Fariba Vancor, tidigare Bella Nilsson, gömde hon sig bakom sitt anteckningsblock när hon såg kameran på väg in i rättssalen i Attunda tingsrätt i Sollentuna.
I förra veckan hördes de åtalade om sopbränderna i Kagghamra för första gången, något som fortsatte tidigare i veckan. Detta efter år av tystnad sedan hon greps för första gången 2020. Polisförhören har mest bestått av "inga kommentarer".
Intill sig hade hon sitt eget försvar och de fyra män som också står åtalade för inblandning i företaget Think Pink som misstänks ligga bakom flera sopskandaler i Mellansverige, däribland just Kagghamrahögen som började brinna kraftigt i december 2020.
Men innan Fariba Vancor gav sin bild av händelserna som ledde fram till den stora sopbranden i Kagghamra skulle de sista målsägandena höras.
Paret Nowak bor 500 meter från den största sophögen i Botkyrka är två av dem.
– Vi kunde inte sätta gasmask på hunden. Han fick bronkit. Han är död nu.
Det var Willy Nowak som berättar om hunden Tristan för tingsrätten. Rösten började darra.
Han ombeddes berätta om den värsta tiden.
Eva Nowak kramar om hunden Tristan vid ett tillfälle tidigare i höstas när Mitt i besökte dem.
Angie Gray
– Det var ett helvete alltså. Man kom inte undan den här skiten, säger han.
Åsnan Arnold
Samma dag kallades också Ann-Sofie Sommardahl. Hon bor också i närheten och fick flytta från gården i Sorunda. Med sig fick hon två resväskor, sina två hundar och en katt. Resten av djuren, nio åsnor, fick flytta till Sörmland.
En av dem blev särskilt dålig. Hon heter Arnold.
– Hon är född på gården och när hon inte blev bättre satte vi in dropp och andra lösningar. Vi försökte dämpa febern med febernedsättande men den åkte upp igen. Hon återhämtade sig aldrig, säger Ann-Sofie Sommardahl.
Till slut fick Arnold komma till ett hästsjukhus i Strömsholm. Men även där kliade sig veterinärerna i skallen. De kunde inte komma fram till vad som var fel.
Åsnan Arnold fick bland annat hög feber och behövde föras till sjukhus för livsavgörande vård, berättar ägaren Ann-Sofie Sommerdahl som nu vill ha ersättning.
Ann-Sofie Sommerdahl
– De fortsatte provta och kunde se att det inte berodde på virus eller bakterier. Så de uteslöt allt utom förgiftning, säger Ann-Sofie Sommardahl.
Allt gick via Kassmyra
Men efter fyra år av frågor fick de fortfarande inga svar från Fariba Vancor, Think Pinks tidigare vd – trots att bara satt ett fåtal meter från dem.
Hon frågades ut av åklagare Anders Gustafsson. För det mesta ryckte hon på axlarna och sa sig inte veta vad som pågick i Kagghamra.
Den åtalade kvinnan och tidigare vd:n för företaget Think Pink.
Angie Gray
– Jag var där högst tre gånger. Det var när kommunen bad oss göra saker, då såg jag till att det blev av. En gång skulle vi städa och jag vill ha ordning och reda, säger hon.
Hon hävdade att ingenting dumpades direkt i Kagghamra, utan att soporna först sorterades Kassmyra. Från Kagghamra gick sopor sedan antingen till ett värmeverk eller till en av företagets anläggningar i Skultuna utanför Västerås. Kagghamra var aldrig en deponi, menar hon.
"Kosta vad det kosta vill"
Åklagarna hävdar att personerna bakom Think Pink har satt i system att ta betalt för att hantera avfall och sedan dumpa det illegalt.
Tidigare under rättegången har Anders Gustafsson visat upp bilder på bland annat en smutsig madrass och en barstol, tagna från Kagghamra som stöd för att det rör sig om osorterat avfall.
Han visade upp två foton över Kagghamrahögen. Det ena, från september 2018, visade en mindre hög och det andra, från oktober 2020, visade en nästan dubbelt så stor hög. Då hade företaget precis gått i konkurs.
Fariba Vancor konstaterade att det är så det sett ut.
– Men vi har fått iväg allt det som var 2018. Det såg jag till. Jag sa kosta vad det kosta vill, för kommunen hade sagt att vi måste städa. Det här är nytt material, säger hon och hänvisar till bilden från 2020.
Vad det innebär hann Fariba Vancor aldrig redogöra för. Förhöret med henne fick avbrytas då tiden inte räckte till. Hennes förhör fortsatte tidigare i veckan. Men hennes försvarsadvokater har tidigare uppgett för Dagens Nyheter att anledningen till att soporna blev liggande var att de väntade på Brexit, vilket skulle ha gjort det billigare att återvinna soporna.
Rättegången i sin helhet förväntas pågå till i mitten av nästa år.
Paret Nowak bor närmast sophögen
Rättegången mot de åtalade efter sopbränderna i Kagghamra och Kassmyra är i full gång. Men när strålkastarljuset riktas mot rättegångssalen står människorna som lever närmaste den brandhärjade sophögen och undrar vad som ska hända med sopberget.
Tristan, 11, kan inte säga vad som är fel. Men hans djupa och långa andetag vittnar om att något inte står rätt till. Plötsligt rasslar det till. Tristans djupa skall bleknar i jämförelse med hans mörka hosta.
Veterinären har konstaterat att Willy och Eva Nowaks familjekamrat har bronkit.
Hostan började visa sig för snart fyra år sedan – när brandröken låg som tjockast över deras hus.
– Vi kommer aldrig kunna bevisa att det är röken som är anledningen, men vad annars skulle det vara? Det började ju då, säger Willy Nowak.
Paret Nowak minns branden som rasade i det nu sandtäckta sopberget som ligger bara några hundra meter från deras hus. Det var en tid när de fick hämta dricksvatten på en mack i Tumba för vattnet i deras brunn var så förorenat att det inte gick att dricka. Ljudet av luftrenaren ekade då dygnet runt och gasmasker var norm snarare än undantag.
– Men Tristan kunde inte ha gasmask, konstaterar Eva Nowak.
Rök i tre månader
Branden i Kagghamrahögen blossade upp i december 2020. I tre månader spred sig röken över hela Stockholm innan beslutet togs att branden skulle täckas med sand för att dämpa rökspridningen. Branden rasade fortfarande under sanden.
Nu pågår rättegången mot elva personer som på olika sätt misstänks ha varit involverade i Think Pink, företaget som ska ha dumpat soporna i Botkyrka. Fem av dem står åtalade för grovt miljöbrott, en för medhjälp till grovt miljöbrott och de övriga fem har åtalats för miljöbrott av normalgraden.
Rättegången, som förväntas pågå till mitten på nästa år, har beskrivits som det största miljömålet i svensk historia. De åtalade nekar till brott.
Ingen vet vad som döljer sig under sanden. Först var det för varmt för att undersöka högen, men i julas konstaterade Botkyrka kommun att temperaturen var runt 20-gradersstrecket. Nu väntar kommunen på ett bidrag från Naturvårdsverket för att börja undersöka vad som finns i högen. Först därefter kan kommunen ta ett beslut om högens framtid.
Kommunalrådet Stina Lundgren (M) satt i opposition när branden rasade. Då var hon tydlig: högen måste bort. Nu låter det annorlunda sedan hennes parti kom till makten i kommunen i höstas och hon blev ordförande i kommunstyrelsen.
– När man sitter i styret har man mer fakta och information än vad man har när man sitter i opposition. Det här är det största miljöbrottet i svensk historia och vi måste ta reda på vad som finns där för att veta hur vi bäst ska hantera problemet, säger hon.
Botkyrka kommun har tidigare uppskattat att forsla bort högen kommer att kosta 400 miljoner kronor. Ambitionen från kommunen är att så lite som möjligt av efterspelet ska bekostas av skattebetalarna.
Skönt med slut
Botkyrka kommun har begärt ett skadestånd på 125 miljoner kronor från de åtalade. Paret Nowak har begärt 19 000 kronor. Dels för den luftrenare som de fick köpa in när brandröken var som tätast och dels för att de fick tömma och bygga om brunnen, så att de skulle kunna dricka sitt eget vatten igen.
– Men jag tror inte att vi får något tillbaka, säger Eva Nowak.
– Listan på skadestånd är lång, och vi har säkert hamnat längst ner, fyller Willy Nowak i.
Men det viktigaste för paret Nowak är inte pengarna. Det är att rättegången landar i en fällande dom. Det vore viktigt för hela Sverige, tycker de.
– Man kan inte göra som de har gjort utan att bli straffad. Det vore som att säga till hela Sverige att det inte är någon idé med att försöka stoppa sådant här, säger Eva Nowak och fortsätter.
– Men det ska bli skönt att det här får ett slut.
Listan på skadestånd är lång, och vi har säkert hamnat längst ned
Eva och Willy Nowak bor bara 500 meter från Kagghamrahögen. Nu hoppas de på långa fängelsestraff för de som misstänks ha dumpat soporna som fattade eld för snart fyra år sedan.
Angie Gray
Hunden Tristan hostar fortfarande – 4 år efter giftiga branden
Efter Kagghamrabranden: Sophögen kan bli kvar länge
För tre år sedan var Kagghamrahögen en nationell kris. Sedan dess har den fallit i glömska – men inte för de boende i närheten. Frågan lever alltjämt och risken finns att soporna blir kvar.
Snön ligger tjock över det skogsklädda landskapet. Nedanför en brant backe tornar en kulle upp sig.
För det otränade ögat ser det ut som en pulkabacke, trots att det är platsen som täckte alla löpsedlar för exakt tre år sedan. Bara sanden i hjulspåren avslöjar Kagghamrahögen.
Fredrik Möller bor i Grödinge och var en av de mest högljudda från området när högen brann. Nu är det länge sedan han var här.
– Det faller lite i glömska och man blir inte påmind dagligen längre. Nu har vi ett nytt styre i kommunen, åtal väntar och kommunen har lovat att högen ska bort – nu vaknar det till liv igen.
Han minns tillbaka på en hektisk tid som föranletts av flera års kamp för att få bort soporna. Kulmen blev när röken steg från högen två månader i sträck.
Röken från sopbranden i Kagghamra kändes av hela vägen i Stockholms innerstad. Nu är soporna täckt med sand och elden är kvävd.
Sacharias Källdén
– Jag jobbade hundra procent och höll på med det här hundra procent.
Han följer fortfarande sophögen på nära håll och har kontakt med kommunen för att få bort den. Helst vill han att de ansvariga för högen ställs inför rätta.
– Om de skulle klara sig från både miljöbrott och ekonomisk brottslighet, då är det ingen tro till någonting längre.
Mäter kontinuerligt
Botkyrka kommun är tillsynsmyndighet och har sedan sopbranden tagit prover på vatten och mark för att säkerställa att miljö- och hälsofarliga ämnen inte sipprar ur massorna.
Kommunen gör kontinuerliga tester och renar regnvatten, menar kommunens presstalesperson Lennart Agén.
– Vi har utrustning på plats som mäter värdena löpande hela tiden för att se om det finns något vi behöver göra akut, säger han.
Frågan kring Kagghamrahögen har börjat vakna till liv igen. Det märker Fredrik Möller av. Han var en av dem mest framträdande när det brann som värst vintern 2020/2021.
Maja Johansson
Kommunen vet inte exakt hur mycket sopor som ligger under sanden. Enligt en uppskattning av räddningstjänsten rör det sig om 100 000 ton. Men ingen vet vad för slags sopor som ligger där.
Än så länge har inga av kommunens tester krävt akuta åtgärder, som att frakta bort soporna. Så högen har fått ligga kvar. Risken finns att den kommer ligga kvar där en längre tid – i värsta fall för alltid.
– Allas önskan är att få bort högen. Men vi måste se vad det skulle innebära rent ekonomiskt att frakta bort allt och återställa marken. Där för vi en dialog med det nya styret i kommunen, inväntar rättegången mot NMT och vi förbereder en ansökan om ekonomiskt stöd hos Naturvårdsverket. Allt det där påverkar vårt vägval framåt, säger Lennart Agén.
Finns risken att högen blir kvar?
– Jag kan varken säga ja eller nej – inga beslut är fattade. Men bland vägvalen finns det allt från att inte röra högen till att ta hand om massorna och sanera området på ett bra och miljövänligt sätt.
Det politiska styret är däremot klara i var de står i frågan: högen ska bort.
– Det är inte rimligt att Botkyrkaborna ska betala alls för sanering, men det kommer förmodligen vara ett nödvändigt ont, säger Stina Lundgren (M), kommunstyrelsens ordförande.
Snön ligger tjock över det skogsklädda landskapet. Nedanför en brant backe tornar en kulle upp sig – den numer rikskända Kagghamrahögen.
Maja Johansson
En dyr historia
Att frakta bort sophögen skulle kosta 400 miljoner kronor enligt kommunens egna beräkningar. I fallet sophögen i Kassmyra fick Botkyrkaborna stå för 118 av 160 miljoner kronor. Resten täckte bidrag från Naturvårdsverket.
– Vi måste uttömma alla möjligheter för att belasta Botkyrkaborna så lite som möjligt, säger Lennart Agén.
Förhoppningen är att kommunen får en del ur NMT:s konkursbo. Men chansen att det blir så är liten, enligt Margaretha Svenning. Hon är miljöjurist och tror snarare att kommunen inte kommer se skymten av några pengar.
– De kan själva frakta bort soporna och sedan söka pengarna från företaget. Men jag tror aldrig att Botkyrka kommun kommer kunna driva in några pengar från det här företaget – det är min erfarenhet från liknande situationer i Skåne.
Hon menar att felet aldrig kan ligga hos tillsynsmyndigheten, utan det är alltid företaget som har brutit mot lagen som är ansvarigt. Ändå är det svårt, och kan ta tid, att driva in pengar.
Röken från sopbranden i Kagghamra kändes av hela vägen i Stockholms innerstad. Nu är soporna täckt med sand och elden är kvävd.
Sacharias Källdén
– Ibland slutar det med att kommunen förlorar målet, trots att det är företaget som har överträtt lagen.
Åtal väntar
Förundersökningen mot NMT:s ägare är i sitt slutskede och sedan i våras har försvaret fått ta del av materialet. Målbilden från åklagarna var att kunna väcka åtal i månadsskiftet november/december. Men några av de misstänkta personerna har begärt kompletteringar på förundersökningen.
"Först när det är klart kommer besked i åtalsfrågan kunna lämnas", skriver Linda Schön, en av åklagarna i fallet, i ett mejl till Mitt i.
Fredrik Möller kommer, trots en stundade flytt, vilja se det här ärendet hela vägen in i mål.
– Jag kommer engagera mig vidare i det här – att flytta handlar bara om var posten landar. Nu är jag mer beläst och har bättre insyn i hur saker och ting förhåller sig. Det finns säkert nya högar att jaga.
Då är det ingen tro till någonting längre.
Sopskandalerna – en dyr nota för kommuninvånarna?
Trots stora löften om att sopskandalerna kring Kagghamra och Kassmyra inte ska bekosta skattebetalarna ser det ut att bli en dyr historia för Botkyrkaborna.
I fallet Kassmyra kostade bortforsling av soporna och sanering av marken totalt 160 miljoner kronor. 42 av dem täckte Naturvårdsverket. Resterande 118 miljoner bekostades av Botkyrkas skattebetalare.
I fallet Kagghamra räknar kommunen med att bortforsling av soporna och sanering av marken lär kosta 400 miljoner kronor. Där skissar kommunen på en ansökan om bidrag till Naturvårdsverket och har sökt skadestånd ur konkursboet hos företaget NMT, som misstänks ha dumpat soporna i Kagghamra.
Källa: Mitt i, Botkyrka kommun
Det här har hänt
2007
Botkyrka kommun godkänner avfallshantering i Kagghamra, Grödinge.
2014
Grödingebor hör av sig om att sopberget växt i storlek.
2015
Botkyrka kommun godkänner avfallshantering i Kassmyra.
Botkyrka kommun förbjuder NMT, som hanterar soporna i Kagghamra och Kassmyra, att fortsätta i Kagghamra. Högen måste bort.
2020
Augusti: Kommunen begär en handlingsplan för avvecklingen av både Kassmyra och Kagghamra och att avfall som legat längre än tre år tas bort.
September: Polisen gör razzia hos NMT:s ägare som är misstänkta för grovt miljöbrott.
September: Myrna Persson (MP), ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, avgår efter att ha varit ifrågasatt för kommunens hantering av sopfrågorna.
Oktober: NMT sätts i konkurs.
November: Brand i Kagghamra.
December: Kagghamrahögen blossar upp igen.
2021
Februari: Kagghamrahögen täcks med sand.
Mars: Botkyrka går in som garant och ska täcka kostnaderna för att ta bort högarna i Kassmyra och Kagghamra.
Mars: Efter tre månader lämnar brandkåren Kagghamra trots att det fortfarande brinner under sanden.
September: Brand i Kassmyragropen. Dagar senare beslutar kommunen att soporna i Kassmyra ska bort.
November: De första soporna fraktas bort från Kassmyra.
2022
Februari: Soporna i Kassmyra är borta.
2023
November/december: Åklagare siktar på att väcka åtal i månadsskiftet. Det drar ut på tiden. Uppdatering väntar...
Källa: Mitt i