– Jag och min tvillingbror är de första i vår familj som studerar vidare. Vi var de enda bland alla våra vänner som studerade vidare. Vi hade egentligen ingen förutom Zlatan att se upp till, säger Tahir Khan.

Tvillingbröderna Alex och Tahir Khan har följt varandra genom livet, från Järfälla gymnasium till KTH och Stockholms universitet och vidare ut i näringslivet. I dag är de ekonomichefer på ett varsitt storföretag – Orkla och Martin & Servera.

Nu har de återvänt till sin gamla gymnasieskola för att ge tillbaka genom Röda korsets läxhjälp.

– Framförallt grabbar med invandrarbakgrund saknar positiva förebilder. I stället dras de in i kriminalitet. Det är min och min brors ambition, att agera förebilder. Visa att man kan se ut som oss och lyckas i det här samhället, säger Tahir Khan.

Mikael Scharin klarade matten i ettan med Tahir Khans hjälp. Just här är det däremot Alex Khan som stöttar.

Malin Lövkvist

Behövs positiva förebilder

När skoldagen är slut börjar elever droppa in. En kille får syn på Tahir.

– Hej Tahir! Är det bra? Jättelängesen! 

– Hej! Varför kommer du inte hit längre?

– Det är gymmet du vet, säger han och försvinner in mot borden där ett 20-tal elever nu sitter och tragglar allt från antika Grekland till komplicerad matematik.

Svårt att locka fler

Sedan tvillingarnas tid har Järfälla gymnasium flyttat in i nya fräscha lokaler i Bas Barkarby samtidigt som resultaten rasat till bottennivåer.

Av eleverna som började högskoleförberedande program 2020 tog 62 procent studenten med behörighet att studera vidare. Det är sämst i Sverige. Matematiken har pekats ut som den största utmaningen.

Malve Lund försöker komma ikapp med psykologin, medan Mikael Scharin pluggar inför ett historieprov om antiken.

Malin Lövkvist

För Mikael Scharin, 17, blev skolans mattestuga och Röda korsets läxhjälp avgörande.

– Jag vill ge en shout out till Tahir, han skulle vara en grym lärare. I ettan hade jag det jättetufft med matten, men efter att ha kommit hit fick jag godkänt.

Behövs en Zlatan i näringslivet

Men enligt Tahir Khan når de inte så många som de hade velat. Ett problem är ungdomarnas ambitionsnivå, tror han. För många nöjer sig med att nå godkänt eller satsar allt på svåruppnåeliga drömmar som att bli fotbollsproffs.

– Det är skitsvårt. Jag och Samuel (Westman, närvarocoach på Järfälla gymnasium) har varit uppe i korridorerna och snackat med dem, hjälpt dem på plats, dragit i dem. En gång lyckades jag få hit ett helt grabbgäng, men nästa vecka dök de inte upp. I slutändan är det deras ansvar att ta den hjälp som erbjuds, säger Tahir Khan och hans bror fyller i:

– De behöver en Zlatan eller Alexander Isak fast inom näringslivet.

Anders är pensionerad ingenjör och kan därför ge Maryam Arfan, 18, den hjälp hon behöver med naturprogrammets komplicerade matte.

Malin Lövkvist

Svårt att få hjälp på lektionerna

För natureleven Maryam Arfan, 18, har läxhjälpen gjort stor skillnad.

– På lektionerna är det ofta en lärare på 32 elever. Då kan man ibland sitta och känna att man inte får nån hjälp. Då ger man upp liksom, säger hon.

Hon tror att fler skulle lyckas bättre om de kom till läxhjälpen en gång i veckan.

– Vi är färre här, då behöver man inte räcka upp handen lika länge och det motiverar en att plugga.