För 10–15 år sen var det inte många som brydde sig om Sveriges låga självförsörjningsgrad och att få svenskar vet hur man odlar, hävdar odlaren och arkitekten Karin Saler.

Men oroliga tider har fört upp vår eftersatta livsmedelsberedskap högt på dagordningen.

Och nu är trenden tydlig: Fler vill lära sig att odla sin egen mat.

– Ur ett beredskapsperspektiv är all odling bra, även om man bara odlar en avokadokärna hemma. Vi tar maten lite för givet men nu börjar vi förstå hur man gör och hur lång tid det tar att framställa mat, säger Karin Saler.

Bortglömda munsbitar

I takt med att jordbruket blivit mer storskaligt har många ätbara grödor fallit ur svenskarnas medvetande.

Till dem hör olika sorters linser, mangold och andra grönsaker som inte håller särskilt länge men som funkar utmärkt att skörda och äta samma dag. Även vissa ogräs som nässlor och maskrosor är ätbara.

– Man kan koka nyttigt te på maskrosens rötter eller äta bladen som sallad. Även knopparna går att äta.

Karin Saler har bland annat varit med och startat kooperativjordbruket på Öråkers gård i Upplands-Bro.

Åsa Sommarström

Så odlar du...

... i lägenheten

Att odla inne i en lägenhet är fullt möjligt. I fönstret, helst med riktning mot söder, får dina odlingar mycket solljus. Här är det bra att satsa på småbladiga örter som till exempel sallat, basilika och persilja – de kräver inte speciellt mycket jord och får enkelt plats i fönstret.

– Vill man starta tidigt kan det vara bra att ha växtbelysning och vattna ordentligt, men inte för mycket, säger Karin Saler.

Även kryddor som timjan och oregano fungerar utmärkt att odla i fönstret och sköts med samma enkelhet som vanliga krukväxter.

Väljer du att odla chili eller tomat, som också är bra att odla i fönstret, är det bra att köpa en planta som du sköter om som en krukväxt, för att sedan plantera om i en större kruka när rötterna tagit över. Räkna med ett par omplanteringar per planta.

Här odlar de på höjden, i en container i Sollentuna.

Tomas Stark

... på höjden

En smart lösning om du vill få plats med en större mängd grönska på en liten yta är att använda dig av vertikalodling. Det innebär att man odlar till exempel örter eller grönsaker på höjden. Det passar bra på balkongen eller uteplatsen, eller var som helst i lägenheten om du använder växtbelysning.

... på balkongen

Du behöver inte ha ett stort trädgårdsland, du kan odla grönsaker på balkongen, i krukor, i pallkrage eller odlingsbänk. Rädisor, sallat eller till och med potatis går alldeles utmärkt att odla i krukor eller hinkar på balkongen. Så fort du kan gräva i jorden på våren kan du så till exempel romansallat, rädisa, dill, persilja, plocksallat, sockerärta och spenat.

Tomater funkar finfint att odla i liten eller stor skala på balkongen eller i trädgården.

Angie Gray

... tillsammans

För den som vill bort från fönsterbrädan eller trädgården kan en kolonilott eller en gemensamhetsodling vara ett alternativ.

– Man kan antingen hitta en befintlig gemensamhetsodling eller höra av sig till stadsdelen och säga att man vill starta upp en, säger Karin Saler.

Se till att någon kollar till odlingarna dagligen för att upptäcka skadegörare och ogräs i tid och fixa vattningshjälp om ni är bortresta under sommaren.

Om du inte hinner odla upp all mark kan du så gröngödsling, till exempel blodklöver, fodervicker eller honungsört, på de ytor där du inte odlar. Gröngödslingen blir vacker, drar till sig bin, humlor och fjärilar och hjälper till att förbättra jorden.

Täckodling innebär att man håller marken planteringen täckt med organiskt material som gräsklipp och halm. Fördelen är att jorden förblir fuktig och man slipper rensa ogräs.

Angie Gray

... i samspel med naturen

Gå inte bara runt med en vattenkanna utan ta tillvara på regnet. Med så kallad täckodling kan fukten bevaras i marken.

Komplettera ettåriga växter med fleråriga som tål det svenska klimatet. De behöver inte förodlas och förlänger säsongen. Till exempel rabarber, strandkål, sparris, funkia, piplök och olika typer av fruktträd och bärbuskar. Då behöver man inte gräva upp jorden lika ofta och därmed minskar koldioxidutsläppen. En annan fördel är att växternas rötter hinner bygga nätverk med svamparnas mycel – som i samverkan bildar näringsvägar som både växterna och svamparna kan nyttja.

– Undvik konstgödsel och bekämpningsmedel, det är urskillningslöst och tar död på allt, inte bara det man vill ta kål på, säger Karin Saler.

Olika skadedjur gillar olika växter. Se till att blanda grödor så att allt i odlingen inte dör vid ett angrepp.