”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.
Mikael Andersson
Skolskjutsen kommer sent, förarna hittar inte – eller lämnar barn på fel plats. Alexander, 10, är en av flera hundra barn i Väsby som använder skolskjuts. Och avvikelserna är många – över 1 600 på ett år.
– Det ger ju ett enormt stresspåslag, säger pappa Henrik Piehl.
På landet en bit utanför centrala Väsby bor Pia Christensson och Henrik Piehl med sina två barn. Familjens hundar Jack och Molly springer nyfiket ut och undrar vilka ”inkräktarna” är.
– Så ja, Molly, lugn, säger Alexander.
Hundarna Jack och Molly är ivriga att springa ut när Alexander och pappa Henrik öppnar dörren.
Mikael Andersson
Han är 10 år och behöver skolskjuts för att ta sig till resursskolan Magneten
i Odenslunda. Och då är rutinerna och tryggheten viktig eftersom Alexander har autism.
– På morgonen möter jag upp taxin som tar honom till skolan och när han kommer hem likaså. Chaufförerna ska lämna ”hand i hand”, alltså till någon på skolan, och till oss föräldrar när de kör hem från skolan, säger pappa Henrik Piehl.
Pappa Henrik och sonen Alexander.
Mikael Andersson
Men ibland är taxibilarna försenade utan att föräldrarna får någon avisering om det, ibland kommer de inte alls. Och ibland kör de till fel ställe. Mamma Pia tar ett skräckexempel.
– Chauffören ringde och sa att ”vi är framme och lämnar nu”. Då hör jag Alexander vara ledsen och skrika i bakgrunden: ”Jag bor inte här, bor inte här”. Då är de alltså på fel plats.
Hon berättar att föraren anger i en app när barnet är lämnat och hämtat.
– Några gånger har det stått i appen att Alexander är lämnad, men när jag tittar ut och ska möta honom är han inte där. Tänk dig paniken, man blir orolig och rädd – var är mitt barn? Då visar det sig att föraren har tryckt in i förväg att han är lämnad.
Struligt med vikarier
Problemen uppstår flera gånger i veckan och det är oftast när vikarier tas in som det blir struligt.
– Jag vet att kommunen ställer hårda krav på leverantören, men vikarierna kanske inte har förståelse för de här barnens problematik. Det har till och med varit så att en vikarie har ringt till oss och ifrågasatt om det verkligen behövs lämning hand
i hand, säger Henrik.
Han säger att familjen har övervägt att själva skjutsa in Alexander till skolan, men att de kortare skoldagarna och avsaknaden av fritids ställer till det.
Det ger ju ett enormt stresspåslag hos alla oss i familjen när det inte funkar.
– Alexanders skoldagar skulle bli alldeles för långa för vad han klarar av.
Om vårdnadshavare till elever som har skolskjuts upplever att något inte fungerar kan de rapportera in det som en avvikelse via en app.
Tusen avtalsvidriga brister
Förra året rapporterades 1 628 avvikelser, enligt Monika Jädersten, chef på elevhälsan som beviljar skolskjutsar i kommunen. Runt 60 procent, alltså nära
tusen, bedöms strida mot kommunens avtal med leverantören. De vanligaste typerna inkluderar förseningar över 15 minuter, uteblivna resor, samt att förare inte lämnat elever enligt ”hand i hand”-principen.
– Inga avvikelser är acceptabla och vi jobbar kontinuerligt med leverantören för att förbättra tjänsten. Det sker genom omedelbar uppföljning av avvikelser och månadsavstämningar mellan företaget och utbildningskontoret.
”Skolskjutsen måste bara funka, annars drabbar det hela familjen”, säger Henrik Piehl. Mamma Pia Christensson och sonen Alexander håller med.
Mikael Andersson
”Förbättringsområden”
Christer Holmlund, avtalsansvarig på leverantören Cabonline, upplever att leveransen generellt fungerar väl. Under februari gjordes 11 470 resor i Upplands Väsby, varav 112 resulterade i avvikelser.
”Vi tar varje avvikelse på stort allvar och arbetar kontinuerligt för att säkerställa högsta möjliga kvalitet. Samtidigt finns alltid förbättringsområden, och vi samarbetar med kommunen för att identifiera och åtgärda eventuella utmaningar”, skriver han i ett mejlsvar.
Hur säkerställer ni leveranssäkerheten med vikarier?
”Vi arbetar aktivt med planering och schemaläggning för att säkerställa rätt kompetens på rätt plats, även vid kortsiktiga förändringar.”
Samtidigt sliter oron och osäkerheten inför varje veckas skolskjutsar på Alexander och hans familj.
– Det ger ju ett enormt stresspåslag hos alla oss i familjen när det inte funkar. Och vi som npf-föräldrar är ju redan rätt tröttkörda av de utmaningar som följer med att ha ett barn med särskilda behov. Och funkar det inte så mår även Alexander dåligt, säger Henrik Piehl.