Häktet ska ligga i den södra delen av Larsboda företagsområde, intill Mathems stora logistikcenter. Där ligger i dag en betongfabrik som nu rivs för att bereda plats, vilket Mitt i skrev om i början av mars.
Skanskas betongfabrik har gjort sitt i Larsboda. Produktionen lades ner vid årsskiftet, snart rivs den för att ge plats för det nya häktet.
Stadsbyggnadskontoret
Celler upp till sjunde våningen
Nu har stadsbyggnadskontoret tagit fram ett första förslag, ett start-pm, som visar hur häktet kan komma att se ut.
Bilderna visar en lägre del, två våningar enligt förslaget, och en smalare högre del med sju våningar.
Personalutrymmen, inpasseringskontroll och tillagningskök är tänkta att ligga i lågdelen.
Övriga våningar blir bostadsplan med celler för de intagna. En promenadgård ingår också.
Skissen visar i grova drag hur det nya häktet, längst ner, kan komma att utformas. Byggnaden ovanför är Mathems logistikcenter.
Stadsbyggnadskontoret
Ovanligt med rymningar
Entré för besökare och personal planeras från Fryksdalsbacken och transporter av häktade från Perstorpsvägen. Ett cirka 2,5 meter högt stängsel ska omgärda byggnaden.
För den som blir nervös av ett häkte inpå knuten ger Kriminalvården lugnande besked. Senast någon rymde från ett svenskt häkte var för åtta år sedan. Det skedde i Halmstad från ett arrestrum som inte var avsett som regelrätt häktesplats.
Risken för någon att kunna rymma från ett nybyggt modernt häkte måste uppfattas som mer eller mindre obefintlig.
– Risken för någon att kunna rymma från ett nybyggt modernt häkte måste uppfattas som mer eller mindre obefintlig. Eller i alla fall väldigt liten, säger Ulf Mossberg, pressekreterare på Kriminalvården.
Häktet ska ligga på tomten intill matjätten.
Mattias Kamgren
Antal platser inte spikat
Om plan- och byggprocess löper på som beräknat kan häktet i Larsboda tas i bruk om sex år, 2031.
Kriminalvården vill i dagsläget inte säga hur många platser de tänker sig. När planen presenterades i fjol var siffran 300.
– Antalet intagna och antalet nya arbetsplatser beror på hur Kriminalvården väljer att utforma bebyggelsevolymen inom det förslag som finns i start-pm, säger Sandra Öhrström, planhandläggare på stadsbyggnadskontoret.
En häktescell är inte större än så här – men på grund av platsbrist tvingas många intagna bo två i samma cell.
Johanna Wallén
JO om platsbristen: ”Omänsklig”
Platsbristen på svenska häkten är stor. Antalet häktade har blivit fler och den genomsnittliga häktningstiden har ökat. Kriminalvården parerar med så kallade beredskapsplatser. Det innebär till exempel att intagna tvingas dela cell eller får bo i besöksrum.
Situationen kritiserades senast i februari av Justitieombudsmannen, JO, i en rapport.
– Förhållandena riskerar medföra att intagna i häkte utsätts för omänsklig eller förnedrande behandling. Kriminalvården behöver omgående se över vilka åtgärder som är nödvändiga för att undanröja de risker som finns med att dela cell, säger JO Katarina Påhlsson i ett uttalande.