjer som går till familjedaghem, riskerar att bli av med den här möjligheten.

Regeringens samordnare, Gulan Avci (L), presenterade i DN Debatt en rad förslag på hur barn ska få en bättre språklig och social utveckling, fritt från utanförskap. Däribland ett förbud mot familjedaghem.

"Det är en oreglerad verksamhetsform som riskerar att låsa in barn i utanförskap", skriver hon.

Känner inte igen kritiken

Michella Andersson driver Michellas familjedaghem i Storvreten, ett område som polisen har klassat som utsatt.

Men att hennes familjedaghem skulle bidra till att låsa in barn i utanförskap håller hon inte med om. Snarare tvärt om.

– Vi är verkligen reglerade. Vi går efter Botkyrka kommuns styrdokument och Skolverkets läroplan, säger hon.

Michella Andersson, Karina Galassi Immo och Gabriella Nilsson företräder tre olika familjedaghem. Alla tre har bjudit in regeringens samordnare Gulan Avci (L), för att hon ska få se hur verksamheten går till. Än har de inte hört något från henne.

Angie Gray

Michella Andersson, Karina Galassi Immo och Gabriella Nilsson tycker att familjedaghem bör ses som ett komplement till barn som inte trivs i stora barngrupper.

– Vissa barn behöver en lugnare miljö, och det kan de få här, säger Gabriella Nilsson.

Om regeringen går på samordnarens förslag innebär det slutet för deras familjedaghem. De tjugotal barn som går till dem i dag måste hitta andra alternativ.

– Det är väldigt sorgligt. Jag tror inte att samordnaren har sett hur vår verksamhet går till. Vi erbjöd henne att komma hit. Men vi har inte hört något från henne, säger Michella Andersson.

Hyllas av politiken

Botkyrkas skolpolitiker tycks dock se ett värde i familjedaghem. De är "välskötta och ordnade", menar Willy Viitala (M), ordförande i utbildningsnämnden i Botkyrka.

– Att de skulle vara företrädare för en etnisk grupp som bara pratar det gemensamma språket med barnen och inte förbereder dem för det svenska språksystemet är inget jag har sett i Botkyrka, säger han som nyligen godkände en utökning av Michella Anderssons familjedaghem.

Willy Viitala (M), ordförande i Botkyrkas utbildningsnämnd.

Emilia Öije Bergqvist

Willy Viitala håller med om att familjedaghemmen i Botkyrka är bra alternativ till de familjer som vill ha sina barn i mindre barngrupper, men han säger också att kommunen bör ta hänsyn till tomma förskoleplatser. I dag finns det 114 stycken.

– Vi får helt enkelt se till förutsättningarna i varje enskild ansökan, säger Willy Viitala.

Han vill däremot se en jämförelse mellan hur väl barn som har gått i familjedaghem klarar förskoleklass jämfört med barn som har gått i förskola och de som stannat hemma.

– Resultatet kan det bli en relevant pusselbit att ta ställning till i framtida ansökningar.

"Känns som en plikt"

Om ett förbud skulle bli aktuellt har familjedaghemmen inte mycket att sätta emot. Men det skulle inte betyda slutet för dem.

– Då får vi starta en förskola tillsammans. Vi kommer inte sluta jobba med det här bara för att de vill ha bort oss, säger Michella Andersson.

– För oss känns det här som en plikt. Så länge det finns barn som behöver den här formen så kommer vi försöka finnas kvar, säger Karina Galassi Immo.