Oro för vem man ska sitta bredvid, att bli uttittad för vad man äter eller att bli kvar ensam vid bordet är några av de anledningarna till varför elever kanske väljer att skippa skollunchen.

Men på Ekillaskolan har man lyckats ta fram ett recept för en lugnare lunchrestaurang.

– Vi har haft frukostmöten med varje klass enskilt för att i en lugnare miljö kunna prata om måltidsupplevelsen och hur dom ser på den som helhet, säger Adam Brolund, kökschef på Ekillaskolan.

Framgångsreceptet

Det var redan i våras som skolan inledde arbetet genom att bjuda in eleverna till en lyxfrukost. Eleverna möttes av dukade bord, nybakat bröd, kaffe, juice och bakelser till mysbelysning och loungemusik.

– Vi har som ett resultat av detta ändrat om flödet i restaurangen för att minska köbildningen när många klasser kommer samtidigt. Detta har gett eleverna en bättre förståelse för hur vi jobbar i köket och en möjlighet att kunna vara med och påverka.

Det var Adam Brolund, kökschef på Ekillaskolan, som bjöd in skoleleverna till mysfrukost för att samtala om matsalsmiljön.

Det var Adam Brolund, kökschef på Ekillaskolan, som bjöd in skoleleverna till mysfrukost för att samtala om matsalsmiljön.

Rosie Alm

Den dagliga kontakten med eleverna är det viktigaste enligt Adam Brolund. Det kan vara allt från att fråga hur eleverna mår, hur provet gick till om maten smakar bra.

– Vi har jobbat hårt med att bygga miljö och ett förtroende hos eleverna, något som gett resultat i antal nöjda matgäster varje dag, säger Adam Brolund.

Påbörjade arbetet 2018

Men arbetet med att förbättra skolmatsalsmiljön är inte unikt för bara Eskillaskolan. Kommunen har sedan 2018 jobbat på flera skolor med till exempel praktik i köket och måltidskompisar, där de äldre hjälper de yngre eleverna i matsalen för att skapa trygghet mellan årskurserna.

– Vi märker att på de skolor där vi hunnit jobba både med miljön och den sociala aspekten blir det lugnare, man kastar inte saker på golvet och man städar undan efter sig, säger Camilla Lindström, dietist på Sigtuna kommun.

Vad kan man mer göra?

– Massor! Vi jobbar hela tiden med att fånga upp idéer från våra matgäster som vi kan omsätta i praktiken.

Enligt Livsmedelverkets undersökningar är skollunchen den måltid som bidrar med mest näring av alla måltider som barn och unga äter.

Enligt Livsmedelverkets undersökningar är skollunchen den måltid som bidrar med mest näring av alla måltider som barn och unga äter.

Rosie Alm

Flera orsaker bakom "matsalsrädsla"

Det finns flera faktorer som kan skapa stress och oro. Det kan handla om rädsla för att bli exkluderad eller att få oönskad uppmärksamhet.

– Men även fysiska aspekter som hög ljudnivå, trängsel och för lite tid bidrar till en negativ upplevelse, säger Emelie Elin, rådgivare på Livsmedelsverket.

Enligt skollagen har alla elever rätt till en trygg och stödjande skolmiljö. Det gäller även miljön vid skolmåltiderna.

– Det är viktigt både på kort och lång sikt att alla barn äter skollunch. Det handlar om att skapa bästa tänkbara förutsättningar för barn att klara av skolan och att grundlägga goda levnadsvanor för ett friskt och bra liv.