Lindah Kapil skrattar och skojar med tredjeklassaren Elizan Demir Bulut, det märks direkt att de har en trygg relation. Små klasser och få elever per lärare framhålls ofta som ett framgångsrecept för en trygg och lugn skolgång med bra resultat. Inför valet lovade även (S) att införa tvålärarsystem. Och här på Lillholmsskolan i Vårberg ligger de bra till i de avseendena. 

Skolan har delvis infört tvålärarsystem och använder det i årskurs ett och två. 

– Det här är det bästa jag upplevt under mina tio år som lärare, jag sökte mig till Lillholmsskolan för att de hade det, säger Lindah Kapil. 

Vad är den största skillnaden?

– Man hinner se alla elever på deras nivå och kan utmana elever som behöver det och stötta dem som behöver det. Man kan också differentiera uppgifter, fördjupa undervisningen och göra roligare lektioner. Det minskar även stressen.

Lärarna kan också dela upp huvudansvaret för svenska och matte och därmed få mer tid till planering och bedömning och att möta vårdnadshavare. 

Mer tid att bygga relationer

Elizan Demir Bulut som går på Lillholmsskolan trivs bra med sin lärare Lindah Kapil.

Elizan Demir Bulut som går på Lillholmsskolan trivs bra med sin lärare Lindah Kapil.

Angie Gray

Elizan Demir Bulut, 9, tycker att det fungerar bra i Lillholmsskolan.

– Jag brukar räcka upp handen om det är något klurigt och då får jag hjälp.

Lärarna har också mer tid åt det sociala och att bygga upp relationer. När det uppstår en konflikt kan den ena läraren hjälpa till att lösa den medan den andra kan sätta i gång lektionen. 

Extra pengar ger mindre klasser

Lllholmsskolan har även högre lärartäthet per elev än både snittet i Stockholm och i riket. Just högre lärartäthet än snittet i Stockholm är inget som är unikt för Lillholmsskolan. Det har samtliga skolor i Skärholmens stadsdelsområde utom Slättgårdsskolan som ligger precis på snittet, enligt siffror från Skolverket. 

Klasserna på låg- mellan- och högstadiet på Lillholmskolan har 20-25 elever. På mellanstadiet finns förutom lärarna i de tre klasserna en extra lärare som går mellan klasserna. Klasserna har även halvklass i flera ämnen. 

Förklaringen är att det här satsas extra pengar eftersom det är ett socioekonomiskt utsatt område. I snitt får skolorna i Skärholmens stadsdelsområde 1,5 i stället för 1 skolpeng per elev, enligt Mats Lundström, grundskolechef i Skärholmen. 

Enligt Emma Fornander, biträdande rektor i årskurs 1-3, är det pengar som behövs eftersom flera av eleverna inte kan svenska när de börjar skolan. 

Men fördelningssystemet har också kritiserats, av bland annat oppositionen, som menar att det leder till orimligt stora skillnader och missgynnar elever med särskilda behov på socioekonomiskt starka skolor med låg lärartäthet.

Lillholmsskolan har haft tvålärarsystemet i två år. 

Vad har det gett för resultat?

– Vi har sett att en större andel av eleverna läser mycket bättre. Men man ska vara lite försiktig med utvärderingar för klasser kan skilja sig åt och det har gått kort tid, säger Lina Harrysson, rektor på Lillholmsskolan. 

Men de är fast förvissade om att fortsätta. 

– Det är stadens extra tilldelningen till utsatta områden som gör att vi kan genomföra det här och vi är jätteglada att vi hade möjlighet att göra den här omorganisationen.

Lina Harrysson, rektor på Lillholmsskolan, Lindah Kapil, lärare, biträdande rektor Emma Fornander och eleven Elizan Demir Bulut.

Lina Harrysson, rektor på Lillholmsskolan, Lindah Kapil, lärare, biträdande rektor Emma Fornander och eleven Elizan Demir Bulut.

Angie Gray

Även Bredängsskolan och Söderholmsskolan har delvis infört tvålärarsystem.

Fler kommer in på gymnasiet

Enligt Mats Lundström visar stadens sammanställningar att elever i de områden som får mest extra resurser har en positiv resultatutveckling där fler är behöriga till gymnasiet. Men de är fortfarande färre än genomsnittet i staden. 

Kommer staden att införa tvålärarsystem även i de skolor i Skärholmen som ännu inte har det? Och i så fall när?

– Vi har ett politiskt uppdrag att utreda tvålärsystemet och införa det på fler skolor och så kommer det säkert att bli, men i nuläget är det upp till rektorn att besluta hur skolorna ska organiseras. 

Struntar ni i det politiska uppdraget?

– Nej, vi jobbar för att utreda det, men enligt lagen så är det rektorn som har det ansvaret. Jag kan tycka saker men den som äger beslutet är rektorn.

Räcker de pengar som Skärholmens skolor får i dag eller behövs mer?

– Vi har ett starkt resursfördelningssystem så de borde räcka.