– Det här är min kusins katt Lilly, säger Marion, 4, och visar en noggrant tillverkad figur i lera.
– Här ska dom se på bio och alla djuren får plats, säger Edith, 5, och sätter träfigurer bredvid små djur av plast på en liten scen tillverkad av överblivet byggmaterial i papp.
De går på Kumla förskola och förklarar hur det går till när man gör nya saker av gammalt – sånt som blivit över eller sånt man hittat i naturen.
Edith, 5, och Mila, 4, ordnar vilka figurer som ska sitta var på läktaren, gjord av överblivet byggmaterial, för att titta på bio. Här med pedagogen Camilla Löfquist.
Mikael Andersson
Lär sig att ta hand om saker
Faktum är att de har ett helt rum på förskolan tillägnat återbruk och naturmaterial där de får pyssla. Där finns träkubbar och vass, stenar, restprodukter från byggmaterial, gamla sängben och sängfjädrar, en syhörna skapad av juteväv och delar av ett gammalt bord, figurer gjorda av lera och ståltråd, och textilier.
– Det här skapar en medvetenhet hos barnen, de lär sig tidigt om hållbarhet, att ta hand om sådant som annars skulle ha slängts och visa att det går att skapa nytt av det. Det väcker ett intresse hos barnen, säger pedagogen Camilla Löfquist.
Hon är en av de drivande bakom Tyresö kommuns nya satsning Retyr-skatten. Det är en återbruksbank där kommunen har börjat samla in massa olika begagnade saker och naturmaterial, som skolor och förskolor ska kunna använda i undervisningen.
"Sådant här är väldigt användbart, överblivna tapetrullar. Antingen att göra saker av eller dekorera lekmiljöer med." säger pedagogen Camilla Löfquist.
Mikael Andersson
Tapetrullar och en gammal servis
När Mitt i Tyresö besöker Retyr-skatten är det fullt med saker från golv till tak. Allt från plastbehållare för tennisbollar, glasburkar och en gammal servis till uppsågade stubbar, grenar, gamla tapetrullar, kakelplattor och trästavar.
– Vi vill att alla kommunala förskolor och skolor ska få ta del av detta. Samtidigt är det här ett sätt att minska avfallet i kommunen och återbruka mer, säger projektledaren Maria Isaksson.
Det som samlas in till Retyr-skatten får inte vara ”kodat”, alltså gjort för ett visst ändamål eller en viss lek, utan neutralt så att man kan skapa fritt, enligt Camilla Löfquist. Det måste också, förstås, vara helt fritt från kemikalier.
Pedagogerna Camilla Löfquist och Linda Miettinen har varit drivande i att få till Tyresös nya återbruksbank, som hunnit fyllas med en massa överblivet material, redo att användas. Här tillsammans med projektledaren Maria Isaksson, från enheten avfall och kretslopp i Tyresö kommun. Projektledaren Maria Samrell från barn-och utbildningsförvaltningen går att skymta i högerkanten.
Mikael Andersson
Behöver få in rätt sorts material
Förutom den miljömässiga och pedagogiska biten finns också en ekonomisk vinning, genom att skolor och förskolor kan minska sina inköp av nytt material, enligt projektledaren Maria Samrell.
– Vi kommer att pröva oss fram i början, för att se vad pedagogerna efterfrågar. Och för att få kontakt med företag och föreningar som kan förse oss med material som vi behöver, säger hon.
Mila, 4, Edith, 5, och Marion, 4 syr i väv som trätts över ett överblivet, gammalt bord. De får hjälp av pedagogen Camilla Löfquist.
Mikael Andersson
På Kumla förskola har Marion, Edith och kompisen Mila förflyttat sig till en låg bänk vid fönstret, med stolar i samma höjd för att passa en fyraåring. Där finns förstoringsglas och låtsas-insekter och små krukor där barnen planterat frön.
– Jag ska visa något som kan vara lite läskigt – håll ut handen, säger Marion och håller i något svart med många ben, med en pincett.
– Det är en stor spindel! Fast den är inte på riktigt, förklarar Mila, och trär på sig en av de vita lab-rockarna i miniatyrstorlek som hänger på stolsryggen.
De har Camilla Löfquist sytt, av gamla lakan, givetvis.