Ännu två år efter Covid-19 visar SL-resandet inga tecken på att återgå till nivåerna före pandemin. Resnärerna är fortfarande 15-20 procent färre än 2019 – vilket ger uteblivna intäkter för SL, sparkrav och indragna busslinjer.

"Denna situation står i skarp kontrast till läget i Oslo, där kollektivtrafiken nu har lika många resenärer som innan pandemin", framhåller Kristdemokraterna och Moderaterna i en skrivelse, där de beskriver SL:s sparpaket som en katastrof för Stockholmsregionen.

Enligt M och KD borde Region Stockholm titta närmare på vad man kan lära sig av Oslo och försöka tillämpa samma slags lösningar här.

Enligt trafikförvaltningen är förklaringen enkel: skillnaden beror till stor del på hur mycket folk i de respektive städerna forsätter att jobba hemma.

I Stockholm distansarbetar 14 procent av befolkningen mer i dag än innan pandemin, jämfört med bara sex procent av Osloborna, visar en jämförelse.

Räcker inte

Stockholmarna distansarbetar också oftare: i snitt 2,1 dagar i veckan jämfört med 1,4 dagar för Osloborna, om man räknar de som har möjlighet att jobba hemma.

Resandeunderlaget påverkas dessutom av att Oslos befolkning har vuxit mycket mer än Stockholms: åtta procents befolkningsökning i Oslo mellan 2019 och 2023, mot bara tre procent i den svenska huvudstaden.

Karl Henriksson, trafikpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tycker inte att svaret räcker och han litar inte helt på slutsatserna.

– Vi vill att en oberoende part ska titta närmare på varför kollektivtrafiken i Oslo återhämtat sig så mycket bättre än i Stockholm och föreslå åtgärder. När man själv är berörd kan det bli så att man vill visa att ens eget misslyckande är det normala, säger han.