I veckan fick bygget av en teknikbyggnad i Stadshagen finbesök i form av Beppe, en jaktlabrador på fem år.

– Vi åker till vägbyggen, bergtäkter och servicetunnlar. Överallt där det tidigare sprängts. Vi letar upp dolor, alltså gammalt odetonerat sprängmedel, säger hundföraren Per-Johan Vidén som jobbar på företaget EMS Explosivhund.

De har nio hundar i anställning – åtta labradorer och en border collie. I ungefär hälften av uppdragen nosar de rätt på dolor. Den här gången hittades inget i Stadshagen.

Från hund till hund

Hur lång tid det tar att bli explosivhund beror dels på hunden och dels på tränaren.

– Det brukar ta mellan tre och nio månader. Med Beppe gick det ganska fort, bara tre, fyra månader.

Beppe har haft jobbet i fyra års tid.

– De tycker det är det roligaste som finns. Beppe har fullt fokus på jobbet när det är dags för det. På fritiden kan han busa, men annars är han en lugn kille.

Är det farligt?

– Inte för oss, det är när man börjar bearbeta ytan med grävmaskin eller borrigg som det kan finnas en risk.

Vad brukar Beppe få för betalt?

– Godis och någon leksak.

Säkerhetsåtgärd

Nya tunnelbanan växer fram på platser där det i många fall byggts tidigare.

– Då händer det ibland att man stöter på dolor. Om man anar att det finns så tar man in explosivhundar som helt enkelt sniffar igenom området, säger Emma Sahlman, pressansvarig vid Förvaltning för utbyggd tunnelbana.

Hon understryker att det rör sig om gammalt sprängmedel, inget som lämnats kvar i det här projektet. Explosivhundar kallas till tunnelbanebygget några gånger om året.

Det som skulle undersökas var ett gammalt schakt. För att komma ner behövde Beppe åka kran.

Per-Johan Vidén, EMS Explosivhund