Snart 15 år fyllda tog Ulf Bergström cykeln till hamburgerrestaurangen på Sveavägen. Året var 1987 och han bodde i en lägenhet på Observatoriegatan med sina föräldrar och syskon.

– Det var ett bra ingångsjobb och väldigt roligt att ta ansvar för att det fanns kött

i frysen och var snyggt och städat­ utanför restaurangen. Att vara­ ett litet kugghjul i ett stort maskineri, säger han.

Han minns särskilt känslan av att få lön för första gången och har sparat den första löneslippen.

– Min första lön, det var vuxenpoäng. Mina barn kanske vill se slippen någon gång.

Har du något särskilt minne?

– Det jag kommer ihåg var de 16–18 små fyrkantiga lökbitarna man skulle lägga på burgarna, det var allvar.

Var det motorträffar redan­ då?

– Det var en folkfest och jättetrevligt med alla raggare som samlades där! Det var en parad varje fredagskväll. Startpunkten var vid McDonald’s, många gick dit för att se hela tåget.

– Men det lustiga är att jag aldrig märkte av dem förrän 2014 när jag bodde på Tegnérgatan. Jag var väl inte ute på kvällarna just där när jag var liten.

I dag är Ulf Bergström utbildad operasångare och jobbar med bland annat reklam, film och skriver böcker. Han har flyttat till Fridhemsplan men ”bor mentalt kvar i Vasastan”.

Att det blir ett besök på den nyrenoverade restaurangen är något han räknar med.

– Det är klart att jag ska gå dit! Det blir nog en Big Mac faktiskt.