Sverige är inte i krig, sade statsminister Ulf Kristersson på Folk och försvars-konferensen häromveckan. "Men det råder inte heller fred", fortsatte han.
I samma veva gick Säpochefen Charlotte von Essen ut med att det skett "förändringar i den ryska säkerhetshotande verksamheten mot Sverige. Riskbenägenheten från rysk sida har ökat vad gäller påverkan och sabotage mot mål i västvärlden" skrev hon i ett pressmeddelande.
Och terrorhotnivån ligger kvar på en hög nivå, en fyra på den femgradiga skalan.
I Region Stockholm hanteras säkerhetsfrågorna av Enheten för katastrofmedicinsk beredskap och Enheten för informationssäkerhet.
De skriver i ett mejl att de är medvetna om det spända säkerhetsläget och att "Region Stockholm är och ska alltid vara förberedda på att en eventuell allvarlig händelse kan inträffa, oavsett vilken terrorhotnivå vi har".
Riskbenägenheten från rysk sida har ökat.
Men var riskerna inom vården och kollektivtrafiken finns, och vad som är känsligast, det går de inte in på "av säkerhets- och sekretesskäl".
Men att it-miljön är utsatt för attacker står klart. Regionens "säkerhetslösningar blockerar dagligen sådana angrepp".
Några störningar i regionens verksamheter har inte skett det senaste året till följd av cyberattacker, enligt dem. Men Sophiahemmet drabbades i februari 2024 av en hackerattack där patientdata stals, och hackarna begärde en lösensumma.
– Såväl främmande makt som våldsbejakande extremister försöker utnyttja våra sårbarheter och påverka situationen för att nå sina syften, säger von Essen i pressmeddelandet.
Så förbereder sig vården för terrorattentat
Vården i Region Stockholm förbereder sig på det värsta. Bara i år sker 25 övningar.
Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan den 17 augusti och ligger nu på en 4:a på en 5-gradig skala.
Om något händer i Stockholm är vården beredd. Hur det går till styrs av den katastrofmedicinska beredskapsplanen. Den reviderades 2022, mycket på grund av erfarenheterna efter dådet på Drottninggatan 2017 och pandemin 2020.
– Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning, säger säger Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap i Region Stockholm.
När larmet går
Om ett sprängattentat mot till exempel Centralstationen skulle inträffa larmas förstås ambulanser och personal ut direkt.
Larmet går också till regionens tjänsteman i beredskap, samordnar insatsen. Akutsjukhus och ibland närakuter, inventerar operationskapacitet, vårdplatskapacitet och förbereder mottagande.
– På plats ska de skadade bedömas, och en prioritering görs utifrån hur snabbt de måste in till sjukhus, säger Jessica Vinberg.
De skadade får reflexband med färgkoder. Röd för prio 1: livshotande trauma, gul för prio 2: allvarligt skadade, grön för prio 3: "walking wounded", och så blå för prio 4: skadade som inte förväntas överleva trots bästa vård, eller är döda.
Vård i stor skala
Att hantera skador efter skjutningar är vardag i akutvården, säger Jessica Vinberg, och sprängningar förekommer men än så länge inte med så många som skadats.
Men vid en masskadehändelse är det förstås en helt annan dimensionering.
En uppsamlingsplats måste ordnas, antingen i en närliggande byggnad, eller i tält.
– Man kan behöva få in folk i värmen, eller ge vård innan transport till sjukhus.
Region Stockholm har förstärkningsresurser, som lättviktsbårar, bårbockar, filtar, tält, belysning och annan utrustning placerade hos räddningstjänsten.
Vården är väl förberedd på masskadehändelser, enligt Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap.
Tom M Kronestedt
Psykiskt stöd
Psykosocialt omhändertagande ingår också i planeringen.
– Det är något vi fick upp ögonen för efter Drottninggatan. Behovet av stödinsatser var stort, det var en skrämmande händelse, inte minst för många barn, säger Jessica Vinberg.
Kan vi känna oss trygga?
– Vi gör vårt allra bästa för att förbereda oss. Bara i år har vi 25 övningar. Men varje händelse är unik.
Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning
Så övar vården
Table top: Man sitter runt ett bord och "spelar" ett visst scenario. Varje funktion eller aktör beskriver hur de kommer att agera.
Larmövningar: Test av larmvägar och hur lång tid det tar att samla personal.
Surge Capacity: Magnetfigurer på whiteboardtavlor visualiserar ett scenario för att säkra kapacitet – var de skadade finns, personal, material, flöde genom sjukhuset.
I fält: Ambulanspersonal övar olyckor med farliga ämnen. I höst blir det en större övning med markörer (skadesminkade människor med vitalparametrar på en lapp) från skadeplats ända in på akutsjukhusen.
Källa: Region Stockholm
Hoten mot Stockholm
Klimatförändringar (värmeböljor, torka, skyfall).
Kemikalieolyckor, störningar i teknisk infrastruktur.
Kriminalitet, terroristangrepp.
Pandemier.
Försämrat säkerhetspolitiskt läge i Östersjöområdet.
Källa: Region Stockholm
Så förbereder sig vården för ett terrorattentat
Redo för det värsta: 25 övningar bara i år ✔ Så prioriteras skadade