Dimman är Lützen-tät över åkern mellan Bruket och Görvälns griftegård. Skog- och jordbruksförvaltare Erik Håff pekar in i dimman.

– Du ser där det är uppvuxen vass, där är det som blötast, säger han.

Här vill han och kollegorna på Järfälla kommun återskapa en våtmark.

Under flera hundra år har Görvälnbäcken runnit genom åkerlandskapet. Men längre bak i tiden såg det annorlunda ut.

– För kanske tusen år sedan var det här en havsvik, säger kommunekolog Peder Curman.

3,5 hektar grävs bort

Om länsstyrelsen ger sin tillåtelse ska kommunen under året gräva bort det övre jordlagret på 3,5 hektar av det obrukbara delen av åkern. På så sätt ska vattnet kunna ansamlas naturligt.

– Det blir en liten våtmark med vattenspegel. Förhoppningsvis ska fisk kunna vandra upp från Mälaren och leka i det här vattnet. Små partier ska kunna funka för groddjur och fåglar ska kunna trivas. Samtidigt blir det en fördröjning, så att vattnet inte åker rätt ut i Mälaren vid stora skyfall, säger Peder Curman.

Vildsvinsspår leder in i vassen. "Det skulle inte förvåna mig om det ligger några grisar därinne", säger Erik Håff, som varit här förr i egenskap av jägare.

Henrik Lindstedt

Förhoppningen är att i senare etapper kunna jobba vidare med Görvälnbäcken neråt Mälaren och uppemot fårhagarna.

Historiska synder

Historiskt har uppemot 90 procent av Mälardalens våtmarker försvunnit i takt med exploatering och utdikning för jordbruk, enligt Naturvårdsverket. Genom att återskapa delar av detta kan man binda koldioxid i marken.

Kolinlagring i naturen pekas också ut som en viktig åtgärd i Järfälla kommuns nya klimat- och energiplan. Det krävs för att nå målet om klimatneutralitet till 2030, eftersom utsläppen i sig inte kan elimineras helt.

I det här sammanhanget ska man inte räkna för mycket med den planerade våtmarken vid Görvälnbäcken.

– Just den här våtmarken kommer nog inte vara en kolsänka. Det kommer vara så mycket vatten att det till och med kan bildas metan i botten så småningom när organiskt material bryts ner, säger Peder Curman.

Fler våtmarker på gång

Men Järfälla kommun planerar fler våtmarker. Längst har de kommit med en i skogarna öster om gården Baset. För den är alla tillstånd på plats. De har börjat med att fälla skog och ska härnäst täppa till diken, berättar Peder Curman.

– Den kommer bli en direkt kolsänka, för planen är att höja vattnet till precis under marknivå. Träden som klarar sig kommer växa till i rotsystemen och så bildas ett lager av mossa. Då blir det mycket torvtillväxt i marken och det är torven som avgör.

Basetkärret är efter en utdikning för granplantering 1910 betydligt torrare än vad det historiskt varit. Det ska under 2025 förändras.

Järfälla kommun

Ytterligare två platser i skogen strax norr om Kallhälls villastad har pekats ut i en konsultrapport om möjliga våtmarker. De skulle kunna bli av i framtiden, menar Peder Curman, men sen börjar det sina på våtmarksfronten.

– Mycket i Järfälla utanför naturreservatet är exploaterat redan och i naturreservatet är det mesta redan naturligt, säger han.