Det var flera läsare som hörde av sig till Mitt i Järva: "Vad är det för gigantisk, övertäckt figur som helt plötsligt dykt upp vid Rinkebysvängen, precis i dalen mellan Rinkeby och Tensta?"

Trots efterforskningar kvarstod frågan länge – ingen verkade riktigt veta vad det var som dolde sig bakom den stora presenningen.

Men så, för några veckor sedan, avtäcktes slutligen ett sju meter högt människohuvud i gjutjärn.

Carlota, som hon kallas, ingår i en serie skulpturer som avbildar unga kvinnor, som finns utplacerade världen över.

Bakom varje verk finns en verklig modell, och deras namn har blivit konstverkens titlar. Förutom Carlota finns bland annat Anna i skulpturparken Pilane på Tjörn, Awilda i Chicago, Carla på Teneriffa och Sanna i Sydkorea.

Innan konstverket var avtäckt hörde många av sig till Mitt i för att fråga vad det var som egentligen ställts upp på gränsen mellan Rinkeby och Tensta.

Emma Löf Hagström

Känd konstnär

Upphovsmannen bakom verken heter Jaume Plensa. Han kommer från Spanien, och beskrivs som en av vår tids mest betydande konstnärer.

Jaume Plensa skapar främst konstnärliga gestaltningar för offentliga platser, och motiverar det med sin vilja att föra konsten närmare en större publikkrets än bara den som besöker konstmuseer och gallerier, enligt Stockholm konst.

Carlota har tidigare stått vid Vanadisplan, och kommer nu stå i Järva i fem år.

– Det känns stort att den mäktiga Carlota nu hittat hem till oss på Järva. Här har hon sällskap av många andra av stadens konstverk på våra gator, torg, förskolor och äldreboenden – konst som bidrar till att vi kan trivas ännu bättre här, säger stadsdelsnämndens ordförande Rashid Mohammed (V), som tillsammans med äldre- och kulturborgarråd Torun Boucher (V) och stadsdelsdirektör Victoria Callenmark klippte bandet.

Under invigningen klippte äldre- och kulturborgarråd Torun Boucher (V) bandet, tillsammans med stadsdelsdirektör Victoria Callenmark (till vänster) och stadsdelsnämndens ordförande Rashid Mohammed (V).

Carolina Ekéus

Modern teknik

De karaktäristiska, långsmala kvinnohuvudena med något förvridna proportioner som Jaume Plensa placerats ut världen över är skapade i gjutjärn, men där en modern, datoriserad teknik ingår i processen.

Ansiktena med slutna ögon och mjuka drag är avsiktligt idealiserande, och verkens syfte är att fånga och föreviga det ögonblick som försvinner så fort prövningar och erfarenheter börjar lämna sina avtryck på ett liv, enligt Stockholm konst.