Hur ska vi förklara det extremt grova våldet som kryper allt lägre ner i åldrarna? Carin Götblad, polismästare på Nationella operativa avdelningen (NOA) tycker inte att socioekonomiska förklaringar räcker.
– Vi behöver veta mer om varför vissa unga utvecklar en sådan brist på moral och empati. De allra flesta som växer upp i socioekonomiskt utsatta områdena gör ju inte det. Väldigt många barn och ungdomar klarar sig tvärtom jättebra, säger hon.
Vad menar du med brist på moral?
– Ingen människa med normal moral eller utvecklad empati skjuter ihjäl någon annan med automatvapen i huvudet. De som begår sådana grova brott tycker att det är en acceptabel handling. De har en antisocial moral, en egocentrisk moral, säger hon.
LÄS OCKSÅ: "Gangsterkulturen sprider sig som ett gift"
Förklaringarna är komplexa, betonar Carin Götblad. Våld i familjen, kriminella syskon, psykisk ohälsa eller missbruk hos föräldrarna är kända riskfaktorer, liksom egen psykiatrisk sårbarhet och misslyckanden i skolan.
Men på första plats, bland det som avgör barnens moralutveckling, sätter hon de normer och värderingar som förmedlas av föräldrarna.
"Svårt att ändra senare"
– Det är otroligt viktigt, om vi ska kunna vända den här utvecklingen, att vi tittar på de sociala normer och värderingar som grundläggs väldigt tidigt i familjen. Att senare, i tonåren, ändra på det som lärs in i förskoleåldern är jättesvårt, säger Carin Götblad.
Vilka normer och värderingar menar du då?
– Det handlar om sådant som demokratiska ideal och alla människors lika värde. Synen på jämställdhet och rättvisa könsroller kommer också in här. Hederskultur kan spela en roll, alla typer av våld och förtryck i familjen är en stark riskfaktor.
Carin Götblad medger att det är många fler som påverkar barnens normer och värderingar än föräldrarna.
– I många familjer finns det frånvarande fäder, många syskon och otillräcklig föräldratillsyn. Barnen är ute i miljöer där det finns kriminella, där de uppfostras i en machokultur som förhärligar våld.
"Föräldrar måste stödjas"
Men motvikten till den kriminella gatukulturen måste i första hand komma hemifrån, betonar hon. Det är också där samhällets stöd måste sättas in i högre grad.
– Barnen måste få en chans att utveckla empati, hjälpsamhet och vänlighet. Och det gör man framförallt i hemmet.
I andra hand, om hemmiljön är destruktiv, behöver skolan få mer resurser till att jobba med barnens moraliska och emotionella utveckling, menar Carin Götblad.
– Det är tyvärr jättemånga barn som växer upp i kriminella familjer idag, där kriminaliteten går i arv. Men mitt råd även då är: inkludera föräldrarna, hurdana de än är. Stöd dem och ställ samtidigt krav. Det är det bästa sättet att hjälpa barnen.
"Gangsterkulturen sprider sig som ett gift"
Vad gör du om din 11-åring börjar klä sig som en gangerrappare och spela in våldsvideor i vardagsrummet? "Den här kulturen sprider sig som ett gift", säger en pappa på Östermalm.
En tvåbarnspappa på Östermalm, vi kan kalla honom Emil, fick en chock när han såg vad den 11-åriga sonen hade i mobiltelefonen: en film som några av de lite äldre kompisarna hade spelat in hemma i vardagsrummet när föräldrarna var borta.
– En av dem hade kommit över koden till sin pappas vapenskåp. De lurade hem en kille, tvingade honom att klä av sig och åla runt på golvet under vapenhot, berättar Emil.
Det läskiga, tycker han, är att gränserna håller på att suddas ut. Att gangsterkulturen bara är en knapptryckning bort. Och att även barn från välbeställda familjer, av skäl som han inte kan begripa, lockas av de våldsförhärligande texterna i rapmusiken, av symbolerna och livsstilen.
– Den här kulturen strömmar ut via Youtube och in i alla samhällsklasser. Det är som ett gift. Våra barn klär ut sig på samma sätt som i videorna, de står i Gustav Adolfsparken på Östermalm och tar gruppbilder med rånarluvor över ansiktet. Det är lite fånigt, men jag är också rädd att det kan bli allvar, säger Emil.
Vem vågar vittna när det finns vapen?
Han vet att några av de äldre har kontakter i stadsdelar längre ut och han har hört hur äldre killar i området kallar de yngre för "sina springisar" – ett ord som används för nyrekryterade hjälpredor inom den kriminella världen.
– Man förstår att det kan gå fort, att de börjar få uppgifter av de äldre: "Vakta det här till imorgon". Det finns barn här som blivit hotade och utdragna från McDonalds i Fältöversten. Och om ens son blir indragen, vem vågar vittna då? De har ju vapen.
Martin Hultberg Tarantino, kommunpolis på Östermalm, ser dock inga konkreta tecken på att fler unga i stadsdelen skulle vara på väg att dras in i kriminalitet.
–Steget från att bära gangsterattiraljer och lajka ett videoklipp till att själv hamna under polisens lupp är ändå ganska långt, säger han, men tillägger:
– Vi ser absolut en negativ utveckling hur våldet och umgänget med grovt kriminella går ner i åldrarna. Vi ser att det har spritt sig över hela stan, på ett sätt som vi inte har sett tidigare, säger Martin Hultberg Tarantino.
Alexander Biberfeld på Humlanhusets fritidsgård tycker att ungdomarnas attityder har hårdnat. "Det kan börja som en teater, men det är definitivt inte ofarligt", säger han.
Petter Beckman
Alexander Biberfeld har jobbat som fritidsledare på fritidsgården Humlanhuset på Östermalm sedan 2014. Han bekräftar att gangsterrappen har fått ett tydligt fäste bland de besökande ungdomarna.
– Det är väldigt märkbart, det har blivit en hårdare jargong, med attityder hämtade från den här musikstilen. En glorifiering av gängkriminalitet och en livsstil som handlar mycket om kläder och pengar, säger han.
Även om det från början mest är en teater och en lek med symboler, menar han att det lätt kan spåra ur.
– Det är definitivt inte ofarligt. Det börjar kanske som en cool grej. Men det kan leda till att man söker sig till fel kretsar för att själv få högre status. Man vill visa att man inte är fejk. Då finns en överhängande risk att man får problem, säger Alexander Biberfelt.
Tonåringarna som besöker Humlanhuset kommer oftast från andra delar av stan än från Östermalm. På fritidsgården råder nolltolerans mot allt snack om vapen och gangsterliv, framhåller han. Själv är han utbildad att coacha unga killar till att stå emot destruktiva machonormer.
– Men få av killarna är så intresserade prata om sånt, säger Alexander Biberfeld.
Förbudet att hänga ute
Pappan Emil är full av frågetecken.
– Jag vet inte varför de dras till det här. Jag försöker fråga min son men får inget bra svar. Ungarna här är ju bortskämda, de har allt materiellt som de kan begära hemifrån. Men jag tror att det normaliseras av musiken. Det är där det börjar.
Emil har nu tagit tag i situationen genom att förbjuda sonen att hänga ute i Fältöversten. Han har också samlat ett 15-tal andra föräldrar, från klassen och fotbollslaget i en Whats App-grupp för att gemensamt kunna hålla koll på vad som händer i barnens värld – och för att de inte ska kunna skylla på varandra.
– Jättebra, kommenterar kommunpolisen Martin Hultberg Tarantino, när det gäller föräldragruppen. Det behövs mer sånt!
På fritidsgården råder nolltolerans mot allt snack om vapen och gangsterliv
"Brottsligheten handlar om moral och värderingar"
Fredrik Kärrholm vill att gangsterkulturen diskuteras brett i samhället, med mer fokus på vilka normer och värderingar som sprids.
Pekka Pääkkö
Fredrik Kärrholm jobbade som polis i över tio år, bland annat som kriminalinspektör i Rinkeby och Järva, och sitter numera i Riksdagen för Moderaterna. I sin bok Gangstervåld (2020) ger han sin bild av den subkultur som vuxit fram i utsatta områden, nära kopplad till gangsterrappen.
Gangsterkulturen i Sverige har uppstått dels på grund av den skarpa segregation som följt av den stora invandringen, dels för att man inte har pratat tillräckligt om betydelsen av normer och värderingar, menar Fredrik Kärrholm.
– Moralen formas av hur människor talar och uppträder i varandras närhet. I den här nya kontexten vill unga begå brott för att vinna social status. Det handlar om vilken acceptans det finns i omgivningen för brott som ett sätt att tjäna pengar. Och att man själv tycker det är acceptabelt och försvarbart, säger han.
Fredrik Kärrholm vill se en bred debatt i alla delar av samhället för att motverka gangsterkulturens inflytande, på samma sätt som man mobiliserade mot skinheadskulturen på 1990-talet.
– Det är ofta svårt för enskilda föräldrar att motverka gangsterkulturen, eftersom det är en påverkan som sker utanför hemmets dörr. Det behövs en större probleminsikt och gemensam mobilisering, säger han.
VAD TYCKER DU? Maila gärna tankar och förslag till petter.beckman@mitti.se eller diskutera på facebook.se/mittistockholm
