Det började med att skippa dagens första lektion. Sedan blev det hela förmiddagar, ibland hela dagar. Till slut var David mer borta än i skolan – och tillbakavägen kändes omöjlig.

– Jag hade halkat efter så länge. Det hade blivit en för stor uppförsbacke i många ämnen, säger David, som egentligen heter något annat.

David är en av många ungdomar i Stockholm som varit på väg att hoppa av gymnasiet. I dag går han sitt sista år – tack vare en riktad insats från Stockholms stad.

Fångar upp

Runt 8 000 unga mellan 16 och 19 år i staden hade i fjol inte avslutat gymnasiet. Det motsvarar ungefär 19 procent av åldersgruppen – en siffra som legat stilla i flera år. Men 2024 tog staden ett nytt grepp.

Med mer uppsökande arbete fick 13 procent fler ungdomar hjälp. Bland annat har staden anställt personal som åker ut till skolor och möter elever direkt på plats.

Insatserna förhindrade 40 avhopp under förra året.

– Den viktigaste skyddsfaktorn i dag är en avslutad gymnasieutbildning. Men vägen dit är inte spikrak för alla, därför har vi utvecklat olika verksamheter och stöd, säger Karin Tillhagen, samordnare för stadens arbete mot skolavhopp.

Insatsen, som kallas Kommunens aktivitetsansvar (KAA), stöttar ungdomar som hoppat av gymnasiet att hitta något meningsfullt att göra på dagarna.

Mathilda Nilsson

På egna villkor

För David blev det avgörande att någon utanför skolan sträckte ut en hand. Det var hans kurator som först tipsade om stödet, och han tackade ja.

– Jag kände själv att jag kanske behövde prata med någon. Det är inte som att jag pratar med mina föräldrar om skolan, säger han.

Tillsammans med sin insatssamordnare lade de upp en plan. I dag går David bara till skolan en dag i veckan för att jobba med sitt gymnasiearbete. Det innebär att han inte kommer få en fullständig examen, men ett studiebevis.

Och framför allt: han får ta studenten tillsammans med sina vänner.

– Att klara alla ämnen var för mycket press. Men jag ville verkligen ta studenten, och få det här gymnasiearbetet klart.

Att bli sedd

Det som hjälpte mest, berättar David, var att bli sedd. Det var skönt att ha en vuxen som hade tid bara för honom.

Pussla dig mot framtiden!

Mathilda Nilsson

Att bli sedd och lyssnad på är ofta avgörande, menar Suvi Nordå, som ansvarar för arbetet med att fånga upp elever på väg bort från skolan.

– Ibland har relationen mellan elev, skola och föräldrar kört fast. Då kan vi som extern part komma in och ge det stöd skolan inte är skyldig att erbjuda, säger hon.

Saknade stöd

För David handlade mycket om bristen på rätt stöd. Han har dyslexi – något skolan känt till – men fick inte de anpassningar han behövde.

– Jag har bett om att få sitta själv, men det har inte hänt. Jag har aldrig fått muntliga prov eller extra tid, fast de vet att jag har dyslexi.

Hans insatssamordnare Antonia Soback är tydlig: det borde inte ha gått så långt.

– När jag kom in fick vi igenom alla anpassningar direkt, men då var hans motivation redan låg, säger hon.

David har nu också fått en tydlig riktning framåt. Vad händer efter studenten? Hur fungerar Komvux? Vilket stöd finns från Jobbtorg?

– Nu finns det en tydlig plan för mig, vilket känns tryggt. Jag har ett jobb i dag, men om det skulle skita sig så vet jag att jag kan få bra stöd.