– Den nuvarande ljusa och öppna ängskaraktären kommer att tas tillvara och kompletteras med mer växtlighet som främjar biologisk mångfald. Målet är en helhet som ger gravarna en fin omgivning och besökarna ett rofyllt rum året om, säger Rose-Marie Ederlöv, kyrkogårdschef på Svenska kyrkan Sollentuna.
Gravområdet med särskilda gravplatser kommer att vara fullbelagt inom kort och det finns även behov av traditionella kistgravplatser. Griftegården saknar i dag gravskicket askgravlund och församlingen vill kunna erbjuda även detta för att öka valfriheten, förklarar Rose-Marie Ederlöv.
Området som ska byggas ut får en form och ett innehåll som ska upplevas som nutida och som svarar mot dagens behov, som exempelvis gravformer som inte kräver anhörigas skötselinsats.
Samtidigt vill man ge möjlighet till samvaro och utomhusceremonier och strävar efter att skapa en miljö rik på biologisk mångfald.
– Skiftena mellan den täta uppvuxna barrskogen i de äldre delarna, de yngre områdenas halvöppna parkkaraktär, och den öppna ängskaraktären i det nya gravfältet ger griftegården en fin variation. På det här sättet knyter det nya området an till den befintliga griftegården, samtidigt som det får en egen identitet, säger Rose-Marie Ederlöv.
Den nya delen av griftegården kommer att ha utrymme för 490 kistgravplatser, 500 urngravar, en askgravlund för 1 600 askor och en barnlund.
Utbyggnaden ska påbörjas efter sommaren och beräknas vara klar i september nästa år.
Redan i år utökas emellertid antalet askgravplatser i Sollentuna församling, med tre på Silverdals griftegård och en på Sollentuna kyrkogård.
– På askgravplatser finns en minnesskylt och de har blivit väldigt populära sedan folk började känna att en minneslund var för anonymt. Öppnar vi en askgravplats blir den full direkt, säger Rose-Marie Ederlöv.
Tre av de fyra nya askgravplatser som öppnas i år är återvunna kistgravplatser. Församlingen har använt återlämnade och omslipade gravstenar som huvudsten, och på dem sätts de avlidnas namnplattor upp.
– Genom att återanvända gravplatser behåller vi kulturhistoriska värden och äldre kvarter blir mer levande eftersom gravarna fortsätter att ha besökare, säger Rose-Marie Ederlöv.