Två år har gått sedan tillbyggnaden ledamotshuset vid Mynttorget stod klar. Men de nya kontoren och åhörarsalen ekar tomma. De saknar nämligen bygglov och får därför inte användas.
Det enorma projektet, som även innefattade en totalrenovering av det anrika huset, överklagades.
Mark- och miljööverdomstolen gick emot tidigare instanser och slog fast att tillbyggnaden stred mot förvanskningsförbudet. Den skymde gården som tidigare vette mot Rådhusgränd och den portal som finns där.
Bygglovet som rörde tillbyggnaden drogs tillbaka, vilket Mitt i tidigare skrivit om.
Ledamotshuset kallas även Kanslihuset och ligger vid Mynttorget.
Victor Malmcrona
Överklagades – igen
För att råda bot på saken inledde staden en process för att i efterhand göra bygget planriktigt. Den nya detaljplanen antogs av stadsbyggnadsnämnden i våras.
Ett beslut som Svenska byggnadsvårdsföreningen nu har överklagat. I sin överklagan kallar de tillbyggnaden ”Sveriges mest anmärkningsvärda svartbygge” och skriver att det är anmärkningsvärt att den ska göras laglig i efterhand.
Åsa Albihn, fastighetschef vid Riksdagsförvaltningen.
Riksdagsförvaltningen
Påverkar ledamöterna
Att detaljplaner ändras i efterhand är inte vanligt, men det förekommer.
– Nu får den rättsliga processen ha sin gång, skriver Åsa Albihn, fastighetschef vid Riksdagsförvaltningen i ett mejl till Mitt i.
För deras del betyder det alltså att de nya lokalerna inte får användas. Det innefattar även en ny åhörarsal för runt 100 personer.
– Och flödena i huset inte fungerar som det är tänkt då delar måste vara avstängda. Detta påverkar förstås ledamöterna.
Att ha lokalerna tomma ska inte ha inneburit några egentliga merkostnader för Riksdagsförvaltningen.
Överklagan kom in i juli. Beslut från mark- och miljödomstolen väntas inom ett halvår.
Den portal som tidigare var huvudentré till Ledamotshuset är inte längre synlig från gatan.
Holger Ellgaard, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Riksdagens bygge – står utan bygglov
Riksdagsförvaltningen har ett bygge som står utan bygglov. Domstolen drog tillbaka lovet då huset byggts framför en kulturhistoriskt viktigt portal. "Saker som inte har bygglov ska inte finnas", säger Eidar Lindgren, expert på plan- och byggfrågor.
I Gamla stan och på Helgeandsholmen har Riksdagsförvaltningen flera fastigheter, många har anor från medeltiden.
De måste moderniseras och behöver därför totalrenoveras.
– Vi har tagit fram ett långsiktigt program för hur det ska gå till. Vi ska vårda de kulturhistoriska värdena samtidigt som fastigheterna måste anpassas till dagens behov, säger Åsa Albihn, fastighetschef vid Riksdagsförvaltningen.
Enormt projekt
Programmet går under namnet Framtidens riksdag. Det är ett enormt projekt – över en period på 15–20 år ska sex byggnader som förvaltningen förfogar över renoveras. Budgeten ligger i miljardklassen.
Första etappen startade 2019 med en renovering av Ledamotshuset vid Mynttorget. Men samtidigt som bygget pågick överklagades bygglovet av Samfundet S:t Erik – och i november 2021 upphävdes delar av det av Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
En förvanskning
Det gällde en tillbyggnad på västra gården mot Rådhusgränd, som då redan stod klar. Den, menade MÖD, stod i strid med förvanskningsförbudet.
Varför byggdes den innan saken var avklarad?
– Vi fick bygglov för tillbyggnaden i maj 2019. Bygglovet kom att överklagas, men länsstyrelsens och tingsrättens bedömning var att lovet var korrekt. Det var olyckligt att MÖD gjorde en annan bedömning när tillbyggnaden redan var klar. Men vi har hela tiden byggt med ett bygglov och följt lagen, säger Åsa Albihn.
"Ska inte finnas"
Riksdagsförvaltningen har inte gjort något fel. Men det betyder inte att ärendet är okomplicerat, menar Eidar Lindgren, teknisk licentiat och expert på plan- och byggfrågor som undervisat vid KTH.
– Det måste skiljas från ett svartbygge, eftersom de byggt med bygglov. Det är nu upphävt, men de har ingen uttrycklig skyldighet att själva riva tillbyggnaden. Nu är det stadsbyggnadsnämnden som ska agera.
Står ett bygge utan bygglov ska nämnden inleda ett tillsynsärende.
– De måste skyndsamt besluta om rättelse, alltså om ett nytt bygglov kan beviljas eller om det ska rivas. Just nu har tillbyggnaden inget bygglov och saker som inte har bygglov ska inte finnas.
Vill ändra detaljplanen
Ingen tillsyn har inletts. Däremot har stadsbyggnadsnämnden har gett grönt ljus för att starta en process för att få en ny detaljplan på plats. Men den kan i bästa fall träda i kraft om ett år och även den kan överklagas.
Vad händer om staden inte inleder ett tillsynsärende?
– Det saknas tydliga regler om hur snabbt man ska ingripa, men man kan inte vänta hur länge som helst. Gör de inget bör saken JO-anmälas, säger Eidar Lindgren.
https://www.mitti.se/nyheter/riksdagen-tvingas-betala-for-ommalning-av-byggbodar/repsiy!k2VRg2m@zTlbvzjOTl8TUg/
Kulturhistoria i tvistens mitt
Att Samfundet S:t Erik valde att överklaga bygglovet var av kulturhistoriska skäl.
Mark- och miljööverdomstolens dom rörande tillbyggnaden var väntad. Det menar Fredrik von Feilitzen, hedersledamot i Samfundet, som drev överklagan.
– Det är inte acceptabelt att göra på det här viset. Gården är en viktig del av husets arkitektur. Där finns en mycket påkostad huvudingång och en genomtänkt portal som helt döljs, säger han.
"Behöver förtydligas"
Just de kulturhistoriska värdena – och hur de ska tolkas – är även vad Riksdagsförvaltningen hänvisar till för att motivera att en ny detaljplan behövs.
– Vi upplever att de kulturhistoriska värdena i befintlig plan behöver förtydligas, inte minst i relation till verksamhetens behov och starka koppling till platsen, säger fastighetschefen Åsa Albihn.
Inga synpunkter
Att detaljplaner ändras i efterhand är inte vanligt, men det förekommer. Det menar hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, som deltog i MÖD:s avgörande.
– Det händer ibland, att man ansöker om en ny detaljplan för att ett bygge som inte är planenligt ska bli det.
Att Riksdagsförvaltningen gjort det i det här fallet är inget han har synpunkter på.
https://www.mitti.se/nyheter/efter-122-ar-pa-samma-adress-fiskebutik-maste-flytta/repvju!r48mqu@b7B7kEeoxnwGq4A/
Saker som inte har bygglov ska inte finnas.
Ledamotshuset
Uppfördes 1922–1936 efter en arkitekttävling som vanns av Gustaf Clason och Wolter Gahn.
Sedan 1980-talet har inga större ombyggnader skett.
I renoveringen utfördes underhåll av fasader, tak, ventilation, avlopp och el. Huset har även moderniserats – tekniken har fått sig ett lyft, och tillgängligheten och säkerheten har förbättrats.
Renoveringen pågick 2019–2022.
Budget: 1,6 miljarder kronor.
Källa: Riksdagsförvaltningen/Wikipedia
Projektet Framtidens riksdagshus...
... är en stegvis renovering och utveckling av riksdagens fastigheter.
Berörda byggnader är:
Ledamotshuset, Mynttorget 2, Gamla stan. Här finns bl.a. arbetsrum och möteslokaler för ledamöter.
Cephalus, Riddarhustorget 7–9, Gamla stan. Här finns bl.a. partikanslier.
Östra riksdagshuset, Helgeandsholmen. Här ligger bl.a. Första- och Andrakammarsalen samt utskottens sammanträdesrum.
Västra riksdagshuset, Helgeandsholmen. Här finns bl.a. riksdagens kammare och talmannens arbetsrum.
Neptunus, Mynttorget, i Gamla stan. Här har ledamöter och partikanslier sina arbetsrum.
Mercurius, Storkyrkobrinken 7A, Gamla stan. Här finns bl.a partikanslier och Riksdagsbiblioteket.
Renoveringarna väntas pågå 15–20 år.
Den sammanlagda ytan är c:a 127 000 kvadratmeter.
Källa: Riksdagsförvaltningen