Egentligen börjar utställningen redan i trapphuset. Våning för våning berättar tidslinjer stadens historia, från 1880 till 1910. På tredje våningen in till höger tar det vid.

Att det är ett nedslag i förra sekelskiftet är ingen slump. Landsbygden är i förändring och urbaniseringen tar fart. Enormt många människor flyttar till Stockholm.

I två och ett halvt år har Anna Furumark arbetat med att ta fram utställningen. "Det har varit underbart roligt att leta i arkiven och samlingarna."

Pekka Pääkkö

Innan det moderna samhället

Det är turbulenta år med många motsättningar och samtidigt stor utveckling.

– Då fanns knappt någon bostadspolitik eller socialpolitik. Vi är i tiden innan vi har ett ordentligt modernt samhälle och det är jättespännande, säger utställningsproducenten Anna Furumark.

Fokus på konflikter

Kärnan ligger i vardagslivet och konflikterna – mellan storstad och landsbygd, rikt och fattigt, nostalgi och framtidstro.

– Ju mer jag har fördjupat mig i förra sekelskiftet och den växtvärk staden hade då, desto mer har jag tänkt på hur vi i dag står inför samma utmaningar.

En av utställningens mest unika föremål är Arthur Högstedts illustration av August Strindberg på hans 60-årsdag – kanske det enda som finns som inte visar författaren som ung och viril.

Pekka Pääkkö

Enorma samlingar

Inför utställningen har det grävts djupt i de enorma samlingarna. Mycket har inte visats på nära hundra år, och mycket visas för allra första gången. Rummen är smockfulla med konst, foton, föremål och textiler.

Fler nyheter från ditt område – prenumerera på Mitt i:s nyhetsbrev Kvarteret!

– Vi ville skapa en känsla av more is more. De borgerliga hemmen var överlastade av prydnadsföremål. Den ombonade bostaden och kärnfamiljen var ett ideal som ständigt hölls fram men som var omöjligt att leva upp till för de flesta stockholmare.

Företagens och kontorens framväxt skapade nya arbeten för kvinnor, som bokhållare och sekreterare.

Pekka Pääkkö

Nostalgi eller framtidstro

Här går även att möta personer som på olika sätt satt sin prägel på stadens utveckling. Som den egensinnige borgmästaren Carl Lindhagen, första arbetarförfattaren Maria Sandel och varietéartisten Fritiof Malmsten.

Mot dem ställs också motpoler, personer som ville dra staden åt ett annat håll.

– Hela den här smältdegeln blir sedan det demokratiska samhället. Det vi i dag värnar i vårt samhälle är resultatet av det som folk tidigare kämpat för.

Erik Tryggelins bilder ger en nära och intim bild av stockholmarnas vardag runt år 1900. " Fotona visar att att kvinnor var ute och tog plats i det offentliga rummet på ett mer markant sätt än vi tidigare vetat om," säger Anna Furumark.

Pekka Pääkkö

Erik Tryggelin får eget rum

Ett rum är helt vikt åt konstnären Erik Tryggelin. Han har tagit bilder som många inte sett tidigare.

– Av sin samtid sågs han inte som en stor konstnär. Han körde sitt eget race. Men hans alster är en fantastisk skatt och att han nu blir sedd är fantastiskt.

Utställningen är den största satsningen stadsmuseet gjort på flera år.

– Vi vill vara generösa. Bjussa på allt vi kan.