Svartsjö ligger naturskönt och inhägnas av taggtråd. Både äldre och nybyggda byggnader utgör anstaltens lokaler. Vid besöksparkeringen finns en tennisbana där de intagna kan spela en timme om dagen.
Svartsjö är en öppen anstalt, vilket innebär att det saknas direkta rymningshinder.
2021 tillkom 48 nya platser på anstalten och takten på nya intagna är hög.
– Vi känner av att det är hög beläggning, men vi gör vad vi kan för att kompensera det, just nu är 26 rum delade, något som egentligen ska undvikas, då det kan leda till konflikter, säger Shqipe Neziraj, kriminalvårdsinspektör.
Brotts - och återfallsförebyggande och människostärkande. Det är tanken med sysselsättningarna som alla intagna måste utföra. Den som är intagen på ett fängelse och har en sysselsättning tjänar 13 kronor i timmen. På bilden pratar kriminalvårdschefen Sandra Hultgren Stenström med en intagen som tar hand om anstaltens kor.
Mikael Andersson
När Mitt i är på besök en varm majdag är många av de intagna sysselsatta med allt från trädgårdsarbete till att ta hand om anstaltens kor. På svenska fängelser råder sysselsättningsplikt.
– Det ger de intagna ett sammanhang, men också ett annat liv när de kommer ut. Idén är att sysselsättningen ska vara brotts- och återfallsförebyggande, vi vill ju inte ha tillbaks dem, säger Sandra Hultgren Stenström, kriminalvårdschef på Svartsjö och Färingsö anstalt.
Skärbrädor tillverkade på Svartsjö. Kriminalvården har det egna märket Made in Jail.
Mikael Andersson
Tre veckor kvar
Andreas, som egentligen heter något annat och inte vill synas i tidningen, har suttit på Svartsjöanstalten i snart ett år. Han berättar att han är dömd för ekobrott, och enbart har tre veckor kvar av sitt fängelsestraff.
– Det känns underbart. Helt underbart, säger Andreas.
Det tog ett tag innan han vande sig vid att inte kunna röra sig fritt som han ville.
– I början när jag behövde göra ett ärende hade jag kvar impulsen att kunna gå ut som jag ville, men man har fått lära sig att stänga av det där.
Till dem som säger att svenska fängelser är för slappa säger han att livet på anstalten är tufft.
– Det är inte på något som helst sätt slappt, vi har arbetsplikt och straffet är att man inte får träffa sina nära och kära och att man försvinner ur deras liv. Det har varit väldigt tufft.
Anstalten Svartsjö bedriver köttproduktion med kor och kalvar. Arbetet med att sköta om korna sysselsätter flera av de intagna. ”Det har varit toppen, jag har jobbat på kontor innan men har fått upp ögonen för det här nu”, säger en av de intagna som har ansvar för korna.
Mikael Andersson
Saknar nära och kära
Andreas har under våren haft ansvar för matlagningen på anstalten. Han säger att det är skönt att få göra något vettigt, då går tiden rätt fort.
Vad har varit svårast med din fängelsevistelse?
– Det är att man försvinner ur sina nära och käras liv. Jag har både barn och barnbarn och fick först inte träffa dem på åtta månader. Det har varit väldigt svårt.
De intagna lever nära varandra, men trots det upplever inte Andreas att de pratar så mycket om vad de varit med om.
– Om man känner bra gemenskap med någon kanske man pratar om det, men jag frågar inte ens. Man vill bara göra det bästa av tiden.
När han är klar med sin tid på Svartsjö ska han gå med fotboja under fyra månader. Efter det här kapitlet väntar arbetet och familjen som finns kvar.
– Jag har ett bra liv utanför så jag har haft tur. Det är många här som inte har det.
Ungefär 30 procent återfaller i brott efter en fängelse-vistelse, enligt Kriminalvården. Trots det slutar inte kriminalvårdsinspektörerna Kristoffer Elmestål och Shqipe Neziraj tvivla på att människor är förändringsbenägna. ”Det är klart att man kan bli lite nedslagen när någon har kommit tillbaka hit, men man får aldrig ge upp eller sluta tro på de intagna”, säger Kristoffer Elmestål.
Mikael Andersson
Andra villkor för kvinnor
Alldeles intill Svartsjö anstalt ligger Färingsö anstalt där enbart kvinnor sitter. Sandra Hultgren Stenström berättar om vad hon ser som olika villkor för kvinnor respektive män som sitter i fängelse.
– Kvinnor är oftare ensamma och har levt ett hårt liv på utsidan. Det är även vanligt att de själva också är brottsoffer.
Kvinnorna får ofta sina barn omhändertagna och familjerna brukar hålla distans till dem. Det är vanligare att männen har kvar kontakt med sin familj, enligt Sandra Hultgren Stenström.
– Det märks att männen får fler familjebesök, det är mer accepterat att ha en manlig släkting som sitter
i fängelse.
Skillnaden blir tydligast kring högtider. Tidigare jular har personal märkt hur det är fullt med släktingar som står redo med julklappar för att besöka Svartsjö anstalt där männen sitter, medan det är tomt vid Färingsö anstalt.
På många svenska fängelser är det trångt, så är även fallet på Svartsjö anstalt. "Det kan vara en utmaning att hitta en meningsfull sysselsättning till alla, takten på nya klienter är hög", säger kriminalvårdschefen Sandra Hultgren Stenström.
Mikael Andersson
Vill inte se högre straff
Shqipe Neziraj och Kristoffer Elmestål har arbetat inom Kriminalvården i många år. Frågan om strängare straff för kriminella har präglat samhällsdebatten senaste tiden. Det finns de som anser att svenska fängelser är för bekväma. Men Kristoffer Elmestål och hans kolleger anser inte att det är rätt väg att gå.
– Jag anser att straffet redan är att man inte får vara med sina nära och kära, att man inte får röra sig hur man vill. Det är straff nog, det är verkligen det. Det är svårt att föreställa sig hur pass svårt det är i sig, säger Kristoffer Elmestål.