Påsken närmar sig när Mitt i träffar Mälarhöjdsbon Katarina Hildingsdotter vid hennes kolonilott vid Bellmans trädgårdar. Naturen är lite på vänt. Ännu är det mest påskliljor som blommar.
Men för Katarina Hildingsdotter är odlingssäsongen i full gång. I två små växthus finns fullt av späda plantor, som ska bli grönsaker och blommor.
– Mycket sådde jag redan i februari. Här under har jag till exempel tomatplantor. Jag sådde dem inomhus och flyttade hit dem för någon veckan sedan. Längre fram ska jag plantera ut dem, säger hon och lyfter på en fiberduk.
Under fiberduken i det lilla växthuset spirar tomatplantor som så småningom ska planteras på lotten.
Angie Gray
Arbete och avkoppling
I sommar och höst kommer hon att skörda allt från bönor, bladkål och jordärtskockor till potatis, purjolök och ärter på sin 70 kvadratmeter stora lott. Och så bär förstås — här finns både jordgubbar, krusbär och svarta vinbär.
– Det är mycket arbete men det är avkopplande också. Det är kul att se hur mycket det går att få ut av sin lott. Det varierar från år till år förstås, säger Katarina Hildingsdotter.
Luktärter förodlas i en kruka som står in en korg på lotten.
Angie Gray
Lär ut jordhantering
Hon har haft sin lott i snart 20 år. Sedan ett par år håller hon också kurser i ekologisk odling vid Eolshälls 4H-gård ett par hundra meter bort. Fokus är hur man förbereder en köksträdgård genom förodling, direktsådd, kompostering och jordbearbetning.
– Jag går igenom hur man kan blanda sin egen jord. Man kan ta gammal, överbliven jord och blanda med löv, kompostmaterial från köket och trädgården och kanske brunnen gödsel från en ko. Ju mer du lär dig desto mer kan du anpassa jorden efter det du vill odla, säger hon och visar sin kökskompost där maskar hjälper till att göra jord av matrester.
Att odla utan konstgödsel och bekämpningsmedel är grunden i ekologisk odling. Dessutom tycker Katarina Hildingsdotter att man bör undvika torv, eftersom stora mängder koldioxid frisläpps när man bryter loss den.
Det är kul att se hur mycket det går att få ut av sin lott.
– Köper man sin jord är det bra att se till att den inte innehåller mycket torv, säger hon.
Katarina Hildingsdotter rör om i sin kökskompost.
Angie Gray
Kompostmaskarna gör ett värdefullt arbete i kökskomposten, när de hjälper till att omvandla matavfallet till jord.
Angie Gray
Har växelbruk
Hennes tips för lyckad odling är också växelbruk. I stället för att odla samma växter på samma ställe byter hon plats på dem varje år, i en fyraårscykel. På så vis kan växterna dra nytta av varandra. Kål, som behöver mycket näring, trivs till exempel bra där man har odlat ärtor, som tillför näring till jorden.
– Det här är också ett sätt att undvika växtsjukdomar. De hinner inte få fäste om man flyttar växterna varje säsong, säger Katarina Hildingsdotter.
Hon har också knep för att använda odlingsytan effektivt. Rotfrukter tar till exempel lång tid på sig att mogna. Då passar det bra att odla sallad, som kommer upp betydligt snabbare, mellan rotfruktsraderna.
Potatis i hinkar
För dem som vill äta sin färskpotatis tidigt på säsongen vet hon också råd. I ett hörn på lotten står svarta hinkar täckta av fiberduk. Därunder växer potatis.
– Det blir varmare i de svarta hinkarna än i bar jord. Det gör att potatisen växer fortare. Jag hoppas kunna skörda före midsommar, säger hon.
En groda har sitt hem i den lilla dammen i Katarina Hildingsdotters odlingslott.
Angie Gray