Lågvärdesinsatser är tester, undersökningar och behandlingar som utifrån aktuell forskning har låg eller ingen nytta för patienten.

Insatser kan också vara skadliga, till exempel röntgenundersökningar som utsätter patienten för strålning som kan öka risken för cancer.

Läkare känner press

Vård ges helt enkelt i onödan. Enligt en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin handlar det om att läkare upplever en press att göra insatserna, samt att de själva önskar kunna göra något för patienten.

Det råder också osäkerhet kring exakt vad som räknas som lågvärdesinsatser.

Socialstyrelsen har kategoriserat 16 sådana på en "icke göra-lista". Svenska läkaresällskapet har listat "Kloka kliniska val". Enligt dem går minst 20 procent av vårdens resurser till onödig sjukvård.

Frigör resurser

Så det finns pengar att hämta i att fasa ut sådan vård.

– Ja, mycket, och det skulle frigöra resurser att jobba förebyggande och satsa på primärvården, med en fast läkarkontakt för alla och max 1 100 listade patienter per husläkare, säger regionrådet Karin Fälldin (C), ansvarig för folkhälsofrågor.

Enligt rapporten lämnas läkarna alltför ensamma i att hantera lågvärdesinsatser. Det är också så att en del av de ersättningar som regionen betalar ut till vårdcentraler och specialistmottagningar baseras på de faktiska insatser som görs, vilket kan vara incitament till att vård ges i onödan.

Borde inte den som beställer vård, alltså regionen, kunna göra något åt detta?

– Vi är mitt uppe i ett sådant arbete. Vissa vårdval, till exempel ögon, har en andel icke medicinsk motiverade behandlingar, och det avvecklas ju nu. Det är något vi jobbar med i avtalen, säger hon.