Långa väntetider på akuten är snarare regel än undantag. Hälften av alla som söker vård blir kvar på akuten i över fyra timmar innan de fått behandling och kunnat gå hem, eller har blivit inlagd för vård. Mer än var tionde blir kvar i över åtta timmar.
Och vad gäller äldre, över 80 år fyllda, så är väntan ofta längre än så: i snitt blir 19 procent kvar på akutmottagningarna i över åtta timmar.
Värst är det på Södersjukhuset, med 34 procent.
Och andelen patienter som blir sittande, eller liggande, på akutmottagningarna i många timmar ökar.
För få vårdplatser
Problemet är oftast att det saknas vårdplatser för de patienter som behöver läggas in. De får vara kvar på akuten. Bristen på vårdplatser beror i sin tur på att det inte finns tillräckligt med personal.
Anna Starbrink (L) är regionråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor.
– En åtgärd är att se till att människor får vård på rätt ställe, så att de som inte behöver akutsjukhusens resurser tas omhand på annat sätt. Många äldre som kommer till akuten i ambulans skulle kunna köras direkt till ett geriatriskt sjukhus, något som nu utvecklas. Andra kan få hjälp via akutläkarbilar och få vård i hemmet, säger hon.
Dagvårdsavdelningar, som på Danderyds sjukhus, avlastar också akutmottagningarna, säger hon. Närakuterna är också tänkta att avlasta sjukhusen.
– Det är verkligen inte bra när äldre får vänta länge på akuten. Det kan ju i sig vara försvagande. Vi måste också rekrytera mer personal så att fler vårdplatser kan hållas öppna, säger hon.