När antalet platser i äldreomsorgen ska räcka till den snabbt växande äldre befolkningen satsar staden stort på förebyggande arbete.
I Norra innerstaden har ett 90-tal seniorer anmält sig till ett nytt projekt där de ska bli coachade till att förändra sin livsstil för bättre hjärnhälsa.
– Det kan handla om att förändra vanor kring allt från kost och motion till social samvaro. Det blir inga pekpinnar, för det är mycket större chans att lyckas om det kommer från en själv, att man blir motiverad, säger Gosia Holmberg, äldreomsorgschef vid Norra innerstadens stadsdelsförvaltning.
Svårast i innerstan
Det förebyggande arbetet är en gemensam strategi för hela Stockholm. I innerstan, där antalet 80-plussare kommer att öka mest, är situationen extra knivig.
Redan i dag finns här ett underskott på platser på vård- och omsorgsboenden, och de 970 nya platser som beräknas byggas till 2040 täcker inte ens upp för det lågt räknade behovet.
– Vi behöver jobba hälsofrämjande för att äldre ska kunna bo kvar så länge som möjligt i sina hem. Därför behöver vi bland annat kompetensutveckling i hemtjänsten för att möta behoven när målgruppen med demens ökar. Men de äldre som får beviljad vård- och omsorgsboende kommer att få plats inom stadens geografiska område som är mycket större än och innerstaden, säger Gosia Holmberg.
Gosia Holmberg, äldreomsorgschef i Norra innerstaden.
Stockholms stad
Flytta innan det är för sent
Det är dock skillnad på hem och hem.
Charlotta Jaensson, boendestrateg på äldreförvaltningen, säger att det finns forskning som visar att äldre som flyttar till en bostad i rätt läge får bättre livskvalitet och hälsa.
– Det kan handla om att du kan ta dig ut själv, att det är nära till service så att du kan handla själv och att det är nära till grönområden så att du kan få fysisk aktivitet.
Ett vanligt misstag är att vänta för länge med att flytta. När man väl behöver en mer tillgänglig bostad är det inte alltid så lätt att orka med en flytt.
Charlotta Jaensson uppmanar alla seniorer att ställa sig i bostadskön, och undersöka möjligheterna till internbyte om man bor i allmännyttan.
– Nedsättningar kommer gradvis, man kan känna av det redan i 60-årsåldern. Då är det bra att tänka: Hur bor jag? Om jag ramlar och bryter benet, hur klarar jag mig i min nuvarande bostad?
Då blir 80-plussarna dubbelt så många
Om 25 år kommer 80-plussarna vara dubbelt så många som idag.
Allra störst är ökningen i innerstan, och den ekvationen har bara en enda lösning: Att färre ska behöva en plats på ett äldreboende.
Den åldrande befolkningen har under många år beskrivits som en global samhällsutmaning. De senaste åren har det tagit sig flera uttryck lokalt.
Hösten 2023 försvann större delen av Stockholms överskott på platser på vård- och omsorgsboenden, enligt Charlotta Jaensson, boendestrateg på äldreförvaltningen i Stockholms stad.
– Vi gick från många vakanser till betydligt färre lediga platser. Vi står i starten till en stor förändring, det är nu det händer. Allt fler kommer in i den delen av ålderdomen när man börjar behöva äldreomsorg.
Ökar sju gånger mer
Mellan 2023 och 2033 beräknas antalet stockholmare som är 80 år eller äldre att öka med drygt 50 procent.
Det kan jämföras med befolkningen som helhet som beräknas öka med sju procent under samma period, enligt stadens senaste befolkningsprognos.
Och det stannar inte där.
Fram till 2050 väntas gruppen 80+ bli mer än dubbelt så stor jämfört med i dag. Allra mest ökar den gruppen i innerstan.
– Det här är en väldigt stor grupp som dessutom skiljer sig mycket från tidigare generationer när det gäller livsstil vilket kan påverka framtida hälsa. Därför är det svårt att bedöma vilka behov de kommer att ha av äldreomsorg, säger Charlotta Jaensson.
Osäker prognos
Under många år har behovet av äldreomsorg minskat, då äldre generellt har blivit friskare. Därför har staden utgått från att den trenden kommer att fortsätta när man planerar för framtida behov.
– Den sjunkande trenden har varit tydlig, och kostnaden för tomma platser innebär väldigt stora utgifter. Men nu måste vi ställa in oss på att trenden kanske inte kommer att hålla i sig.
Förra året tog staden för första gången med ytterligare ett alternativ i planeringen av framtidens äldreomsorg: Nulägesalternativet, som bygger på att framtidens behov ligger kvar på samma nivå som dagens behov.
36 nya boenden planeras
Skillnaderna mellan de två alternativen är stora. Enligt huvudalternativet, som bygger på att framtidens behov är lägre än i dag, behövs 2 400 nya platser på vård- och omsorgsboenden i Stockholm till år 2040. Enligt nulägesalternativet behövs 3 700 nya platser.
Just nu planerar staden för ett mellanting: 36 nya vård- och omsorgsboenden med totalt 3 000 platser till 2040.
Kommer det att räcka?
I stadens äldreboendeplan pekar tjänstemännen i innerstaden på flera faktorer som kan påverka resultatet. Den stora osäkerheten kring prognoserna är en, och utmaningarna med att klara tidsplanen för nyproduktionen är en annan.
”Stadsdelsförvaltningarna ser en stor risk för att underskottet av platser i vård- och omsorgsboenden kommer att bli större än vad som prognostiserats”, står det att läsa i rapporten.
Fler friska år
Carl Smitterberg, kommunikationschef på äldreförvaltningen, menar dock att det ska gå ihop.
– Det är en utmaning att hantera den här ökningen med bibehållen kvalitet och att alla får den omsorg de får beslut om. Det bygger bland annat på att en lägre andel ska ha det behovet, och att vi jobbar aktivt med förebyggande insatser för att lägga fler friska år till livet, säger han.
Marja-Liisa Pettersson, Gunilla Dahlberg och Irene Akyol.
Pekka Pääkkö