I Gamla stan och på Helgeandsholmen har Riksdagsförvaltningen flera fastigheter, många har anor från medeltiden.
De måste moderniseras och behöver därför totalrenoveras.
– Vi har tagit fram ett långsiktigt program för hur det ska gå till. Vi ska vårda de kulturhistoriska värdena samtidigt som fastigheterna måste anpassas till dagens behov, säger Åsa Albihn, fastighetschef vid Riksdagsförvaltningen.
Enormt projekt
Programmet går under namnet Framtidens riksdag. Det är ett enormt projekt – över en period på 15–20 år ska sex byggnader som förvaltningen förfogar över renoveras. Budgeten ligger i miljardklassen.
Första etappen startade 2019 med en renovering av Ledamotshuset vid Mynttorget. Men samtidigt som bygget pågick överklagades bygglovet av Samfundet S:t Erik – och i november 2021 upphävdes delar av det av Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
En förvanskning
Det gällde en tillbyggnad på västra gården mot Rådhusgränd, som då redan stod klar. Den, menade MÖD, stod i strid med förvanskningsförbudet.
Varför byggdes den innan saken var avklarad?
– Vi fick bygglov för tillbyggnaden i maj 2019. Bygglovet kom att överklagas, men länsstyrelsens och tingsrättens bedömning var att lovet var korrekt. Det var olyckligt att MÖD gjorde en annan bedömning när tillbyggnaden redan var klar. Men vi har hela tiden byggt med ett bygglov och följt lagen, säger Åsa Albihn.
"Ska inte finnas"
Riksdagsförvaltningen har inte gjort något fel. Men det betyder inte att ärendet är okomplicerat, menar Eidar Lindgren, teknisk licentiat och expert på plan- och byggfrågor som undervisat vid KTH.
– Det måste skiljas från ett svartbygge, eftersom de byggt med bygglov. Det är nu upphävt, men de har ingen uttrycklig skyldighet att själva riva tillbyggnaden. Nu är det stadsbyggnadsnämnden som ska agera.
Står ett bygge utan bygglov ska nämnden inleda ett tillsynsärende.
– De måste skyndsamt besluta om rättelse, alltså om ett nytt bygglov kan beviljas eller om det ska rivas. Just nu har tillbyggnaden inget bygglov och saker som inte har bygglov ska inte finnas.
Vill ändra detaljplanen
Ingen tillsyn har inletts. Däremot har stadsbyggnadsnämnden har gett grönt ljus för att starta en process för att få en ny detaljplan på plats. Men den kan i bästa fall träda i kraft om ett år och även den kan överklagas.
Vad händer om staden inte inleder ett tillsynsärende?
– Det saknas tydliga regler om hur snabbt man ska ingripa, men man kan inte vänta hur länge som helst. Gör de inget bör saken JO-anmälas, säger Eidar Lindgren.
https://www.mitti.se/nyheter/riksdagen-tvingas-betala-for-ommalning-av-byggbodar/repsiy!k2VRg2m@zTlbvzjOTl8TUg/
Kulturhistoria i tvistens mitt
Att Samfundet S:t Erik valde att överklaga bygglovet var av kulturhistoriska skäl.
Mark- och miljööverdomstolens dom rörande tillbyggnaden var väntad. Det menar Fredrik von Feilitzen, hedersledamot i Samfundet, som drev överklagan.
– Det är inte acceptabelt att göra på det här viset. Gården är en viktig del av husets arkitektur. Där finns en mycket påkostad huvudingång och en genomtänkt portal som helt döljs, säger han.
"Behöver förtydligas"
Just de kulturhistoriska värdena – och hur de ska tolkas – är även vad Riksdagsförvaltningen hänvisar till för att motivera att en ny detaljplan behövs.
– Vi upplever att de kulturhistoriska värdena i befintlig plan behöver förtydligas, inte minst i relation till verksamhetens behov och starka koppling till platsen, säger fastighetschefen Åsa Albihn.
Inga synpunkter
Att detaljplaner ändras i efterhand är inte vanligt, men det förekommer. Det menar hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, som deltog i MÖD:s avgörande.
– Det händer ibland, att man ansöker om en ny detaljplan för att ett bygge som inte är planenligt ska bli det.
Att Riksdagsförvaltningen gjort det i det här fallet är inget han har synpunkter på.
https://www.mitti.se/nyheter/efter-122-ar-pa-samma-adress-fiskebutik-maste-flytta/repvju!r48mqu@b7B7kEeoxnwGq4A/